Nyårsklädd
Min ursprungliga plan var att knalla över till grannarna, där vi ska äta middag och umgås, i den nya hemmaklänningen. Detta väckte dock protester bland vissa vänner som jag diskuterade det med, så någon slags uppklädsel fick det bli - inte så högtidlig, men i alla fall urringad ;) Och med smink.
Blusen, eller vad man ska kalla det, är från Chinatowner.com (på rea nu), kjolen har jag gjort själv och skorna är från Haléns. Så är det också ett resårbälte från H&M.
Blusen, eller vad man ska kalla det, är från Chinatowner.com (på rea nu), kjolen har jag gjort själv och skorna är från Haléns. Så är det också ett resårbälte från H&M.
Julklänning
I alla rimlighetens namn borde jag förstås ha sytt min nya hemmaklänning med visst jultema innan jul, men det hade jag ju inte tid med och dessutom kommer det ju en jul nästa år också. Julstilen är heller inte så tydlig att jag bara kan ha den till jul.
Eftersom jag mer eller mindre lever i mina två hemmaklänningar i femtiotalsmodell har jag längetäntk göra en till, bara att jag inte har bestämt vilket tyg jag skulle använda. Nu blev det ett rödrandigt (rött är i alla fall den dominerande färgen) linne från IKEA som jag hade hemma, med blå snedremsa som jag köpt när jag trodde att jag skulle använda ett annat tyg. Irriterande nog saknades ca 10 cm, så jag fick åka ner till stan och Knapp-Carlsson i alla fall idag. Väl i stan köpte jag även gult tyg den solapplikation som pryder vänster ficka (från mig sett) - för mig är ju julen framför allt ett firande av solens återfödelse i den mörkaste tiden.
Som synes är den inte så julig att man inte kan ha den annars.
Just nu spelas: The Men They Couldn't Hang: "Devil on the Wind" från skivan med samma namn
Eftersom jag mer eller mindre lever i mina två hemmaklänningar i femtiotalsmodell har jag längetäntk göra en till, bara att jag inte har bestämt vilket tyg jag skulle använda. Nu blev det ett rödrandigt (rött är i alla fall den dominerande färgen) linne från IKEA som jag hade hemma, med blå snedremsa som jag köpt när jag trodde att jag skulle använda ett annat tyg. Irriterande nog saknades ca 10 cm, så jag fick åka ner till stan och Knapp-Carlsson i alla fall idag. Väl i stan köpte jag även gult tyg den solapplikation som pryder vänster ficka (från mig sett) - för mig är ju julen framför allt ett firande av solens återfödelse i den mörkaste tiden.
Som synes är den inte så julig att man inte kan ha den annars.
Just nu spelas: The Men They Couldn't Hang: "Devil on the Wind" från skivan med samma namn
Och mer rea - H&Ms den här gången
Här är jag mest sugen på kjolen och kavajen. Kavajen vet jag att den passar, kjolen är jag mer tveksam till: det kan vara för stor skillnad mellan mitt höft- och midjemått. Eller: det vet jag att det är, frågan är hur illa det ser ut i just det här plagget. Den blå klänningen längst till vänster gillar jag jättemycket, men min livstil har inte så många tillfällen för den sortens klänningar.
Bilder: http://shop.hm.com/se/
Just nu spelas: The Men They Couldn't Hang: "Reservoir" från Devil on the wind
Bilder: http://shop.hm.com/se/
Just nu spelas: The Men They Couldn't Hang: "Reservoir" från Devil on the wind
Ännu en skokärlek
Fick en Halenskatalog idag och har nu funnit en ny skokärlek för 399 kr:
Bild: www.halens.se
De finns i rosa med vit kant på rosorna också och jag vet faktiskt inte vilka som är snyggast. Men jag kommer nästan säkert att köpa ett par.
Hur kan man med?
Sitter och kollar igenom reor igen - den här gången på LaRedoute. Det är bara att inse att det nuvarande (det har inte alltid varit så) La Redoute inte är något för mig: för lite färg, för "klassiskt" (=tantigt). Men en snygg kappa såg jag:
Bild: Laredoute.se
Snygg form, cool rosett, lila är okej - men hur i helvete kan man med att ta 1300 spänn (2000 innan rean) för en kappa gjord i 64% polyester, 34% viskos, 2% elastan??? Inte så mycket som en procent ylle, den kommer att vara svinkall.
Enligt kommentarerna noppade den dessutom så mycket att den snart såg ut som en urtvättad fleecetröja och det är ju lätt hänt med det fiberinnehållet. Pinsamt tycker jag.Postorder-reor
Trots att jag absolut inte ska köpa några kläder (går på stipendium nu så det är ont om pengar och jag behöver heller inga) har jag roat mig med att kolla in mellandagsreorna på diverse postorderfirmor. Det var inte så mycket som frestade mig - en del saker, som kappor, är för dyrt att köpa om man inte behöver det - även på rea - och mycket som var snyggt på modellerna passar inte min kroppstyp. Det fanns dock en del skjortor, en klänning och ett par skor på Ellos och flera snygga toppar på Haléns. De senare kan eventuellt komma att beställas.
