Tröjan som ropar mitt namn
Här är det varken vindar eller viskande utan högt och tydligt ropande från denna herrtröja från Cheap Monday. Vem bryr sig om att det är en herrtröja när den är stor och lös och har färger som jag älskar som går gradvis över i varandra! Det tidiga 90-talet bodde jag i en grön luvtröja av samma typ, men den här är ju ännu finare. Jag hoppas verkligen att det är en luvtröja och inte en vanlig tröja med luvtröja under.
Ja, det är hemskt mycket just tidigt 90-tal med batikade (typ) och luvtröjor, men jag gillar det.
Det här gillar jag också, framför allt överdelarna - Jag kan se mig själv använda allihop, fast med kjol istället för byxor i förekommande fall. Notera att toppen till vänster har hål för axlarna; på något underligt sätt tilltalar det mig.
Just nu spelas: Dexy's Midnight Runners: "Come on Eileen"
Ja, det är hemskt mycket just tidigt 90-tal med batikade (typ) och luvtröjor, men jag gillar det.
Det här gillar jag också, framför allt överdelarna - Jag kan se mig själv använda allihop, fast med kjol istället för byxor i förekommande fall. Notera att toppen till vänster har hål för axlarna; på något underligt sätt tilltalar det mig.
Alla bilder från www.modette.se. Foto: Andreas Alfredsson
Just nu spelas: Dexy's Midnight Runners: "Come on Eileen"
Vad är det som är så farligt? Del två
Ni kommer säkert ihåg att jag ifrågasatte när unga bloggare kallade Gwens Stefanis rätt ordinära vardagsklädsel för extrem. Nå, denna rädsla för allt som inte är standardkläderna från H&M som visade sig i detta sammanhang är tyvärr snarare regel än undantag.
Gå och läs vad Annaa skriver idag om likriktning och rädsla för att sticka ut med sin klädsel. Fick i alla fall mig att fnissa högt och förtjust.
Just nu spelas: Sator: "So dressed up" från Basement Noise
Gå och läs vad Annaa skriver idag om likriktning och rädsla för att sticka ut med sin klädsel. Fick i alla fall mig att fnissa högt och förtjust.
Just nu spelas: Sator: "So dressed up" från Basement Noise
Dagens
Nu var det dags för nästa föreläsning och jag känner mig i form: föreläsningen är bra och jag är även rent kroppsligt i någorlunda form; nu behöver jag bara lite starkt te och adrenalin.
Halsband (och örhängen) med lila körsbär: Gina Tricot
Topp: H&M
Kjol: hemmasydd
Strumpor: stay-ups från Leg Avenue
Skor: Skopunkten
Till så här lång kjol funkar stay-ups utmräkt, men som Annaa kommenterade till mitt inlägg om Minimarket, så kan man inte ha det till kort kjol. Att jag har vita strumpor just idag är nog faktiskt lite påverkat av Minimarkets visning.
Halsband (och örhängen) med lila körsbär: Gina Tricot
Topp: H&M
Kjol: hemmasydd
Strumpor: stay-ups från Leg Avenue
Skor: Skopunkten
Till så här lång kjol funkar stay-ups utmräkt, men som Annaa kommenterade till mitt inlägg om Minimarket, så kan man inte ha det till kort kjol. Att jag har vita strumpor just idag är nog faktiskt lite påverkat av Minimarkets visning.
En fantastisk hårdag
Mitt hår är nu äntligen tillräckligt långt för att göra en flätad knut som sitter!
Visst, den är liten och det spretar lite hårstrån från den men ändå! För någon som burit en flätad knut flera gånger i veckan under minst tio år är det en stor grej. Bara för att jag behövde klippa av de där cellgiftsskadade decimetrarna betyder det ju inte att jag inte saknat dem.
Det är förresten väldigt svårt att ta kort på sin egen nacke.
Visst, den är liten och det spretar lite hårstrån från den men ändå! För någon som burit en flätad knut flera gånger i veckan under minst tio år är det en stor grej. Bara för att jag behövde klippa av de där cellgiftsskadade decimetrarna betyder det ju inte att jag inte saknat dem.
Det är förresten väldigt svårt att ta kort på sin egen nacke.
Yves Saint-Laurent för Dior
Den här klänningen designade Yves Saint-Laurent för Dior 1959 och jag tycker att den är fantastisk.
Jag gillar att ringningen går så långt på axlarna (man måste ha öglor för att knäppa fast behåns axelband, eller axelbandslös behå), den puffiga ballongkjolen, som kräver tyllunderkjol förstås, och de dubbla volangerna, som, vilket inte syns så tydligt på bilden, är kantade med frans!
Jag skulle vilja sy något liknande. Problemet, förutom att jag inte har någon vettig anledning att bära den, är att den är gjord i sidenfaille, ett tyg som är svårt att få tag i, i synnerhet till ett vettigt pris. Dupioni, som jag har, och taft som man kan köpa hyfsat billigt från utlandet har ett alldeles för stelt fall i jämförelse. Ett annat problem är att färgmatcha tyg och frans.
Troligast är att det får förbli en dröm och ögongodis, men det är ganska fint så också.
Bild från boken "Couture sewing"
Jag gillar att ringningen går så långt på axlarna (man måste ha öglor för att knäppa fast behåns axelband, eller axelbandslös behå), den puffiga ballongkjolen, som kräver tyllunderkjol förstås, och de dubbla volangerna, som, vilket inte syns så tydligt på bilden, är kantade med frans!
Jag skulle vilja sy något liknande. Problemet, förutom att jag inte har någon vettig anledning att bära den, är att den är gjord i sidenfaille, ett tyg som är svårt att få tag i, i synnerhet till ett vettigt pris. Dupioni, som jag har, och taft som man kan köpa hyfsat billigt från utlandet har ett alldeles för stelt fall i jämförelse. Ett annat problem är att färgmatcha tyg och frans.
Troligast är att det får förbli en dröm och ögongodis, men det är ganska fint så också.
Minimarkets strumpor
Jag gillar verkligen mycket på minimarkets visning: jackan längst till höger skulle gärna få flytta in i min garderob i höst och den puderrosa kapp- och byxensemblen tycker jag är fantastiskt vacker och både 30-talsglamorös och modern på samma gång - skulle förstås aldrig själv ha på mig något sådant, men jag kan ju beundra det ändå. Och klänningarna var fina, var på sitt sätt; de hade en rätt fin med dubbelknäppning hela vägen fram också.
Bilder från www.modette.se
Snyggast tyckte jag nog dock att kombinationen av deras klänningar eller kjolar och de längsrandiga strumporna var. Först trodde jag att det var leggings och att det var deras egna och gjorde en liten minnesanteckning längst bak i huvudet att kolla upp dem; jag har inte haft längsrandiga leggings sen 80-talet, men det här tycker jag var snyggt.
Men sen såg jag den svarta gördeln längst upp sticka fram på en bild och insåg att det var strumpor och att jag därmed också visste var de kom ifrån:
De randiga kommer från Music legs, jag har själv ett par i rosa och svart. Tyvärr blir de mer overknee-strumpor så fort man har något som liknar vadmuskler; men har man smala modellben funkar de jättebra som stay-ups. De med ett ben i var färg är strumpbyxor och kommer från Leg Avenue.
Bilder från www.modette.se
Snyggast tyckte jag nog dock att kombinationen av deras klänningar eller kjolar och de längsrandiga strumporna var. Först trodde jag att det var leggings och att det var deras egna och gjorde en liten minnesanteckning längst bak i huvudet att kolla upp dem; jag har inte haft längsrandiga leggings sen 80-talet, men det här tycker jag var snyggt.
Men sen såg jag den svarta gördeln längst upp sticka fram på en bild och insåg att det var strumpor och att jag därmed också visste var de kom ifrån:
De randiga kommer från Music legs, jag har själv ett par i rosa och svart. Tyvärr blir de mer overknee-strumpor så fort man har något som liknar vadmuskler; men har man smala modellben funkar de jättebra som stay-ups. De med ett ben i var färg är strumpbyxor och kommer från Leg Avenue.
Mera Velvet
Uppstyckat som sagt; det var huvudintrycket. Det är inget specifikt för Velvet dock, det känns som att alla kulturprogram ska vara uppbyggda så att varje inslag får ta max fem minuter. Modeskaparen Martin Bergström fick mer än fem minuter, men då hade de delat upp det i olika delar som blandades med det andra. Reportaget om honom hörde till det intressanta; men det snuddade bara vid honom: vi fick se en liten del av en klänning han gjort, men inte hela, vi fck veta att han var livrädd för rymden och alltid var inspirerad av just rymden, svampar och rotfrukter och vi fick se honom packa upp en låda.
Men jag hade velat veta om hans utbildning, vägen dit han är nu, och var det egentligen är - om det verkligen går att leva på den sortens avancerade klädskapande. Och jag hade velat se mer av hans kläder. Nu fick man känslan att man förväntades redan ha sett hans kläder och vet allt om honom redan innan programmet, ett exkluderande sätt som förstås ger
programledarna känslan av att ingå i en elit (vilket de också gör).
Inslaget om Liselotte Watkins var också trevligt, även om alla modebloggares hypande av henne har gjort mig lite reserverad.
Och så slutade allt med att man på avstånd, suddigt visade avslutningen av Aexander McQueens bejublade höstkollektion 2006 - Varför? Ingen kunde ju se något och inget sades om honom eller kollektionen.
Jag noterar förresten att det står på SVTs hemsida att "dekadensen (inom modefotografi, min anmärkn.) från början stod för kvinnlig frigörelse". Eller bara ännu en variant av manlig objektifiering av kvinnan kanske?Det är långt ifrån så självklart som SVT vill ha det till och borde ha diskuterats; se mitt förra inlägg.
Rotfruktssortering - vilka är nu palsternackor och vilka är rotpersilja?
Men jag hade velat veta om hans utbildning, vägen dit han är nu, och var det egentligen är - om det verkligen går att leva på den sortens avancerade klädskapande. Och jag hade velat se mer av hans kläder. Nu fick man känslan att man förväntades redan ha sett hans kläder och vet allt om honom redan innan programmet, ett exkluderande sätt som förstås ger
programledarna känslan av att ingå i en elit (vilket de också gör).