Ellos:
Haléns:
Även H&M hade en del, men nu orkar jag inte göra fler collage utan beger mig över till vännen Anan för te, umgänge och bebisgos.
Ellos:
Haléns:
Även H&M hade en del, men nu orkar jag inte göra fler collage utan beger mig över till vännen Anan för te, umgänge och bebisgos.
Riktigt snyggt
Jag fick idag gjort färdigt en kjol som legat i skämshögen ett tag (skämshögen = där syprojekt som krånglat på något sätt ligger och väntar på att man ska orka ta tag i dem igen). Nöjd provade jag den med blus kofta, basker och grova overknee-strumpor. Riktigt snygga bilder blev det.
Koftan är från H&M, köpt förra veckan, baskern från KappAhl, blusen från Myrorna, knästrumporna är OMarled från Sockdreams.com och skorna från Ellos. Möblerna kommer från mormor ;)
Senare ikväll ska jag på Gothenburg Naughty X-mas Party på Belle så då blir det dags för tomtekorsetten igen.
Koftan är från H&M, köpt förra veckan, baskern från KappAhl, blusen från Myrorna, knästrumporna är OMarled från Sockdreams.com och skorna från Ellos. Möblerna kommer från mormor ;)
Senare ikväll ska jag på Gothenburg Naughty X-mas Party på Belle så då blir det dags för tomtekorsetten igen.
Julaftonsklädsel
Nu har vi återvänt från Agnesberg (typ utkanten av Angered) där vi firat jul ihop med alla mina barn, min syster, svåger och systerdotter, samt min systers pappa (vi är alltså halvsyskon om inte detta går att lista ut). Sällskapet var excellent, maten var god och klapparna bra och nu avnjutes här en av de tjugo olika öl som min man fick i julklapp av mig: Anchor Porter.
Och så här såg jag ut:
Och så här såg jag ut:
Lite julpynt
Lite julpynt kan man ju också visa bilder på.
En av två pappersbonader som alltid ska upp:
Och lite tomtar, stjärngossar och änglar(?):
Båda ifrån min mormor.
En av två pappersbonader som alltid ska upp:
Och lite tomtar, stjärngossar och änglar(?):
Båda ifrån min mormor.
God Jul!
Jag önskar er en God Jul med lite bilder från gårdagen och idag. Själva julfirandet blir i vårt fall efter tre hemma hos systern, så nu roar jag mig med att brodera lite och dricka te och mysa; bussen går vid två.
Maja klär sin egen, lilla gran:
Lite julmat på kvällen innan:
Vårt "midvinterdiorama" med en nyfödd sol i form av ett orange klotljus. Och ja, det är en zebra med i snön.
Majas klädsel (än så länge) idag - och en mycket mystisk min.
Maja klär sin egen, lilla gran:
Lite julmat på kvällen innan:
Vårt "midvinterdiorama" med en nyfödd sol i form av ett orange klotljus. Och ja, det är en zebra med i snön.
Majas klädsel (än så länge) idag - och en mycket mystisk min.
Dagens klädsel
Tja, nu är det dags att börja med julköttbullarna. Visst ser jag härligt julig ut? Under tiden ska make och barn fixa julgranen.
Julfixande, ont och vintersolstånd
Dagarna går i värkens och julfixandets tecken. Detta innebär t ex att det inte finns så mycket "outfits" att ta bilder på - jag har klänningen jag har ihop med den gula koftan på bilden från i lördags på mig, med midjeförkläde ibland.
Idag är det dock vintersolståndet så jag tänkte att jag i alla fall kan visa en bild från vintersolståndet vid Stonehenge, som jag hittade på nätet någonstans (går man ett år tillbaka kan man istället se ett foto från den innersta kammaren i stenåldernsmonumentet Newgrange i Irland).
Natten till idag och natten till imorgon är de längsta, på minuten lika långa, men sen vänder det.
Just nu spelas: Wendy Rule: "Singing to the bones" från World between worlds
Idag är det dock vintersolståndet så jag tänkte att jag i alla fall kan visa en bild från vintersolståndet vid Stonehenge, som jag hittade på nätet någonstans (går man ett år tillbaka kan man istället se ett foto från den innersta kammaren i stenåldernsmonumentet Newgrange i Irland).
Natten till idag och natten till imorgon är de längsta, på minuten lika långa, men sen vänder det.
Just nu spelas: Wendy Rule: "Singing to the bones" från World between worlds
80-talsfest
Min lillasyster fyller trettio - och som vanligt är det de som inte var med som ordnar 80-talsfester (70-talsfester var mycket poppis runt 89-91 sådär minns jag). I vilket fall så är kjolen en kvarleva från 1987 och resten är sådant som jag hade kunnat ha på mig under andra hälften av 80-talet. Kajalen är på plats och jag har haft frisyrskum i luggen för att fluffa till den; men våffla håret orkar jag inte - jag är väldigt förkyld och inte direkt på partyhumör. Och att raka sidorna på huvudet verkar lite extremt ;)
Likaså bär jag helt moderna glasögon, jag vill inte ha linser i när jag är så här snuvig.
Jag vill dock påstå att om man bortser från det faktum att alla skulle undra vad en fyrtioåring gjorde där hade jag lätt kunnat smälta in på de fester som jag gick på på 80-talet.
Just nu spelas: Convivium Musicum: "E la Don Don" från Old and New world music: Music from Europe and Latin America (julmusik från 1500- och 1600-talet)
Likaså bär jag helt moderna glasögon, jag vill inte ha linser i när jag är så här snuvig.
Jag vill dock påstå att om man bortser från det faktum att alla skulle undra vad en fyrtioåring gjorde där hade jag lätt kunnat smälta in på de fester som jag gick på på 80-talet.
Just nu spelas: Convivium Musicum: "E la Don Don" från Old and New world music: Music from Europe and Latin America (julmusik från 1500- och 1600-talet)
Härmapa
Eftersom den var i en så trevlig mörkt citrongul (eller kanske som fransk senap, bara lite gulare?) färg - citrongult är den den enda gula färg som klär mig riktigt bra - kunde jag inte låta bli att jag köpa en likadan kofta som Malin. Jag misstänker dessutom att min är i samma storlek - eftersom den bara fanns i small och medium. Det är tur att H&M har stora storlekar och att stickat är töjbart. Nu ska jag bara bestämma om jag ska bära den stängd - i vilket fall jag ska sy i genomskinliga tryckknappar mellan knapparna i brösthöjd, så att det inte glipar alltför mycket - eller om den ska bäras öppen, i vilket fall detta inte behövs.
Som ni ser poserar jag snyggt vid strykbrädan, iförd en av mina hemmafruklänningar.
Som ni ser poserar jag snyggt vid strykbrädan, iförd en av mina hemmafruklänningar.
Efter vinter kommer vår och sommar
Nu är det bara två dagar kvar tills det vänder och det blir långsamt ljusare igen. Och i den andan tittar jag på sommarklänningar från Dixiefried på Pin-up Girl Clothings sajt. De här skulle jag väldigt gärna ha:
Även om jag hellre hade sett att klänningen med körsbär hade haft en annan bottenfärg än vitt. Den rosa klänningen finns även i rött och svart.
Även om jag hellre hade sett att klänningen med körsbär hade haft en annan bottenfärg än vitt. Den rosa klänningen finns även i rött och svart.
Med hot om våld
Politiskt våld är ingen ovanlighet och alla som varit aktiva i någon form av utomparlamentarisk rörelse har nästan säkert upplevt våld från polisens sida. Har man arrangerat demonstrationer och liknande mot rasism och nazism är det också stor risk att man i alla fall blivit hotad.
Men inte bara saker som anti-nazism kan väcka upp starka känslor utan även ett engagemang för miljön kan väcka starka reaktioner och medan det förstnämnda bara retar upp själva nazisterna, en rätt marginaliserad grupp i samhället, så kan kritik av biltrafik och massbilism reta upp den vanlige rättskaffens medborgaren till ett sådant raseri att han (för det är nästan alltid en han) hotar att ta till våld. Detta hände när fältbiologerna filmade bilister som bröt mot trafikavstängningen på Fjällgatan i Masthugget i början av 90-talet och det hände mig efter att jag deltagit i en debatt om ett underjordiskt garage under Kungstorget i lokal-tv vid ungefär samma tid. I debatten satt jag och en affärsinnehavare, en äldre man som naturligtvis inte kunde dölja att han inte hade så mycket till övers för en 23-års flicksnärta. Han representerade alla de affärsinnehavare i innerstaden som skulle komma att gå i konkurs (han sa det) om vi inte gjorde det mycket lättare att åka med sin bil in till centrum och parkera där (säg det till affärsinnehavarna på gårdsgatan Vallgatan t ex) och jag tog upp de välkända problemen med bilism: utsläpp, resursslöseri, klimatförändringar (jodå, redan då visste vi) mm. Eftersom jag har mål i mun gick debatten bra och frågan om affärsinnehavarnas rättigheter kontra allas rättigheter till frisk luft och en bra miljö hamnade snyggt i centrum.