Inslaget om Liselotte Watkins var också trevligt, även om alla modebloggares hypande av henne har gjort mig lite reserverad.
Och så slutade allt med att man på avstånd, suddigt visade avslutningen av Aexander McQueens bejublade höstkollektion 2006 - Varför? Ingen kunde ju se något och inget sades om honom eller kollektionen.
Jag noterar förresten att det står på SVTs hemsida att "dekadensen (inom modefotografi, min anmärkn.) från början stod för kvinnlig frigörelse". Eller bara ännu en variant av manlig objektifiering av kvinnan kanske?Det är långt ifrån så självklart som SVT vill ha det till och borde ha diskuterats; se mitt förra inlägg.
Velvet
Så har nu SVTs nya modemagasin dragit igång. Man kan ju inte förvänta sig en Ingrid Schrevelius förstås, men det var ju inte programmets syfte: mode skulle behandlas på ett seriöst och djupt sätt. Hur gick det då?
Ja, jag är inte så imponerad. Ytligt och uppstyckat och ett par viktiga frågor diskuterades inte alls.
I reportaget om dekadens i modefotografering lät det som om de hade köpt fotografernas egna ord utan någon kritisk tanke alls. Jag skulle till exempel vilja veta på vilket sätt utmärglade supermodeller som fotograferas i miljöer som för tankarna till en knarkarkvart "visar kvinnor som de verkligen ser ut". Kvinnor ser inte ut så i verkligheten och det var förstås varken fotografernas eller modetidningarnas syfte att visa "riktiga kvinnor"; det var bara ett nytt estetiskt/konstnärligt ideal.
Ja, jag är inte så imponerad. Ytligt och uppstyckat och ett par viktiga frågor diskuterades inte alls.
I reportaget om dekadens i modefotografering lät det som om de hade köpt fotografernas egna ord utan någon kritisk tanke alls. Jag skulle till exempel vilja veta på vilket sätt utmärglade supermodeller som fotograferas i miljöer som för tankarna till en knarkarkvart "visar kvinnor som de verkligen ser ut". Kvinnor ser inte ut så i verkligheten och det var förstås varken fotografernas eller modetidningarnas syfte att visa "riktiga kvinnor"; det var bara ett nytt estetiskt/konstnärligt ideal.
En annan fråga som jag tycker borde tagits upp är gränsen mellan pornografi och konst, finns det en sådan? Inte bara köpa den italienska författarens åsikt när det rörde den där arkitektens och professorns samling av erotiska bilder. Påstående från hans sida om att de prostituerade kvinnor som hyrdes för att posera "fick känna sig som drottningar i de fina kläderna" visar ju bara hur lite kontakt med verkligheten och han har och hur fast han är i myten om den lyckliga horan. Detta ifrågasattes inte alls i reportaget, utan hans syn fick stå oemotsagd och accepterad.
Även frågan om huruvida bilder på helt nakna kvinnor, som det ju var många av i dekadens-reportaget, verkligen kan definieras som modefotografi, eller om det är konst, eller bara ännu ett krasst försök att sälja tidningar med sex hade i alla fall behövt tas upp.
Alltså flera jätteintressanta problemställningar som inte ens berördes - istället upprepades det flera gånger hur de "dekadenta" modebilderna bilderna skildrade verkligheten, vilket de förstås inte gör, lika lite som 50-talets hemmafruar i den tidens modefotografi.
Nu ska jag gå och lägga mig, det kanske kommer mer sen.
Benetton
Jag är rätt säker på att jag aldrig köpt ett enda plagg från Benetton. Inte ens på 80-talet då de var jätteinne. Kanske i synnerhet inte då, då att vara inne var något de subkulturer jag hann med att tillhöra under 1980-talet var extremt lite intresserade av. Men inte heller senare, när de väl egentligen inte varit direkt inne, utan mera kört sitt eget race, har jag varit intresserad: för pastellrandigt och för barnsligt på något sätt.
Men årets vår/sommarkollektion hade både en skjorta, en tröja, en kjol och ett par strumpor/strumbyxor jag gillar, så kanske det blir en premiär i år?
Men årets vår/sommarkollektion hade både en skjorta, en tröja, en kjol och ett par strumpor/strumbyxor jag gillar, så kanske det blir en premiär i år?
En underklädesbild
Eftersom inte ens jag vill ha ylle rätt mot överkroppen, och då är jag ändå bra mycket mer tålig när det gäller sånt än de flesta jag känner, använder jag underklänning.
Jag har tre stycken efter min mormors syster Vivi: en mörkblå (för ljus på bilden), en vit och en "hudfärgad"; alla i nylon. Jag tycker att de är väldigt praktiska och de känns inte heller så där läskiga som jag tycker att de moderna underklänningarna i microfiber gör. Håller gör de uppenbarligen också :)
Just nu spelas: New Order: "Who's Joe?" från Waiting for the Siren's call
Jag har tre stycken efter min mormors syster Vivi: en mörkblå (för ljus på bilden), en vit och en "hudfärgad"; alla i nylon. Jag tycker att de är väldigt praktiska och de känns inte heller så där läskiga som jag tycker att de moderna underklänningarna i microfiber gör. Håller gör de uppenbarligen också :)
Just nu spelas: New Order: "Who's Joe?" från Waiting for the Siren's call
Dagens
Jag tyckte att det var dags att använda den rutiga klänningen jag sydde igen. Jag har fortfarande inte gjort något skärp i tyget (men det står näst på listan) så jag har mitt svarta resårskärp istället för det gråa jag hade förra gången. Jag har också en mindre tyllunderkjol; den jag köpte på rean på Gina Tricot.
Klänning: hemsydd som sagt
Resårskärp: H&M
Tyllunderkjol: Gina Tricot
Skor: DinSko
Nu ska jag iväg och låna översiktsverk om 1900-talets mode.
Klänning: hemsydd som sagt
Resårskärp: H&M
Tyllunderkjol: Gina Tricot
Skor: DinSko
Nu ska jag iväg och låna översiktsverk om 1900-talets mode.
Helt o-moderelaterat
Ungarna är ute ur lägenhten nu; skridskor, hjälm och matsäck med.
De ska vara på Ruddalens isbana om en timme och tjugo minuter, det är så lång tid det tar att ta sig dit. Mina barns grupp börjar i alla fall inte förrän tio i elva där, så vi hade en lugn morgon; men gruppen innan, som ska vara där ombytta klockan åtta - vad har de (och deras föräldrar) gjort för ont? De måste ta vagnen från Korsvägen klockan kvart i sju för att komma dit och vara ombytta i tid, det är nämligen en bit att gå från hållplatsen till själva Ruddalen och sen ska de ju ta på sig skridskor också.
Tur att vi slapp det, mina barn är inga stora anhängare av att gå upp före sex på morgonen. Ingen annan i vår familj heller.
Vi är heller inga stora vintersportare så det är lite ont om långkalsonger och raggsockar till de större barnen. Vendela har förstås båda, hon bor ju i sina, men Valeria fick låna leggings och yllesockar av mig.
De ska vara på Ruddalens isbana om en timme och tjugo minuter, det är så lång tid det tar att ta sig dit. Mina barns grupp börjar i alla fall inte förrän tio i elva där, så vi hade en lugn morgon; men gruppen innan, som ska vara där ombytta klockan åtta - vad har de (och deras föräldrar) gjort för ont? De måste ta vagnen från Korsvägen klockan kvart i sju för att komma dit och vara ombytta i tid, det är nämligen en bit att gå från hållplatsen till själva Ruddalen och sen ska de ju ta på sig skridskor också.
Tur att vi slapp det, mina barn är inga stora anhängare av att gå upp före sex på morgonen. Ingen annan i vår familj heller.
Vi är heller inga stora vintersportare så det är lite ont om långkalsonger och raggsockar till de större barnen. Vendela har förstås båda, hon bor ju i sina, men Valeria fick låna leggings och yllesockar av mig.
Hope gillar jag
Började dagen med att kolla in lite visningar på Modettes sida. Hope gillade jag jättemycket, i alla fall kvinnokläderna, jag la inte märke till killkläderna så mycket.
Det var lite färg ibland, roliga skärningar och asymmetriska knäppningar och sånt är jag svag för. Däremot skulle de ha stryk för att de kopierat de där gränslöst fula tålösa stövlarna och stövletterna som synts på alldeles för många internationella visningar - det är faktiskt inte bara skitfult utan också helt oanvändbart.
Det var lite färg ibland, roliga skärningar och asymmetriska knäppningar och sånt är jag svag för. Däremot skulle de ha stryk för att de kopierat de där gränslöst fula tålösa stövlarna och stövletterna som synts på alldeles för många internationella visningar - det är faktiskt inte bara skitfult utan också helt oanvändbart.
Meh - modevecka
Jag inser att jag som modebloggare borde skriva något om Stockholms modevecka; men ärligt talat har jag för mycket jobb för att hinna titta på visningar ens på nätet. Lite har jag förstås sett och här är mina intryck:
Sandra Backlund var annorlunda förstås och en del mycket vackert, men det är ju mer konst än något man tar på sig.
Rodebjer tyckte jag var en blandning av rätt fult och illasittande och saker vi redan sett hos de stora modehusen.
Filippa K gillade jag oväntat mycket, jag tycker annars att hon gör rätt tråkiga baskläder. På herrsidan gillade jag nästan allt och på damsidan över hälften. Det var lite överraskande. Mest förundrad är jag nog över att hon kombinerar korallrosa med plommonlila åt det röda hållet - djärvt.
Dagmar var jag lika oimponerad av som vanligt, men jag tycker till exempel att den här tröjan var rätt snygg.
Carin Wester, Hope och Velour har jag inte hunnit titta på än.
Äh, ni får kolla själva, ni ska inte bara lita på mitt omdöme, Modette har bilder från alla visningarna:
Sandra Backlund
Rodebjer
Filippa K
Dagmar
Just nu spelas: Morrissey: "Come back to Camden" från You are the quarry
Sandra Backlund var annorlunda förstås och en del mycket vackert, men det är ju mer konst än något man tar på sig.
Rodebjer tyckte jag var en blandning av rätt fult och illasittande och saker vi redan sett hos de stora modehusen.
Filippa K gillade jag oväntat mycket, jag tycker annars att hon gör rätt tråkiga baskläder. På herrsidan gillade jag nästan allt och på damsidan över hälften. Det var lite överraskande. Mest förundrad är jag nog över att hon kombinerar korallrosa med plommonlila åt det röda hållet - djärvt.
Dagmar var jag lika oimponerad av som vanligt, men jag tycker till exempel att den här tröjan var rätt snygg.
Carin Wester, Hope och Velour har jag inte hunnit titta på än.
Äh, ni får kolla själva, ni ska inte bara lita på mitt omdöme, Modette har bilder från alla visningarna:
Sandra Backlund
Rodebjer
Filippa K
Dagmar
Just nu spelas: Morrissey: "Come back to Camden" från You are the quarry
Glansigt
Så här ser de högglansiga tjocka strumpbyxorna från H&M ut:
Först när jag öppnade dem tänkte jag "det är går aldrig" för de såg så små ut, men de är jättestretchiga och riktigt bekväma. Jag vet ännu inte om de stannar kvar uppe när man går för jag har inte varit ute och provgått dem.
Först när jag öppnade dem tänkte jag "det är går aldrig" för de såg så små ut, men de är jättestretchiga och riktigt bekväma. Jag vet ännu inte om de stannar kvar uppe när man går för jag har inte varit ute och provgått dem.
Straffet för slarvig klädsel
Jag är en bra föreläsare. Det är inte som jag skryter; jag har förstås tränat på det eftersom jag håller många föreläsningar och föredrag och jag talar otvunget inför större grupper. Men idag var jag faktiskt inget vidare. De huvudsakliga anledningarna var att jag har haft för ltie tid att förbereda mig på och att jag under förberedelsen blev så kär i det jag skulle berätta om att jag hade svårt att sovra och därför inte fick någon vidare struktur - kläder och mode i all ära, men mitt livs stora kärlek är historia, och då kan ibland sådant hända.
Men jag undrar ändå: om jag hade haft på mig något roligare, hade jag inte då haft en annan utstrålning och energi i själva framförandet?
Det tål att tänka på; och nästa föreläsning tänker jag inte ta några risker med klädseln.
Just nu spelas: Morrissey: "First of the gang to die" från You are the quarry
Men jag undrar ändå: om jag hade haft på mig något roligare, hade jag inte då haft en annan utstrålning och energi i själva framförandet?
Det tål att tänka på; och nästa föreläsning tänker jag inte ta några risker med klädseln.
Just nu spelas: Morrissey: "First of the gang to die" från You are the quarry
Pinsamt
Efter att ha provat två olika tänkbara klädslar och förkastat dem bestämde jag mig slutligen för jeans och tröja till jobbet idag. Lite pinsamt att vara så fåfäng och obeslutsam.
Tröja: Myrorna, ursprungligen Lindex
Jeans och strumpor: H&M
Just nu spelas: The Clash: "I'm not down"
Tröja: Myrorna, ursprungligen Lindex
Jeans och strumpor: H&M
Just nu spelas: The Clash: "I'm not down"
Erotiskt?
Om det sitter så här illa över bröst och axlar på en modell, hur ska det då inte se ut på en riktig människa?
Bild från www.style.com
Det är från Roland Mouret pre-fall 08, en kollektion som av style.com beskrivs som att ha som sitt främsta kännetecken "en erotiskt skräddarsydd siluett". Det mesta av den är inte så här höghalsat, men i övrigt är det rätt likt och jag kan inte någonstans se var det erotiska skulle finnas. Kanske om det hade burits av kvinnor som inte var medicinskt sett underviktiga, men jag vet inte; jag tycker inte att tajt räcker till för att något ska vara erotiskt.
Inte för att jag bryr mig så mycket egentligen, jag tycker nämligen rent generellt sett inte att kläders uppgift är att vara erotiska.
Just nu spelas: Rise: "Chrome Waves" från Going Blank Again
Bild från www.style.com
Det är från Roland Mouret pre-fall 08, en kollektion som av style.com beskrivs som att ha som sitt främsta kännetecken "en erotiskt skräddarsydd siluett". Det mesta av den är inte så här höghalsat, men i övrigt är det rätt likt och jag kan inte någonstans se var det erotiska skulle finnas. Kanske om det hade burits av kvinnor som inte var medicinskt sett underviktiga, men jag vet inte; jag tycker inte att tajt räcker till för att något ska vara erotiskt.
Inte för att jag bryr mig så mycket egentligen, jag tycker nämligen rent generellt sett inte att kläders uppgift är att vara erotiska.
Just nu spelas: Rise: "Chrome Waves" från Going Blank Again
En vacker blommig klänning
I tryckt siden förstås och tillverkad av Zimmermann, vem nu det var, 1922.
Tyvärr är bilden inget vidare, bilden i boken Fashion, utgiven av KCI och Taschen förlag är mycket bättre. Det är förresten en av de vackraste modehistoriska böcker man kan äga; den består av foton av kläderna i deras samlingar och täcker perioden 1700 till slutet av 1900-talet.
Just nu spelas: Hanoi Rocks: "Don't you ever leave"
Tyvärr är bilden inget vidare, bilden i boken Fashion, utgiven av KCI och Taschen förlag är mycket bättre. Det är förresten en av de vackraste modehistoriska böcker man kan äga; den består av foton av kläderna i deras samlingar och täcker perioden 1700 till slutet av 1900-talet.
Just nu spelas: Hanoi Rocks: "Don't you ever leave"
Goth light
Jag sydde färdigt Valerias nya kjol i söndags och idag kom hon hit så att jag kunde ta foton på den också. Lillasyster ville också vara med på bild; hon har sockor på händerna.
Kjolen är i svart bomull med vanlig nylonspets påsydd. Den består av fyra utställda våder och har foder och dragkedja. Toppen är en H&M-topp som jag sytt på samma spets på vid ärmsluten.
Just nu spelas: New order: "Spooky" från Republic
Kjolen är i svart bomull med vanlig nylonspets påsydd. Den består av fyra utställda våder och har foder och dragkedja. Toppen är en H&M-topp som jag sytt på samma spets på vid ärmsluten.
Just nu spelas: New order: "Spooky" från Republic
Vadlånga ballongkjolar och för korta byxor
Det ena för damer och det andra för herrar på Acnes visning på Stockholms modevecka. Inte sådär lite för korta, smala byxor som jag tycker är snyggt, utan mycket för korta byxor av alla typer, så att det ser ut som att mannen ifråga vuxit ur dem. Tilld et bars gärna rockar och västar med hårt åtdraget skärp i midjan. Även på en täckväst som bars utan något under. Mannen är lika skeptisk till det som till alla former av modeklädsel.
På damsidan var det som sagt bland annat vadlånga ballongkjolar, dessa bars företrädesvis med porrigt genomskinliga toppar och de där motorcykeljackorna med vadderade, kviltade, "ränder" över axlarna som vi såg så mycket av i modereportagen i höst. Och, om jag intee minns fel: på Kicki; Bettan och Lotta i melodifestivalen. Fast deras var inte gulbeiga.
Nu är jag kanske onödigt elak, de visade säkert helt funktionella dambyxor och en del annat som var snyggt om än inte något jag skulle lägga ut tusenlappar för; som det här:
Foto: Arba Kokalari för www.modette.se
På damsidan var det som sagt bland annat vadlånga ballongkjolar, dessa bars företrädesvis med porrigt genomskinliga toppar och de där motorcykeljackorna med vadderade, kviltade, "ränder" över axlarna som vi såg så mycket av i modereportagen i höst. Och, om jag intee minns fel: på Kicki; Bettan och Lotta i melodifestivalen. Fast deras var inte gulbeiga.
Nu är jag kanske onödigt elak, de visade säkert helt funktionella dambyxor och en del annat som var snyggt om än inte något jag skulle lägga ut tusenlappar för; som det här:
Foto: Arba Kokalari för www.modette.se
Hårspänne
Jag köpte ett hårspänne på H&M också, ett sånt där stort som man använder för att fästa upp sidhåret bak på huvudet. Jag tänkte att det skulle vara ett hjälpmedel i mina försök att variera min frisyr mer; de av samma typ som jag hade förut passar inte min nuvarande stil så bra - mycket Indiskagrejer i ärgad metall.
Det här är i en ganska mild cerise plast.
Just nu spelas: Sonic Youth: "On the Strip" från Dirty
Det här är i en ganska mild cerise plast.
Just nu spelas: Sonic Youth: "On the Strip" från Dirty
Strumpbyxor
De vinröda strumpbyxorna visade sig vara av den där sorten som bara drar sig neråt hela tiden (och försöker dra ner underbyxorna samtidigt) så jag kände mig motiverad att ge mig ut på stan och leta efter nya på lunchen. Inte just vinröda då; helst ville jag ju ha röda.
Lindex hade inga röda, H&M hade inga röda och Twilfit hade bara 30 deniers och jag var ute efter minst 60 denier. Indiska hade röda men i okänt antal deniertal och one size - nej tack!
Hos Kappahl hittade jag dem. Då hade jag redan köpt två par glansiga 100 deniers strumbyxor i chockrosa respektive smaragdgrönt på H&M, så som allt blev det 3 par strumpbyxor innan jag slängde i min en falafelrulle på väg till föreläsningen i modehistoria.
På vägen hem tittade jag in På Emmaus på Linnégatan och hittade en svart väst som ska få ersätta min gamla sunkiga. Bild kommer i morgon; jag är för trött och hängig för att byta kläder och posera just nu.
Just nu spelas: Pixies: "Down to the Well" från Bossanova
Lindex hade inga röda, H&M hade inga röda och Twilfit hade bara 30 deniers och jag var ute efter minst 60 denier. Indiska hade röda men i okänt antal deniertal och one size - nej tack!