Jag vet inte hur många som egentligen tittade på lokal-tv, men någon gjorde det i alla fall, för en av dem letade reda på mitt hemnummer och ringde upp och hotade med fysiskt våld. Vederbörande måste ha haft en någon snedvriden uppfattning om mitt inflytande, som representant för Miljöförbundet (detta var innan sammanslagningen med Jordens Vänner), för även om jag hade velat ta åt mig äran så är det inte tack vare mig som vi inte har ett garage under Kungstorget. I vilket fall så rörde det sig om en affärsinnehavare i centrum som var så upprörd att han kände sig tvingad att ringa och tala om att "han minsann visste var jag bodde" och att jag skulle akta mig.
Hur jag reagerade? Ja, det var ju inte jag som tog emot samtalet - jag var nämligen i Tyskland och var med på en miljökonferens (där vi blev attackerade av nazister som slängde in flashbangs in bland tälten där vi låg och sov - det var läskigt) så det var min dåvarande som tog emot samtalet. Som alltid vid ett hot blev han förstås lite skärrad, men vi slogs också av det absurda i att en butiksinnehavare från innanför Vallgraven ringer och hotar folk. Han var uppenbarligen inte någon van telefonhotare heller, för han inledde med att presentera sig; som man ju gör när man ringer till folk man inte känner. Tyvärr lägger man ju aldrig namnet på minnet när folk presenterar sig i början av samtalet, utan behöver man veta det frågar man igen. Riktigt så amatörmässig att han talade om det igen var dock inte vår upprörda egenföretagare så även om Andreas talade med polisen var det inte mycket någon kunde göra.
Men jag fick inte stryk av en uppretad affärsinnehavare och det känns ju bra.
Men inte bara saker som anti-nazism kan väcka upp starka känslor utan även ett engagemang för miljön kan väcka starka reaktioner och medan det förstnämnda bara retar upp själva nazisterna, en rätt marginaliserad grupp i samhället, så kan kritik av biltrafik och massbilism reta upp den vanlige rättskaffens medborgaren till ett sådant raseri att han (för det är nästan alltid en han) hotar att ta till våld. Detta hände när fältbiologerna filmade bilister som bröt mot trafikavstängningen på Fjällgatan i Masthugget i början av 90-talet och det hände mig efter att jag deltagit i en debatt om ett underjordiskt garage under Kungstorget i lokal-tv vid ungefär samma tid. I debatten satt jag och en affärsinnehavare, en äldre man som naturligtvis inte kunde dölja att han inte hade så mycket till övers för en 23-års flicksnärta. Han representerade alla de affärsinnehavare i innerstaden som skulle komma att gå i konkurs (han sa det) om vi inte gjorde det mycket lättare att åka med sin bil in till centrum och parkera där (säg det till affärsinnehavarna på gårdsgatan Vallgatan t ex) och jag tog upp de välkända problemen med bilism: utsläpp, resursslöseri, klimatförändringar (jodå, redan då visste vi) mm. Eftersom jag har mål i mun gick debatten bra och frågan om affärsinnehavarnas rättigheter kontra allas rättigheter till frisk luft och en bra miljö hamnade snyggt i centrum.
Jag vet inte hur många som egentligen tittade på lokal-tv, men någon gjorde det i alla fall, för en av dem letade reda på mitt hemnummer och ringde upp och hotade med fysiskt våld. Vederbörande måste ha haft en någon snedvriden uppfattning om mitt inflytande, som representant för Miljöförbundet (detta var innan sammanslagningen med Jordens Vänner), för även om jag hade velat ta åt mig äran så är det inte tack vare mig som vi inte har ett garage under Kungstorget. I vilket fall så rörde det sig om en affärsinnehavare i centrum som var så upprörd att han kände sig tvingad att ringa och tala om att "han minsann visste var jag bodde" och att jag skulle akta mig.
Hur jag reagerade? Ja, det var ju inte jag som tog emot samtalet - jag var nämligen i Tyskland och var med på en miljökonferens (där vi blev attackerade av nazister som slängde in flashbangs in bland tälten där vi låg och sov - det var läskigt) så det var min dåvarande som tog emot samtalet. Som alltid vid ett hot blev han förstås lite skärrad, men vi slogs också av det absurda i att en butiksinnehavare från innanför Vallgraven ringer och hotar folk. Han var uppenbarligen inte någon van telefonhotare heller, för han inledde med att presentera sig; som man ju gör när man ringer till folk man inte känner. Tyvärr lägger man ju aldrig namnet på minnet när folk presenterar sig i början av samtalet, utan behöver man veta det frågar man igen. Riktigt så amatörmässig att han talade om det igen var dock inte vår upprörda egenföretagare så även om Andreas talade med polisen var det inte mycket någon kunde göra.
Men jag fick inte stryk av en uppretad affärsinnehavare och det känns ju bra.
Snodd lista
Snodde en lista från Annaa.
1. De 3 senaste köpen jag gjort är öl igår, en handstickad basker som jag beställde av min kompis Caroline, en baguette med kyckling och stark chili på Baguetten på Södra Vägen.
2. Den största kändis jag har nummer till i mobilen är Dick Harrison. Notera dock att mobilen alltid ligger i ett skåp i köket, så det gör inte mycket nytta.
3. Det senaste jag googlade efter var den svenska texten till "As time goes by"
4. Mitt absolut sämsta köp någonsin är det knappast, men den gigantiska marinblå koftan som jag beställde från H&M senast var ingen höjdare.
5. I min handväska har jag just nu vantar, USB-minne, handledsstöd, almanacka, plånbok, läppstift, smulor.
6. Min favoritgata i världen är gata och gata, men jag är väldigt förtjust i marknaden i Shepherd's Bush. Utlandagatan är inte så dum heller (det är där jag bor).
7. Mitt signaturplagg är basker.
8. Det absolut finaste/dyraste i min garderob är min svarta 40-talskappa tror jag. Men det är svårt att välja.
8. Jag är beroende av internet, te och sömnad.
9. Min personliga stil kan beskrivas med dessa 3 ord: feminin, retro, färgglad
10. Om jag bara fick shoppa i en affär skulle jag välja Knapp-Carlsson. Och Gårda Textil. Jag fuskar.
11. Jag har aldrig köpt något från en dyr märkesaffär.
12. Jag fyndar bäst på Din Sko, där har jag hittat mycket på jätterea.
13. Om jag fick ärva någons hela garderob skulle jag välja, under förutsättning att jag mirakulöst fick samma storlek, Audrey Hepburn.
14. Mitt nästa stora köp ska bli förhoppningsvis en Londonresa ihop med maken.
15. Min stilikon är en hög filmstjärnor från 40- och 50-tal.
16. I min skosamling har jag väldigt många skor med tio cm klack.
17. Min drömväska är precis som Annaas lätt att bära, rymmer allt och passerar som handbagage på Ryan.
18. Varje månad shoppar jag för alldeles för mycket på Knapp-Carlsson.
19. På nätet shoppar jag helst nu från sockdreams.com. Alltid.
20. Min favorit-modeblogg är Modearkivet.se
21. Jag är som snyggast med baskern på.
22. Om jag vill ha smakråd så frågar jag min man.
23. Mitt hår är lite mörkare brunt än dess originalfärg.
24. Mitt drömjobb har jag, skulle bara ha hälsan till att göra det så bra som jag borde också.
Och så gick Fru Tomte på fest
Nu ska jag ha roligt!
Iiih!
Ikväll är jobbets julfest - och som jag har sett fram emot den! Det blir premiär för min nya korsett med tillhörande tomteluva, Luciatåg, bästa umgänget och mycket öl! Jag tar förstås kort på min klädsel och lägger upp.
Med små vingar på axlarna
Ja, så ser det faktiskt ut i den nya jumpern från H&M, med volanger på axlarna. Den kliar rätt bra också, men jag är rätt tålig för sån't så jag tar den på mig ändå när jag nu ska iväg för att först fika hemma hos vännen Caroline och sen till radiohuset för att sända Alltinget. Det är kallt och snöar och ylleunderbyxorna åker strax på.
Radio ikväll
Igår var det guidad vandring på Universeum efter stängningsdags, följt av middag, för Alltingets ledamöter, programledare, producent och diverse andra som jobbar med programmet. Idag sänder vi program som vanligt, mellan 21.40 och 24 på P4.
Ut på galej
Nu ska jag ge mig iväg på avslutningsfest för Alltinget, radioprogrammet som jag är med i. Tycker att jag är ganska tjusig faktiskt.
Klänningen är från Chinatowner.com.
Klänningen är från Chinatowner.com.
Historier om kläder
Den här jumpern, räknade jag ut i morse, har jag haft i sju eller åtta år. När jag köpte den var den på gränsen till för liten och fanns inte i större storlek, men jag kunde bara inte låta bli den - jag tyckte att den hade något så underbart 70-taligt över sig, med sitt kviltade mönster på midjepartiet. Och så gillar jag den rosenröda färgen. Eftersom den var lite för trång använde jag den inte så mycket, så när jag gick ner i vikt för några år sen var den ju som ny. Ett tag var den nästan för stor, men nu är den återigen rätt lagom. Det är inte något bra i sig, men det är trevligt när jumpern sitter bra. Jag har dock sytt ihop den ca fyra centimeter mitt fram, eftersom jag inte vill visa vare sig min behå eller hela mina bröst.
Kjolen är en av dem som jag sytt, knästrumporna (som bärs utanpå leggings) kommer från SockDreams, kängorna från Waldläufer och halsbandet följde med en Damernas Värld som jag köpte för att ha något att läsa när jag skulle åka buss ut till tryckeriet som tryckte min avhandling och lämna över manuset.
Mycket historia i en klädsel.
Kjolen är en av dem som jag sytt, knästrumporna (som bärs utanpå leggings) kommer från SockDreams, kängorna från Waldläufer och halsbandet följde med en Damernas Värld som jag köpte för att ha något att läsa när jag skulle åka buss ut till tryckeriet som tryckte min avhandling och lämna över manuset.