Hos Kappahl hittade jag dem. Då hade jag redan köpt två par glansiga 100 deniers strumbyxor i chockrosa respektive smaragdgrönt på H&M, så som allt blev det 3 par strumpbyxor innan jag slängde i min en falafelrulle på väg till föreläsningen i modehistoria.
På vägen hem tittade jag in På Emmaus på Linnégatan och hittade en svart väst som ska få ersätta min gamla sunkiga. Bild kommer i morgon; jag är för trött och hängig för att byta kläder och posera just nu.
Just nu spelas: Pixies: "Down to the Well" från Bossanova
Dagens
Nu kan jag inte vänta längre på vårens blommiga 50-talsinspirerade klänningar. Så trots att det är en typiskt grå januaridag (eller egentligen otypisk, i januari är då det brukar vara snö och vinter i Göteborg) så åker en blommig klänning från ca 1960 på. Med kofta och strumpbyxor blir det nog bra; jag ska ju i alla fall vara inomhus för det mesta.
Egentligen hade jag velat ha klarröda strumpbyxor, eller gröna, men hade inga. De vinröda plockar i alla fall upp en av färgerna i skornas rutor.
Kofta: Zara
Klännign: mormors
Strumpbyxor: Lindex
Skor: Converse
Plastarmband: Kupan i Borås
Det är lite alternativ popflicka (tänk Marit Bergman för tre-fyra år sen) och lite vår/sommarmodet 08.
Just nu spelas: The Stone Roses: "She Bangs the Drums"
Egentligen hade jag velat ha klarröda strumpbyxor, eller gröna, men hade inga. De vinröda plockar i alla fall upp en av färgerna i skornas rutor.
Kofta: Zara
Klännign: mormors
Strumpbyxor: Lindex
Skor: Converse
Plastarmband: Kupan i Borås
Det är lite alternativ popflicka (tänk Marit Bergman för tre-fyra år sen) och lite vår/sommarmodet 08.
Just nu spelas: The Stone Roses: "She Bangs the Drums"
Om håret
Jag måste vara Europas lataste människa när det kommer till håret: när jag hade långt hår flätade jag det varje dag, ibland åkte flätan upp i en knut, och nu när jag har kort hår blir det hästsvans nästan varje dag.
Jag har glömt hur man använder hårprodukter för att ge det volym och försöker jag locka det med papiljotter eller klämmor blir det bara konstigt, för att inte tala om att det tar över 24 timmar att torka helt.
Annars hade jag tänkt, nu närjag klippt mig, att jag skulle prova att ha frisyr, men det funkar inte för mig - jag är för lat.
Klippte mig gjorde jag förresten för att de nedersta tjugo centimeterna av mitt hår var i ett alldeles förfärligt skick. Jag har normalt sett bra hårkvalitet, även om det är jättetunna hårstrån är det mängder av dem, men sex år med cellgifter följt av en graviditet och nästan tre års amning visade sig var för mycket. Mest var det nog cellgifterna, att döma av var de värsta skadorna var. Men nu ska det förstås växa ut igen och jag försöker vara snäll mot mitt hår: tvättar det inte oftare än två gånger i veckan och använder som sagt ytterst sällan någon form av hårprodukter.
Så frisyr och jag hör nog inte riktigt ihop helt enkelt; så länge det inte rör sig om olika former av knutar och de kan jag ju inte ha nu. Jag funderar ibland på svinrygg, nu när jag äntligen har kort nog hår för det, men det kräver i alla fall lätt tupering för att bli bra och jag är som sagt rädd om mitt hår.
Just nu spelas: Jesus and Mary Chain: "Blues from a gun"
Jag har glömt hur man använder hårprodukter för att ge det volym och försöker jag locka det med papiljotter eller klämmor blir det bara konstigt, för att inte tala om att det tar över 24 timmar att torka helt.
Annars hade jag tänkt, nu närjag klippt mig, att jag skulle prova att ha frisyr, men det funkar inte för mig - jag är för lat.
Klippte mig gjorde jag förresten för att de nedersta tjugo centimeterna av mitt hår var i ett alldeles förfärligt skick. Jag har normalt sett bra hårkvalitet, även om det är jättetunna hårstrån är det mängder av dem, men sex år med cellgifter följt av en graviditet och nästan tre års amning visade sig var för mycket. Mest var det nog cellgifterna, att döma av var de värsta skadorna var. Men nu ska det förstås växa ut igen och jag försöker vara snäll mot mitt hår: tvättar det inte oftare än två gånger i veckan och använder som sagt ytterst sällan någon form av hårprodukter.
Så frisyr och jag hör nog inte riktigt ihop helt enkelt; så länge det inte rör sig om olika former av knutar och de kan jag ju inte ha nu. Jag funderar ibland på svinrygg, nu när jag äntligen har kort nog hår för det, men det kräver i alla fall lätt tupering för att bli bra och jag är som sagt rädd om mitt hår.
Just nu spelas: Jesus and Mary Chain: "Blues from a gun"
Jag har bestämt mig
Ni vet att jag ville ha en sjömansklänning?
Så hittade Donnasandra ett ställe som sålde sjömansklänningar; problemet var bara att de var vita och svarta och jag ville ju ha blå. Men häromdagen såg jag hos Kajsa att de nu fanns i blått också. Jag räknade på det och kom fram till att i min storlek skulle den kosta ungefär 300 kronor inklusive frakt och det har jag faktiskt råd med även om jag gått ner i tjänst.
Så imorgon, när vi gjort räkningarna, då ska jag beställa den.
Annars hade jag egentligen inte tänkt beställa några vår- eller sommarkläder förrän våren verkligen kom, men tänk om den tar slut i min storlek?
Så hittade Donnasandra ett ställe som sålde sjömansklänningar; problemet var bara att de var vita och svarta och jag ville ju ha blå. Men häromdagen såg jag hos Kajsa att de nu fanns i blått också. Jag räknade på det och kom fram till att i min storlek skulle den kosta ungefär 300 kronor inklusive frakt och det har jag faktiskt råd med även om jag gått ner i tjänst.
Så imorgon, när vi gjort räkningarna, då ska jag beställa den.
Annars hade jag egentligen inte tänkt beställa några vår- eller sommarkläder förrän våren verkligen kom, men tänk om den tar slut i min storlek?
Dagens hemmamys
Jag har haft besök av Ingela idag, så förmiddagen ägnades åt att plocka upp och dammsuga eftersom ett av hennes barn är allergiskt. Sen umgick vi några timmar och nu är jag alldeles slut; för så är det när man är sjuk: till och med det som ät trevligt tröttar. Och trevligt var det, för både vuxna och barn, så det får vi göra om. I alla fall, så här mysigt och bekvämt är jag klädd i dag:
Även om vår lägenhet är varm även när vi bara har hälften av element på på låg värme, eftersom vi har tre lägenheter under oss vars värme vi får del av, så är det skönt med ylle runt värkande leder och ben. Och så gillar jag den lite "halv-kliiga" känslan.
Även om vår lägenhet är varm även när vi bara har hälften av element på på låg värme, eftersom vi har tre lägenheter under oss vars värme vi får del av, så är det skönt med ylle runt värkande leder och ben. Och så gillar jag den lite "halv-kliiga" känslan.
En lördagkväll
Man kan lätt se vilka bloggare som har någon slags nöjesliv och vilka som som jag sitter hemma och jobbar på lördag kväll. Jepp, det är vad jag gör: Rickard jobbade till tre idag och jobbar hela dagen imorgon och ska jag hinna förbereda alla mina föreläsningar och dessutom hålla dem så räcker inte arbetsveckan till. Så jag jobbar omväxlande med en föreläsning om hög- och senmedeltiden och en om modet 1900-1930.
Den här bilden är något tidigare: baddräkter från 1897.
Jag skulle gärna ha dem som klänningar, men är tveksam till att bada i dem ( de är troligen i ylle). Det gäller väl de flesta; den enda jag känner som vill ha en 1800-talsbaddräkt är min vän Teddy; herrmodellen då. Tror jag i alla fall, när det gäller Teddy kan man aldrig vara säker.
Just nu spelas: Weezer: "We are all on drugs" från Make Believe
Den här bilden är något tidigare: baddräkter från 1897.
Bild från Wikimedia commons
Jag skulle gärna ha dem som klänningar, men är tveksam till att bada i dem ( de är troligen i ylle). Det gäller väl de flesta; den enda jag känner som vill ha en 1800-talsbaddräkt är min vän Teddy; herrmodellen då. Tror jag i alla fall, när det gäller Teddy kan man aldrig vara säker.
Just nu spelas: Weezer: "We are all on drugs" från Make Believe
Köplust
Eller i alla fall provlust. Expressen visar idag lite shoppingtips och där fanns i alla fall två plagg, från Indiska respektive Lindex, som jag vill prova och kanske köpa:
Bilder: www.expressen.se
Dock fanns ingen av dem på respektive butiks egen hemsida, vilket gör mig lite tveksam; det händer rätt ofta att kvällstidningarna tipsar om sådant som redan försvunnit ur sortimentet. Jag får väl ta en titt in i butikerna någon gång nästa vecka. Ärmskärningen på blusen är så speciell att den defintivt kräver en provning.
Just nu spelas: Teenage Fanclub: "Only with you" från Man-made
Bilder: www.expressen.se
Dock fanns ingen av dem på respektive butiks egen hemsida, vilket gör mig lite tveksam; det händer rätt ofta att kvällstidningarna tipsar om sådant som redan försvunnit ur sortimentet. Jag får väl ta en titt in i butikerna någon gång nästa vecka. Ärmskärningen på blusen är så speciell att den defintivt kräver en provning.
Just nu spelas: Teenage Fanclub: "Only with you" från Man-made
So-o-ova
Om ni undrar över den bristande aktiviteteten här på bloggen idag så beror det på att jag testar en ny medicinering mot min reumatism. Tyvärr visade det sig att jag fortfaraden är allergisk mot sulfa och fick jättekliiga ögon, tätt i halsen och blev jättesömnig. Nu har jag tagit Tavegyl (anti-allergimedicin) och sovit en och en halv timme och börjar känna mig ltie bättre.