Mycket historia i en klädsel.
Bara... trevlig.
Med ökande sjukdom och kallare väder känns det som att jag har tappat lite av min förmåga att klä mig. Istället för roligt, eller inspirerat av 40-, 50- eller 80-tal blir det mest bara...trevligt. Och det är okej, jag ser ju fortfarande inte ut som alla andra och och har kläder i färger och modeller som klär mig, men jag saknar lite energin och kreativiteten att göra något mer av det.
Sen blir ju valet av skor just idag lite begränsat av att jag ska gå runt ett par timmar på stan och köpa julklappar idag; tio centimeters klackar passar inte då.
Jumper: H&M
Kjol: Sytt själv
Halsband: Glitter ifjol
Sen blir ju valet av skor just idag lite begränsat av att jag ska gå runt ett par timmar på stan och köpa julklappar idag; tio centimeters klackar passar inte då.
Jumper: H&M
Kjol: Sytt själv
Halsband: Glitter ifjol
En förhandstitt
Julkorsetten blev färdig igår. Nu återstår endast att tillverka en liten tomteluva. Och festen är inte förrän på torsdag, så det känns som att jag är ute i god tid.
Ett sömnadsprojekt
Här kan ni se mitt senaste sömnadsprojekt: En julkorsett att bära med den röda kjolen med svarta rosetter på fickorna. Igår slog jag i öljetterna och gjorde och sydde fast "flärpen" som täcker öppningen som blir mellan kanterna där bak när man snör den. Idag ska jag nästa fast svandun på metervara längs över och nederkanten. Undrar hur mycket det kommer att killa i armhålorna när man har den på sig?
Förutom på jobbets julfest tänkte jag hade en på Belles "Naughty X-mas party" på annandagen. Därefter åker svandunen bort och jag ska dekorera om den, troligen med något genombrutet i svart - den blir mer användbar så.
Den sötaste Lucian
Tycker i alla fall hennes mamma.
Lucialinnet sydde min mamma till mig en gång i tiden.
Lucialinnet sydde min mamma till mig en gång i tiden.
Är det dags att rita kors i taket?
Men jag har faktiskt gått och beställt en svart jumper! Den här närmare bestämt:
Den minnesgoda läsaren av denna blogg ser förstås att den är väldig lik den här tröjan från Gina Tricot, som jag köpte i höstas - bara med den fördelen att den har långa ärmar och därmed passar bättre för den väderlek när man vanligen har stickade tröjor. 99 kronor kostar den. Och den här gången tog jag Large med en gång eftersom jag drunknar i H&Ms XL.
Bild: H&M
Den minnesgoda läsaren av denna blogg ser förstås att den är väldig lik den här tröjan från Gina Tricot, som jag köpte i höstas - bara med den fördelen att den har långa ärmar och därmed passar bättre för den väderlek när man vanligen har stickade tröjor. 99 kronor kostar den. Och den här gången tog jag Large med en gång eftersom jag drunknar i H&Ms XL.
The Dress of the people på Modearkivet.se
Jag har i och för sig redan berättat här i bloggen att jag älskar boken The Dress of the people av John Styles, men eftersom jag idag har skrivit en recension av den till modearkivet.se så kan ni nu också få reda på varför - inte bara att jag tycker att den är underbar.
Evan Dando
Vi kan väl börja med att Evan Dando såg betydligt mindre sliten ut än på spelningen med Lemonheads spelning 2006, vilket alltid är bra - han är faktiskt inte mer än ett år äldre än mig och igår såg han heller inte ut att vara det. Ska man vara uppriktig var han faktiskt alldeles otroligt snygg. Men nu har jag ju aldrig gillat musik eller gått på spelningar för att en artist varit snygg (under tonåren var jag hårdrockare, så jag hade ingen riktig sån poster-killefas), så låt oss istället tala om musiken.
Spellistan bestod till ganska stor del av Lemonheadslåtar, även om det också fanns plats för låtar från solokarriären och ett par covers. Första delen, när han var ensam på scen med sin akustiska gitarr var bäst, men det btyder inte att det var dåligt när hans kompis, tillika förartist, anslöt på elgitarr. Det är svårt att misslyckas med ett sådant låtmaterial och med en fokuserad Evan som både spelade rätt och kunde alla texter (har inte alltid varit så) fanns det en sårbarhet och närhet som gick rätt in i en. Hans tydliga artikulation gjorde också att varje ord i hans väldigt personliga texter uppfattades och fick betydelse. Evan Dando är extremt tillbakadragen som (scen)person, så man ska inte förvänta sig en massa "showmanship", utan musiken får tala för sig själv, men ärligheten i låtar och framförande gör att man inte saknar det. Det gick heller inte att ta miste på publikens kärlek, något som alltid är en viktig faktor när han eller bandet spelar.
Hade vi inte ordnat barnvakt och gått hade vi missat något!
Spellistan bestod till ganska stor del av Lemonheadslåtar, även om det också fanns plats för låtar från solokarriären och ett par covers. Första delen, när han var ensam på scen med sin akustiska gitarr var bäst, men det btyder inte att det var dåligt när hans kompis, tillika förartist, anslöt på elgitarr. Det är svårt att misslyckas med ett sådant låtmaterial och med en fokuserad Evan som både spelade rätt och kunde alla texter (har inte alltid varit så) fanns det en sårbarhet och närhet som gick rätt in i en. Hans tydliga artikulation gjorde också att varje ord i hans väldigt personliga texter uppfattades och fick betydelse. Evan Dando är extremt tillbakadragen som (scen)person, så man ska inte förvänta sig en massa "showmanship", utan musiken får tala för sig själv, men ärligheten i låtar och framförande gör att man inte saknar det. Det gick heller inte att ta miste på publikens kärlek, något som alltid är en viktig faktor när han eller bandet spelar.
Hade vi inte ordnat barnvakt och gått hade vi missat något!
Så var det dags för spelning igen
I lördags var vi på Sator och ikväll ska vi gå och lyssna på Evan Dando, sångare och egentligen själva kärnan i bandet Lemonheads, som nu är ute på soloturné. Vi har förstås ingen aning om exakt vad som kommer att spelas: hans låtar från Lemonheads, hans låtar från soloskivorna enbart eller låtar från det rätt nya coveralbumet "Varshons", men vi är såpass förtjusta i det han gör att vi till och med går på konsert en tisdagkväll när Rickard ska upp klockan kvart över fem som vanligt nästa dag.
Själv oroar jag mig mest för vad utomhuskylan ska göra med urinvägsinfektionen. Den har inte gått bort; jag försökte få tid på vårdcentralen idag, men får försöka igen imorgon. Timmarna efter att jag varit ute idag var inte roliga.
Själv oroar jag mig mest för vad utomhuskylan ska göra med urinvägsinfektionen. Den har inte gått bort; jag försökte få tid på vårdcentralen idag, men får försöka igen imorgon. Timmarna efter att jag varit ute idag var inte roliga.
En måndag med The Jam
och lite skolflickslook, trots mina 41 år.
Kofta: Zara
T-shirt: Fifth Column Classics
Kjol: sytt själv
Kängor: Waldläufer
Strumpbyxorna är förstås i ylle, som ett led i kampen mot urinvägsinfektion.
Lätt Sveriges bästa rockband
Sator alltså. Jag är helt golvad.
Sen kan man fundera över att den solklara tvåan, dvs Mando Diao, också kommer från Borlänge - är det något i vattnet?
Och på tisdag ska vi gå och se Evan Dando. Man skulle kunna tro att vi tänker flytta in på Sticky Fingers.
Sen kan man fundera över att den solklara tvåan, dvs Mando Diao, också kommer från Borlänge - är det något i vattnet?
Och på tisdag ska vi gå och se Evan Dando. Man skulle kunna tro att vi tänker flytta in på Sticky Fingers.
Kvällens planer
Urinvägsinfektionen verkar ha gett sig, eller i varje fall vara på tillbakagång, tack vare mängder med vatten och trnabärskapslar. Nu ska väl sägas att jag ännu inte varit ute i kylan idag, men det känns faktiskt rätt så bra. Så jag tar risken och går på kvällens konsert med Sator. Vi var på förra spelningen 2007 och den hamnar lätt på en topp fem-lista över de konserter jag gått på. Här kan man se lite från just den konserten, men filmen gör det absolut inte rättvisa. Utom möjligen att det kan framgå att Kent Norberg är GUD som frontman.
44-46 vill jag inte se!
Little Peaché, som alltid velat föra fram de mulliga kvinnornas rättigheter verkar nu i och med sin egen pågående bantning ha svängt i frågan - i ett inlägg som handlar om smala och mulliga modeller säger hon nämligen att hon inte vill se modeller med storlek 44-46, för att det är för långt åt det andra hållet, dvs ohälsosamt tjockt och ett dåligt föredöme. Detta känns ju dels lite tråkigt för en annan som är en storlek större, dvs mellan 46 och 48 och nu blir utdömd som ohälsosamt tjock, något som ingen av mina läkare anser att jag är, dels lite märkligt eftersom hon av alla bilder att döma är lika stor som jag.
Jag misstänker att hon faktiskt inte har så bra koll på vad storlekarnas mått egentligen är, eller så är det en nyfrälst bantare som talar. I vilket fall tycker jag att det är tråkigt, för hennes blogg har varit ett bra exempel på att även större tjejer kan klä sig roligt och snyggt och inte skäms för att de är större.