Det retar mig dock att det inte fanns provförpackningar på sulfan utan att jag har betalat runt 300 kronor för en medicin som jag tog två tabletter av och aldrig mer ska ta. Man kan också diskutera hur smart det var av min läkare att ordinera det trots känd allergi; alla andra läkare jag haft har sagt att den sortens allergi inte går bort. Men eftersom jag inte kan ta metothrexate (cellgifter) pga att jag får så mycket biverkningar antar jag att hon ville testa detta också innan vi ens kunde diskutera de nya, bättre och mycket dyrare medicinerna.
Det retar mig dock att det inte fanns provförpackningar på sulfan utan att jag har betalat runt 300 kronor för en medicin som jag tog två tabletter av och aldrig mer ska ta. Man kan också diskutera hur smart det var av min läkare att ordinera det trots känd allergi; alla andra läkare jag haft har sagt att den sortens allergi inte går bort. Men eftersom jag inte kan ta metothrexate (cellgifter) pga att jag får så mycket biverkningar antar jag att hon ville testa detta också innan vi ens kunde diskutera de nya, bättre och mycket dyrare medicinerna.
Unisex
Jag är lite tveksam till unisex efter att man lämnat barnkläderna bakom sig och inträtt i vuxenvärlden. Unisex betyder nämligen ytterst sällan något annat än att man gör killkläder i något mindre storlekar också. Influenserna till unisexkläder hämtas förstås från mannens värld; för inte skulle väl män kunna vilja ha på sig kläder med mösnter, material och färger som traditionellt förknippas med kvinnlighet? Inte tillräckligt många för att det ska sälja bra i alla fall. Och när det är dags för tillskärning är det förstås mannens kropp som man utgår ifrån; inte en vuxen kvinnas. På så vis passar unisexkläderna bara killar och på sin höjd mycket smala kvinnor med en androgyn kropp. På oss andra sitter det illa.
Därför har jag svårt att ställa upp i hyllningskören när unisexdesign framställs som ett stort steg för jämställdheten: Vari ligger det frigörande i att göra kläder till kvinnor som inte passar deras kroppar? Kläder som får dem att konstant känna att det är fel på dem, eftersom deras kroppar är just kvinnliga?
För det är klart vi skuldbelägger oss själva när de vanliga jeansen glappar i midjan och knappt går ihop över höften, istället för att se det absurda i att en kvinna i mogen ålder förävntas ha likadan kropp som en 18-årtig kille.
Därför har jag svårt att ställa upp i hyllningskören när unisexdesign framställs som ett stort steg för jämställdheten: Vari ligger det frigörande i att göra kläder till kvinnor som inte passar deras kroppar? Kläder som får dem att konstant känna att det är fel på dem, eftersom deras kroppar är just kvinnliga?
För det är klart vi skuldbelägger oss själva när de vanliga jeansen glappar i midjan och knappt går ihop över höften, istället för att se det absurda i att en kvinna i mogen ålder förävntas ha likadan kropp som en 18-årtig kille.
En så vacker man!
Han är inte bara snygg utan också snyggt klädd. Bilden hittade jag hos en japansk LiveJournal-användare.
Från http://arwen_fefalas.livejournal.com
Jag tycker kanske att bältespännet var i största laget, men kostym med väst är sällan fel.
Rutigt!
Jag antar att det inte bara är för att göra mig glad, utan för att rutigt är en av vårens stora trender, men jag hittade den allra sötaste rödrutiga klänning på Ellos idag. Med fickor. För 249 kronor.
På LaRedoute fanns också två söta rutiga klänningar, också de med de utanpåfickor som är så inne nu.
Den högra tycker jag egentligen är finast, men den är också dyrast. Eftersom den tillhörde höstsortimentet hoppas jag dock att den kommer att gå på rea längre fram.
På LaRedoute fanns också två söta rutiga klänningar, också de med de utanpåfickor som är så inne nu.
Den högra tycker jag egentligen är finast, men den är också dyrast. Eftersom den tillhörde höstsortimentet hoppas jag dock att den kommer att gå på rea längre fram.
Sommardröm
Visst är den söt, den randiga klänningen från Bon'a Parte? Och framför allt tycker jag att bilden är ljuvlig - den får mig att tänka på den fantastiska vita sandstranden i Pärnu i Estland, och på hur vågorna rullade in i den ljumma Pärnubukten. Inte för att de har några berg i bakgrunden där, men stranden, plankgången och ljuset är detsamma.
Sen är jag väl lite tveksam till att betala 529 kronor för en bomullsklänning jag inte kunnat prova, men tänk om den passade perfekt? Det vore ju så somrigt fint.
Sen är jag väl lite tveksam till att betala 529 kronor för en bomullsklänning jag inte kunnat prova, men tänk om den passade perfekt? Det vore ju så somrigt fint.
Dagens klädsel
Det är klart att jag måste ha den nya t-shirten på mig idag. Och utan kofta fryser jag i föreläsningssalen. Strumpbyxorna är de nya jag beställde, men de var verkligen inte bra; de var så korta att inte ens jag med mina korta ben kunde ha dem - så jag tog upp dem i tån och nu är det ett par någorlunda fungerande, något korta leggings istället.
Kofta: Zara
T-shirt: Fifth Column Classics
Kjol: H&M
Leggings: kommer inte ihåg märket
Strumpor: H&M
Skor: DinSko
Inte så modernt, men rätt fint tycker jag - förresten säger style.com att neon kommer i vår ;)
Nu ska jag iväg och föreläsa; mina möjligheter att förbereda mig har varit något begränsade eftersom Maja blev sjuk inatt. Hon hade hemskt ont i örat, så sovit har jag inte heller gjort nåt vidare. Tur att det är en gammal klassiker som jag gjort i sex år eller så.
Tröjan har kommit!
Min nya t-shirt med X-ray Spex på kom idag. Om ni kommer ihåg så ville jag testa Fifth Column Classics "girls"-modell, även om den bara finns i medium.
De skrev att det var mycket stretch iden, men mycket stretch skulle jag inte kalla det: den var av en lite stadigare bomullstrikå än t ex H&Ms toppar och hade därför mindre stretch. Det är å andra sidan ett tecken på att den kommer att hålla formen längre.
Och jag kan ha den, men large hade passat mig bättre - och det är ju bara rimligt eftersom medium är typ 38-40 och jag är en 46-48, dvs egentligen en X large. Det största problemet är egentligen längden, eftersom jag har så lång överkropp; den når precis ner till linningen på mina låga jeans. Det bästa är de nätta ärmarna, som gör att det går smidigt att ha en tunn kofta över. Och att det är en tröja med X-ray Spex förstås.
Just nu spelas: The Church: "Day of the Dead" från Sometime Anywere
De skrev att det var mycket stretch iden, men mycket stretch skulle jag inte kalla det: den var av en lite stadigare bomullstrikå än t ex H&Ms toppar och hade därför mindre stretch. Det är å andra sidan ett tecken på att den kommer att hålla formen längre.
Och jag kan ha den, men large hade passat mig bättre - och det är ju bara rimligt eftersom medium är typ 38-40 och jag är en 46-48, dvs egentligen en X large. Det största problemet är egentligen längden, eftersom jag har så lång överkropp; den når precis ner till linningen på mina låga jeans. Det bästa är de nätta ärmarna, som gör att det går smidigt att ha en tunn kofta över. Och att det är en tröja med X-ray Spex förstås.
Just nu spelas: The Church: "Day of the Dead" från Sometime Anywere
Ida Sjöstedt
Så snyggt, men så smått!
Hur är egentligen Ida Sjöstedt funtad? Hon gör en hel del riktigt snygga kläder, men de flesta görs bara i storlek S, några få i M och något fler även i XS. Dessutom är de enligt försäljare små i storlekarna!
Jag kan inte se det annat än som ett tecken på förakt (och hon är långt ifrån ensam bland designers) Om man mest gör storlek S, vilket väl normalt sett är en 34-36a och sen har små storlekar, då måste man verkligen avsky den vuxna kvinnokroppen. Jag har inte så mycket problem med att hon inte gör kläder i storlek 46, men att inte göra kläder i storlek 38-40??
Just nu spelas: Buzzcocks: "Boredom" från samlingen Punk Power
Hur är egentligen Ida Sjöstedt funtad? Hon gör en hel del riktigt snygga kläder, men de flesta görs bara i storlek S, några få i M och något fler även i XS. Dessutom är de enligt försäljare små i storlekarna!
Jag kan inte se det annat än som ett tecken på förakt (och hon är långt ifrån ensam bland designers) Om man mest gör storlek S, vilket väl normalt sett är en 34-36a och sen har små storlekar, då måste man verkligen avsky den vuxna kvinnokroppen. Jag har inte så mycket problem med att hon inte gör kläder i storlek 46, men att inte göra kläder i storlek 38-40??
Just nu spelas: Buzzcocks: "Boredom" från samlingen Punk Power
John Galliano herr höst/vinter 08
Jag vet inte om jag är helt såld på idén på Gustav Vasa som modeikon, i alla fall inte vad det gäller frisyrerna, men trots all galenskap finns det faktiskt en del snyggt att se på JohnGallianos höstvisning för herrar.
Nu är ju inte 1500-talet som inspiration något helt nytt, Vivienne Westwood visade små puffbyxor och blygdkapslar redan 1997; men eftersom jag inte kan hitta några bilder från då så vet jag inte om herrarna hade såna här pottfrisyrer då också.
Just nu spelas: Slaughter & the Dogs: "Boston Babies" från samlingskivan Punk Power
Nu är ju inte 1500-talet som inspiration något helt nytt, Vivienne Westwood visade små puffbyxor och blygdkapslar redan 1997; men eftersom jag inte kan hitta några bilder från då så vet jag inte om herrarna hade såna här pottfrisyrer då också.
Just nu spelas: Slaughter & the Dogs: "Boston Babies" från samlingskivan Punk Power
Dagens - i grått och rosa
Och svart, mest för att det är den enda färg jag har tjocka strumpbyxor kvar i; jag måste ha köpt alla par jag hade ungefär samtidigt, för de har alla gått sönder i vinter.