Jag misstänker att hon faktiskt inte har så bra koll på vad storlekarnas mått egentligen är, eller så är det en nyfrälst bantare som talar. I vilket fall tycker jag att det är tråkigt, för hennes blogg har varit ett bra exempel på att även större tjejer kan klä sig roligt och snyggt och inte skäms för att de är större.
Min nya klänning har kommit
Min nya klänning, som jag beställde från Chinatowner kom i morse och jag är mycket nöjd. Jag tog en storlek 44 trots att jag normalt sett är en 46a, eftersom saker jag köpt tidigare varit lite stora i midjan. Eller rättare sagt: Jag utgick från midjemåttet och inte från bystmåttet eftersom det ändå är lite stretch i tyget. Detta visade sig vara ett klokt beslut, den är fortfarande lite lös i midjan, men sitter bra över byst och höfter.
Det känns lite märkligt med en klänning som är gjord i (mest) bomull och därtill rätt tunn sådan så här års, men annars känner jag mig väldigt fin. Och jag har tjocka leggings, ylleunderbyxor och knästrumpor samt tyllunderkjol under så det ska nog inte gå någon nöd på mig.
Det känns lite märkligt med en klänning som är gjord i (mest) bomull och därtill rätt tunn sådan så här års, men annars känner jag mig väldigt fin. Och jag har tjocka leggings, ylleunderbyxor och knästrumpor samt tyllunderkjol under så det ska nog inte gå någon nöd på mig.
Aldrig utan mina ylleunderbyxor
Jag sitter här nu och dricker citronvatten och äter tranbärskapslar och svär att aldrig mer gå ut utan mina ylleunderbyxor under vinterhalvåret. Med undantag av när jag var gravid senast, när jag uppenbarligen hade urinvägsinfektion utan att känna det, så har jag inte haft något som ens liknat det sen 80-talet. Men nu ilar det allt lite och jag är kissnödig oftare än vad ens min tekonsumtion kan motivera. Så jag dricker och äter och ligger på värmedynan och hoppas att det ska gå tillbaka utan ett besök hos doktorn med åtföljande antibiotikakur. Om inte annat för att penicillin smakar vidrigt och ger en svampinfektioner.
Grönt och puffärmar
Och så har jag målat mig i förhoppning om att se piggare ut - jag ska nog prova att le också ;)
Mot jobbet! Idag ska det skrivas!
Mot jobbet! Idag ska det skrivas!
Trött och med bröst som försöker tränga ut ur blusen
Ärligt talat: Ska det vara så himla svårt att göra en blus som har plats för stora bröst??? Jag gillar den här blusen, den passar rätt bra överallt och tack vare ett knytband är den inte för stor i midjan, men det finns inte tillräckligt plats för brösten! Jag förstår egentligen att de inte vill göra kläder för folk med F-kupa, jag vet av egen erfarenhet att det är svårt att få till ett bra mönster, men det är ett helsike att konfektionsstandarden är B-kupa! Tänk om det funnits avpassat för D-kupa i alla fall, då kanske man inte hade behövt se ut som att ens bröst försöker spräcka blusen, en blus som egentligen inte är för liten, det finns plats kvar över ryggen.
När jag har gnällt om det skulle jag bara säga att jag är glad att det är radio och inte TV, för de timmar som jag inte har sovit syns väldigt väl.
Kjolen sydde jag färdigt igår och koftan är från Zara, blusen från Ellos.
När jag har gnällt om det skulle jag bara säga att jag är glad att det är radio och inte TV, för de timmar som jag inte har sovit syns väldigt väl.
Kjolen sydde jag färdigt igår och koftan är från Zara, blusen från Ellos.
Alltinget i Karlavagnen ikväll
Ja, även den här onsdagen sitter jag i panelen i Alltinget i Karlavagnen. Tyvärr har jag sovit väldigt dåligt i natt så sen kvällssändning känns väl sådär. Jag ska dock försöka få en liten lur på eftermiddagen, när jag läst färdigt boken som jag håller på med.
Snyggast utomhus
Man brukar ju säga att det är viktigaare hur man ser ut utomhus där folk faktiskt ser en. Det är förstås en grov förenkling som bygger på att man är hemma resten av tiden och inte som i de flesta fall träffar folk hela dagarna. Vara som det vill med den saken, men jag var i alla fall betydligt elegantare ute än inne.
Hatten gissar jag är 50-tal och kappan är 40-tal.
Hatten gissar jag är 50-tal och kappan är 40-tal.
En lite suddig dagens
Igår såg jag ut precis som i fredags, så det kände jag inte att det var någon mening med att dokumentera. Inte för att jag är så fantastiskt variationsrikt klädd idag heller - det blir standardvarianten med egensydd kjol och en jumper. Men jag gillar den (rätt så) nya jumpern från H&m med puffärmar, de gör att mina axlar ser bredare och därmed mer proportionerliga ut.
Håret är fullt med anti-psoriasismedicin så det krävdes uppsättning. Skorna är ett par år gamla, från Josefssons.