Som bonus får ni en bild på linneskåpet och på ett foto av min mormors hus.
Kofta: Zara
Topp: H&M
Kjol: hemmasydd
Strumpbyxor: Lindex
Eftersom det är kallt blir det samma svarta vinterkängor som igår.
Just nu lyssnas på: Från A till Ö på barnkanalen
Som bonus får ni en bild på linneskåpet och på ett foto av min mormors hus.
Kofta: Zara
Topp: H&M
Kjol: hemmasydd
Strumpbyxor: Lindex
Eftersom det är kallt blir det samma svarta vinterkängor som igår.
Just nu lyssnas på: Från A till Ö på barnkanalen
Stockholm
Den tjugonde februari drar jag till Stockholm för att hålla föredrag om medletidens dräkt hos den dräkthistoriska föreningen GardeRobe (som saknar hemsida). men det ska jag ju bara göra några timmar efter klockan 18. Efter det ska jag förhoppningsvis ut till Annaa och dricka alkohol och sova över; om hon är i Stockholm vill säga. Men jag kommer till Stockholm redan 12.45 på dagen och åker inte hem förrän 16.10 nästa dag, så om någon av er mer regelbundna läsare vill träffas och fika är det bara att hojta till så får vi se vad vi kan göra.
Den här kappan vill jag ha
Problemet är förstås att modebilden är från 1920-talet och att jag inte hittat något ylletyg som ens liknar det. Men om jag gör det - då ska jag komma över min rädsla för att sy ytterplagg!
Inga paket idag heller
Vad ska jag nu ta på mig imorgon? Jag hade ju tänkt ha min nya t-shirt. Ja, jag funderar ut sånt i förväg, företrädesvis på natten när jag ska sova.
Vad passar till att prata om hjulplogar, årder och skiftesverk. På engelska?
Vet någon förresten vad årder heter på engelska, mitt utmärkta lexikon från 1930-talet sviker mig där - annars är det fantastiskt. Folkdräkten kanske? Nej förstås inte, det är för kufiskt.
Fast fortsätter det här skitvädret blir det nog hur varma kläderna är som avgör vad jag tar på mig.
Jag undervisar förresten ner på Vasa sjukhus; vilket känns mer än lovligt bisarrt, för du Annaa kan väl ana när jag var där sist?
"Ch'io non t'ami, cor mio?", madrigal av Monteverdi
Vad passar till att prata om hjulplogar, årder och skiftesverk. På engelska?
Vet någon förresten vad årder heter på engelska, mitt utmärkta lexikon från 1930-talet sviker mig där - annars är det fantastiskt. Folkdräkten kanske? Nej förstås inte, det är för kufiskt.
Fast fortsätter det här skitvädret blir det nog hur varma kläderna är som avgör vad jag tar på mig.
Jag undervisar förresten ner på Vasa sjukhus; vilket känns mer än lovligt bisarrt, för du Annaa kan väl ana när jag var där sist?
"Ch'io non t'ami, cor mio?", madrigal av Monteverdi
Om jag var en megakändis
som jämt gick på röda-mattan-tillställningar och hade massa pengar, då skulle jag klä mig i Christian Lacroix coutureklänningar. Inte för att de är så himla snygga; en del är det men långt ifrån alla, utan bara för att göra folk förvirrade. Och hamna på Sofi Fahrmans utelista ;)
Just nu spelas: The Clash: "White man in Hammersmith Palais", världens bästa låt!
Just nu spelas: The Clash: "White man in Hammersmith Palais", världens bästa låt!
Dagens klädsel - nu även med katt
Eftersom jag började undervisa klockan 8.15 hade jag inte tid att ta foton i morse. Det är en hemsk tid för föreläsningar - inte för mig personligen, jag är vaken och har fem minuter till jobbet, men för dels Maja som måste gå upp tidigare och inte, som hon säger: "vill vara sömnig på dagis", dels studenterna som ofta har betydligt längre resväg. De är ju dessutom de flesta mellan 18 och 22, en period där man brukar ha mycket svårare att komma upp på morgonen än i fyrtioårsåldern. Fast det varierar nog, i mitt fall var det när jag flyttade hemifrån som tjugoåring som jag utvecklades till den käcka morgonmänniska jag är idag.
Men nu var det ju kläder jag skulle skriva om. Och katt. Eftersom jag varit borta ett par timmar var det ingen hejd på uppvaktningen - tills han upptäckte kameran i bokhyllan vill säga. Jag är tacksam för att jag fick några foton.
Uppvaktning:
Undersökning:
Nu är frågan: ska jag jobba nu (vilket jag borde) eller se på herrarnas korta program i Konståknings-EM på tv?
Just nu spelas: The Smiths: "Heaven knows I'm miserable now"
Men nu var det ju kläder jag skulle skriva om. Och katt. Eftersom jag varit borta ett par timmar var det ingen hejd på uppvaktningen - tills han upptäckte kameran i bokhyllan vill säga. Jag är tacksam för att jag fick några foton.
Uppvaktning:
Undersökning:
Örhängen: Kicks
Armband: Glitter
Topp: Gina tricot
Kjol: hemmasydd
Yllestrumpbyxor: Lindex
Curlingkängor: Mantere
Armband: Glitter
Topp: Gina tricot
Kjol: hemmasydd
Yllestrumpbyxor: Lindex
Curlingkängor: Mantere
Nu är frågan: ska jag jobba nu (vilket jag borde) eller se på herrarnas korta program i Konståknings-EM på tv?
Just nu spelas: The Smiths: "Heaven knows I'm miserable now"
Glamrock
Hanoi rocks, ett gammalt favoritband, spelar här i stan (på Sticky) den 15e februari och jag är väldigt sugen på att gå. Jag var på dem för tre år sen eller nå't sådant och det var jättekul.
Men så var det ju det där med att hitta någon likasinnad att gå med - maken gillar inte glam- eller hårdrock.
Det vore kul att plocka fram tuperingskam och hårsprej igen för tillfället, men det är svårt att få till det bra när man inte har uppklippt hår.
Just nu spelas: Sator: "World" från Stock Rocker Nuts
Men så var det ju det där med att hitta någon likasinnad att gå med - maken gillar inte glam- eller hårdrock.
Det vore kul att plocka fram tuperingskam och hårsprej igen för tillfället, men det är svårt att få till det bra när man inte har uppklippt hår.
Just nu spelas: Sator: "World" från Stock Rocker Nuts
Jobbigt att vänta på paket!
Visst är det jobbigt att vänta på paket? Jag väntar på en bok som Rickard ska få i födelsedagspresent, på min t-shirt med X-Ray spex på och på min sweatshirt från LaRedoute. Den sistnämnda kommer dock inte skickas förrän den tionde februari, så den väntar jag inte egentligen på. Men de andra grejorna får gärna komma nu!
Just nu spelas: The Smiths: "Some girls are bigger than others"
Just nu spelas: The Smiths: "Some girls are bigger than others"
Kommer någon ihåg de här?
När är de ifrån?
Jag har haft två såna så länge jag kan minnas, men tror aldrig att jag använde dem, utan att mamma hade ärvt dem efter någon; kanske var de vanligare tidigare på sextiotalet? (jag är född 1968) Jag hade dem till mina dockor.
Den här underklänninngen är nog tänkt till en ett-tvååring, men jag tycker nog att den klär Maja nu också:
Hon är prinsessa. Eller sjörövare.
Just nu spelas: The Jam: "News of the world"
Jag har haft två såna så länge jag kan minnas, men tror aldrig att jag använde dem, utan att mamma hade ärvt dem efter någon; kanske var de vanligare tidigare på sextiotalet? (jag är född 1968) Jag hade dem till mina dockor.
Den här underklänninngen är nog tänkt till en ett-tvååring, men jag tycker nog att den klär Maja nu också:
Hon är prinsessa. Eller sjörövare.
Just nu spelas: The Jam: "News of the world"
Folkuniversitetets utbildning i Modedesign
Det är på den här utbildningen jag undervisar i modehistoria. Den verkar riktigt bra; i alla fall att döma av vad eleverna har åstadkommit; jag stod och tittade på när de klippte, sydde och strök under rasten vi hade igår. Här formpressades ylle och fixades mellanlägg minsann. Men den bör väl vara bra eftersom de betalar både för att gå där och allt tyg själva.
Det ska bli hemskt kul att se deras visning i vår.
Just nu spelas: The Jam: "Funeral pyre"
Det ska bli hemskt kul att se deras visning i vår.
Just nu spelas: The Jam: "Funeral pyre"
Mera vackert gammalt mode
Är hon inte vacker? Carmel Myers, amerikansk skådespelerska från 1920-talet.
Bild: Wikimedia Commons
Just nu spelas: The Church: "Overview" från Uninvited, like the clouds
Bild: Wikimedia Commons
Just nu spelas: The Church: "Overview" från Uninvited, like the clouds
Varför jag hänger på style.com
Jag älskar kläder, det har väl framgått. Jag älskar också tyger och färger. Så orsaken till att jag hänger på www.style.com och tittar på modevisningarna är inte i första hand för att lista ut vad som kommer att bli trendigt nästa år; det finns det så många andra som gör. Det är inte ens i första hand för att bli inspirerad till mitt eget syende, utan för att jag tycker att det kan vara så vackert med kläder. Det mesta man ser skulle se illa ut på min korta, breda kropp, men jag kan ändå förtrollas av linjer, tyger och färger från en rent estetisk synpunkt. Därför älskar jag också John Galliano och inte Marc Jacobs, vilket verkar skilja mig från 90% av alla modebloggare.
Just nu har couture-visningarna börjat och jag tittade just på vad Galliano gjort för Dior. Det var inget där jag skulle tagit på mig och väldigt mycket av det var inte ens snyggt med konventionella mått mätt, men färgerna, tygerna och broderierna var underbara. Se bara på den här klänningen, uppenbart inspirerad av Gustav Klimt:
Nu väntar jag bara på Gallianos visning i eget namn; jag brukar gilla dem bättre än det han gör för Dior.
Just nu spelas: the Jesus and Mary Chain: "I love rock'n roll"
Just nu har couture-visningarna börjat och jag tittade just på vad Galliano gjort för Dior. Det var inget där jag skulle tagit på mig och väldigt mycket av det var inte ens snyggt med konventionella mått mätt, men färgerna, tygerna och broderierna var underbara. Se bara på den här klänningen, uppenbart inspirerad av Gustav Klimt:
Nu väntar jag bara på Gallianos visning i eget namn; jag brukar gilla dem bättre än det han gör för Dior.
Just nu spelas: the Jesus and Mary Chain: "I love rock'n roll"
Över min döda kropp
Aftonbladets modesida listar ett gäng heta trender för våren (både tjejer och killar); de två första är orange läppstift och solskärm. Över min döda kropp är allt jag har att säga om det. Solskärm var fult på 70-talet, på 80-talet, förra sommaren och är det fortfarande! Orange läppstift kräver att man är rödhårig eller i alla fall har en gul hudton och skulle se förskräckligt ut på mig. Men på andra, t ex min mamma när hon var ung, kan det vara snyggt; hon hade ofta frostat orange läppstift på 70-talet. Men solskärm är det aldrig! Solhatt, helst i strå, är enligt mig den enda stilfulla solskyddande huvudbonaden.
Just nu spelas: Iron Maiden: "Number of the beast" från skivan med samma namn
Just nu spelas: Iron Maiden: "Number of the beast" från skivan med samma namn
Mer från Myrorna
Undervisning på Folkuniversitetet = Järntorget = indiskt till lunch + besök på Myrorna. Dagens inköp:
Jag har letat efter en tröja med lite större, lätt båtformade ringning, sådär så den nästan åker ner över ena axeln, ett tag nu. Den här hade inte bara rätt form utan en mycket trevlig ljus petrolblå färg. Den verkar inte heller vara något vidare använd så 45 kronor känns som ett bra pris.
Just nu spelas: Lemonheads: "Ride with me" (acoustic)
Jag har letat efter en tröja med lite större, lätt båtformade ringning, sådär så den nästan åker ner över ena axeln, ett tag nu. Den här hade inte bara rätt form utan en mycket trevlig ljus petrolblå färg. Den verkar inte heller vara något vidare använd så 45 kronor känns som ett bra pris.
Just nu spelas: Lemonheads: "Ride with me" (acoustic)
Kallt om fossingarna
Annaa kommenterade om dagens klädsel att hon skulle ha blivit kall om fotlederna; och ja, det blev jag också.
Problemet är att när jag som idag är ute och föreläser på andra ställen än Historiska har jag ingenstans att hänga av mig och byta skor; så alternativet är kokta fötter, eftersom båda mina par vinterkängor har varmt luddigt foder inuti.
Det är ett dilemma: antingen för kallt den lilla tid jag är ute på stan eller för varmt under föreläsningarna, och eftersom de varar längre brukar jag klä mig för dem.
Nu visade det sig vara problem med uppvärmnignen på Folkuniversitetet så jag fick ta på mig min lilla 1800-talsyllejacka som jag hade med mig för att visa och hade mycket väl kunnat ha varmfodrade kängor; men det visste jag ju inte innan.
Just nu spelas: Hanoi Rocks: "Too rich to be good"
Problemet är att när jag som idag är ute och föreläser på andra ställen än Historiska har jag ingenstans att hänga av mig och byta skor; så alternativet är kokta fötter, eftersom båda mina par vinterkängor har varmt luddigt foder inuti.
Det är ett dilemma: antingen för kallt den lilla tid jag är ute på stan eller för varmt under föreläsningarna, och eftersom de varar längre brukar jag klä mig för dem.
Nu visade det sig vara problem med uppvärmnignen på Folkuniversitetet så jag fick ta på mig min lilla 1800-talsyllejacka som jag hade med mig för att visa och hade mycket väl kunnat ha varmfodrade kängor; men det visste jag ju inte innan.
Just nu spelas: Hanoi Rocks: "Too rich to be good"
Dagens
Nu ska jag strax ge mig iväg för att föreläsa hela dagen. Så här ser jag ut då:
Topp: H&M
Kjol: hemmasydd
Bälte: gammalt
Leggings: Lindex
Strumpor: nerhasade O chevrons från SockDreams
Kjol: hemmasydd
Bälte: gammalt
Leggings: Lindex
Strumpor: nerhasade O chevrons från SockDreams
Goth
Eftersom jag sysslat större delen av dagen med den äldre medeltiden och goternas verksamhet så tyckte jag att en liten utvikning om goter och gotare kunde vara roligt.
Gotare, eller gother, har ingenting med goterna att göra. Goterna var ett germanskt folkslag som på 300-400-talet vandrade in i Europa från sina tidigare bosättningar norr om Svarta havet. De bildade kungariken både i Italien och Spanien.
Gotisk, på engelska gothic, kallas en medeltida konstströmning från ca 1200-talet till 1500-talet i Nordeuropa och 1300-talet i Italien. Detat var förstås inte något som medeltidens människor själva kom på att kalla den, även om de tyckte att goterna var coola, utan benämningen dyker upp under renässansen. Och då är det inte något trevligt man menade med det; istället satte man likhetstecken mellan gotiskt och barbariskt. Renässansens tänkare ansåg ju nämligen att det återupptäckt och återfött den ärorika antiken och att allt som låg där i mellan bara var en nedgångstid och barbari - ja, det var de som hittade på namnet medeltiden också. Den här negativa laddningen av ordet medeltid finns ju kvar i våra dagar, trots att medeltiden samtidigt är väldigt populär, t ex sa JA-kampanjen under EU-omröstningen att om vi röstade nej skulle vi "tvingas gå tillbaka till medeltiden och leva i jordkulor."
Den här konststilen gav i sin tur namn åt en litterär genre under slutet av 1700-talet och 1800-talet: "the gothic novel", där gotiska ruiner hade en framträdande roll. Och här börjar vi närma oss dagens gothare - det är nämligen viktoriansk skräck och 1700-talets spetskrås som är den stora inspirationen.
Så därför när en student skrev i en tenta att gotherna invaderade Grekland såg jag för mig en hög blek- och svartsminkade människor med kläder i svart krossad plysch, svart lack och syntetspets som förtvivlat försökte skydda sin bleka hy från den grekiska solen.
Just nu spelas: Sugarplum Fairy: "Last Chance" från First round first minute
Gotare, eller gother, har ingenting med goterna att göra. Goterna var ett germanskt folkslag som på 300-400-talet vandrade in i Europa från sina tidigare bosättningar norr om Svarta havet. De bildade kungariken både i Italien och Spanien.
Gotisk, på engelska gothic, kallas en medeltida konstströmning från ca 1200-talet till 1500-talet i Nordeuropa och 1300-talet i Italien. Detat var förstås inte något som medeltidens människor själva kom på att kalla den, även om de tyckte att goterna var coola, utan benämningen dyker upp under renässansen. Och då är det inte något trevligt man menade med det; istället satte man likhetstecken mellan gotiskt och barbariskt. Renässansens tänkare ansåg ju nämligen att det återupptäckt och återfött den ärorika antiken och att allt som låg där i mellan bara var en nedgångstid och barbari - ja, det var de som hittade på namnet medeltiden också. Den här negativa laddningen av ordet medeltid finns ju kvar i våra dagar, trots att medeltiden samtidigt är väldigt populär, t ex sa JA-kampanjen under EU-omröstningen att om vi röstade nej skulle vi "tvingas gå tillbaka till medeltiden och leva i jordkulor."
Den här konststilen gav i sin tur namn åt en litterär genre under slutet av 1700-talet och 1800-talet: "the gothic novel", där gotiska ruiner hade en framträdande roll. Och här börjar vi närma oss dagens gothare - det är nämligen viktoriansk skräck och 1700-talets spetskrås som är den stora inspirationen.
Så därför när en student skrev i en tenta att gotherna invaderade Grekland såg jag för mig en hög blek- och svartsminkade människor med kläder i svart krossad plysch, svart lack och syntetspets som förtvivlat försökte skydda sin bleka hy från den grekiska solen.
Just nu spelas: Sugarplum Fairy: "Last Chance" från First round first minute
Gammal?
Hittade just följande uttalande om Eva Longoria, född 1975, i en annan blogg: "...denna kvinna är sjukt snygg! Så skulle jag med vilja se ut när jag blir gammal..."
*Föll ihop i hysteriskt fnitter*
Jo, bloggerskan är bara 17 och jag hade utan tvekan köpt "äldre" eller "över trettio", men gammal?
Just nu spelas: Weezer: "Haunt you every day" från Make believe
*Föll ihop i hysteriskt fnitter*
Jo, bloggerskan är bara 17 och jag hade utan tvekan köpt "äldre" eller "över trettio", men gammal?
Just nu spelas: Weezer: "Haunt you every day" från Make believe
Klassiska modeillustrationer på väggen
Allposters.com har rea idag och ger 25% rabatt om man anger koden GRAN vid beställning. Här finns bl a fina modeillustrationer att sätta på väggen.
Bilder från www.allposters.com
Det finns mängder med andra motiv: konst, fotografier, motiv från filmer och med filmstjärnor, band mm; och de har ju dessutom t-shirts, som jag visade i ett tidigare inlägg.
Just nu spelas: Fastball: "The way" från All the pain money can buy
Bilder från www.allposters.com
Det finns mängder med andra motiv: konst, fotografier, motiv från filmer och med filmstjärnor, band mm; och de har ju dessutom t-shirts, som jag visade i ett tidigare inlägg.
Just nu spelas: Fastball: "The way" från All the pain money can buy
Tack gud för Händel
Jag är jätte, jättesjuk idag - kroppen värker överallt, jag fryser och bröstkorgen är så inflammerad att det är tungt att andas. Och så måste jag jobba, jag har 7 nya föreläsningar att förbereda och hålla innan den 11/2, plus att jag ska hålla alla mina gamla. Hade jag haft ett vanligt jobb hade jag utan problem blivit heltidssjukskriven ett par veckor, så dålig är jag, men det går ju inte när man föreläser på unviersitetet; det finns ju inga vikarier med färdiga egna föreläsningsanteckningar att sätta in.
Då är man glad för att Händel finns; och all annan barockmusik, för det gör i alla fall allt lite bättre .
PS. Hällde förresten upp ett glas med Cinzano och is också; det borde hjälpa lite och jag blir inte lika konstig i huvudet och berusad av det som jag blir av mina starkaste tabletter.
Just nu spelas: Händels "Music for the royal fireworks"
Då är man glad för att Händel finns; och all annan barockmusik, för det gör i alla fall allt lite bättre .
PS. Hällde förresten upp ett glas med Cinzano och is också; det borde hjälpa lite och jag blir inte lika konstig i huvudet och berusad av det som jag blir av mina starkaste tabletter.
Just nu spelas: Händels "Music for the royal fireworks"
Varför blir jag aldrig bjuden på några flashiga partyn?
Om jag blev det skulle jag vilja ha på mig något i stil med den här klänningen från Valentino:
Jag tycker allt med den är förtjusande: det lätt draperade livet som lämnar ena axeln bar, knytet runt midjan och den vippiga kjolen med rutnät i silver och fastsydda tygblommor. Jag vet förresten hur man gör snygga tygblommor, det har jag lärt mig av boken Hattar av Bibi Kant och Annika Reuter; kanske jag ska sätta några på någon sommarklänning i enklare material? När det blir sommar alltså.
Fast det kanske är tur att jag inte blir bjuden på några galatillställningar: dels tror jag att de kanske inte är så roliga, dels inbillar jag mig att det finns väldigt lite tolerans mot att man som reumatiker behöver sitta ner och vila på sådana - etikett är inte gjort för oss med kronisk värk.
Just nu spelas: The Church: "Fly home" från Sometime Anywhere
Bild från style.com
Jag tycker allt med den är förtjusande: det lätt draperade livet som lämnar ena axeln bar, knytet runt midjan och den vippiga kjolen med rutnät i silver och fastsydda tygblommor. Jag vet förresten hur man gör snygga tygblommor, det har jag lärt mig av boken Hattar av Bibi Kant och Annika Reuter; kanske jag ska sätta några på någon sommarklänning i enklare material? När det blir sommar alltså.
Fast det kanske är tur att jag inte blir bjuden på några galatillställningar: dels tror jag att de kanske inte är så roliga, dels inbillar jag mig att det finns väldigt lite tolerans mot att man som reumatiker behöver sitta ner och vila på sådana - etikett är inte gjort för oss med kronisk värk.
Just nu spelas: The Church: "Fly home" från Sometime Anywhere
Dagens klädsel och shopping
Nu har vi återvänt från en promenad ner till centrum och jag har så ont att jag knappt vet vart jag ska ta vägen. Det blir till att stoppa i sig piller och placera sig i sängen med Europa i världen - Medeltiden, så kan man jobba fast man är sjuk.
Maken har köpt sladdar så att vi nu kan föra in även vinylskivorna i datorn; ett bra sätt att skydda dem från ytterligare hack om inte annat. Och så är det skönt att slippa vända på skivan (tänk så fort man vänjer sig och blir bekväm). Äldsta dottern har köpt ännu mera anime. Själv köpte jag bara nya hårsnoddar till familjen; de har en tendens att försvinna.
T-shirt: inköpt på Lemonheadskonsert ifjol
Kjol: H&M
Strumpbyxor och knästrumpor: också H&M
Halsbandet har Maja gjort på dagis.
När jag gick ut hade jag också kofta, den svarta kappan, halsduk, basker, vantar och curlingkängor.
Just nu spelas: New Order: "Someone like you" från Get ready
Maken har köpt sladdar så att vi nu kan föra in även vinylskivorna i datorn; ett bra sätt att skydda dem från ytterligare hack om inte annat. Och så är det skönt att slippa vända på skivan (tänk så fort man vänjer sig och blir bekväm). Äldsta dottern har köpt ännu mera anime. Själv köpte jag bara nya hårsnoddar till familjen; de har en tendens att försvinna.
T-shirt: inköpt på Lemonheadskonsert ifjol
Kjol: H&M
Strumpbyxor och knästrumpor: också H&M
Halsbandet har Maja gjort på dagis.
När jag gick ut hade jag också kofta, den svarta kappan, halsduk, basker, vantar och curlingkängor.
Just nu spelas: New Order: "Someone like you" från Get ready
Den grå kjolen är färdig
Den grå kjolen, inspirerad av den här från Asos, blev färdig igår. Trots att jag ändade kosntruktionen så att jag gjorde den av raka stycken som veckades in tycker jag att den blev ganska lik. Och med fickor, inte för att det är kul att göra, utan för att jag tycker om att ha någonstans att ha nycklarna när jag är på jobbet.
Jag funderar på att ha det här på jobbet på måndag, men då ska jag å andra sidan springa runt halva stan för att undervisa på olika ställen (Vasa sjukhus först och sedan Första Långgatan) och då är det nog faktiskt mer lämpligt med lågskor med ilägg.
Nu ska familjen ner på en promenad på stan, såå blåsigt är det nämligen inte; jag tror att det mesta av stormen kom i natt.
Just nu spelas: New Order: "Someone like you" från Get Ready
Jag funderar på att ha det här på jobbet på måndag, men då ska jag å andra sidan springa runt halva stan för att undervisa på olika ställen (Vasa sjukhus först och sedan Första Långgatan) och då är det nog faktiskt mer lämpligt med lågskor med ilägg.
Nu ska familjen ner på en promenad på stan, såå blåsigt är det nämligen inte; jag tror att det mesta av stormen kom i natt.
Just nu spelas: New Order: "Someone like you" från Get Ready
Märkligt
Är det någon mer än jag som tycker att det är lite märkligt att Urban outfitters har en t-shirt med ett New order-motiv från 1981 inne nu?
Fast jag klagar inte, jag hade gärna beställt en om den funnits i någon annan storlek än small.
Just nu spelas: New Order: "Close Range" från Get Ready
Fast jag klagar inte, jag hade gärna beställt en om den funnits i någon annan storlek än small.
Just nu spelas: New Order: "Close Range" från Get Ready
Riktigt coola skor
Gympaskorna kostar 650 kronor och finns på have2have.se och pumpsen med glada dödskallar är på rea för 200 kronor och finns på deras outlet: sko-outlet.se.
Just nu spelas: Lemonheads: "Ceiling fan in my spoon" från It's a shame about Ray
Tant blå
Dagens klädsel går i blått. Toppen är ny; jag köpte den för en femtilapp på Gina Tricot. Marinblått kanske inte är den mest spännande av färger, men det är en färg som klär mig väldigt bra och lyfter fram mina egna färger. Skorna är i blå lack och går på rea just nu på DinSko.
Och så har jag ett av fjärilshalsbanden på mig.
Just nu spelas: New Order: albumet Movement
Och så har jag ett av fjärilshalsbanden på mig.
Just nu spelas: New Order: albumet Movement
Ögongodis
En stilig karl gör inte ont att titta på. Här har vi Lord Louis Mountbatten med frun Edvina på ett foto från det tidiga 1920-talet. Snyggt klädda är de båda två.
Nu ska jag till jobbet och plocka ihop OH-blad för min föreläsning på måndag.
Just nu spelas: Sister Vanilla: "TOTP" från Little Pop Rock
Nu ska jag till jobbet och plocka ihop OH-blad för min föreläsning på måndag.
Bild från wikimedia
Just nu spelas: Sister Vanilla: "TOTP" från Little Pop Rock
Monty Python
Toppar med tryck spås bli stora i vår. Inte de 80-talsinspirerade med jättestora bokstäver, utan lite mer normala tryck. Eftersom jag ju är av den åsikten att det är fånigt att gå omkring med nonsenstryck eller saker som inte betyder något för en så föredrar jag t-shirts med sådant jag gillar. Som tur är finns det hur mycket sådant som helst - här är några exempel:
Alla kan beställas från www.allposters.com, där finns också ungefär en million andra coola t-shirts - tyvärr bara i herrmodell, vilket en del av oss inte tycker är lika klädsamt som tjejmodellen.
Just nu spelas: New Order: "Close range" från Get ready
Alla kan beställas från www.allposters.com, där finns också ungefär en million andra coola t-shirts - tyvärr bara i herrmodell, vilket en del av oss inte tycker är lika klädsamt som tjejmodellen.
Just nu spelas: New Order: "Close range" från Get ready
24-hour party people
Skulle bara påminna om att tvåan visar 24-hour party people 22.25 ikväll. Känns lite lustigt så här dagen efter att vi var och såg Control. Jag påtalade till och med för mannen att han borde se den någon gång, när vi gick hem igår. Och så visas den idag! Fast eftersom det är så sent ska vi spela in den, maken går upp klockan sex på morgonen.
Jag tycker inte att det är en fantastisk film, men att den är bra och att man bör se den i alla fall en gång om man är intresserad av populärkultur och musik.
Jag tycker inte att det är en fantastisk film, men att den är bra och att man bör se den i alla fall en gång om man är intresserad av populärkultur och musik.
Flickvänsutseende
I diskussioner med en vän för några år sedan uppmärkasammades jag på att det finns ett typiskt "flickvänsutseende" - det där som killkompisars och andra killar man känners flickvänner nästan alltid har. Det brukar vara jeans och någon diskret topp, långt, men inte jättelångt, hår, smink, men inte för mycket; kort sagt: sött, snällt och ofarligt.
Jag tror att jag fick till det utseendet idag - helt oplanerat.
Egentligen ska man förstås inte ha glasögon och jag har inget smink, men rätt nära i alla fall.
Just nu spelas: Cry-Baby på DVD i bakgrunden
Jag tror att jag fick till det utseendet idag - helt oplanerat.
Egentligen ska man förstås inte ha glasögon och jag har inget smink, men rätt nära i alla fall.
Just nu spelas: Cry-Baby på DVD i bakgrunden
Paris Hiltons förebild?
Hittade det här fotot från 1910, föreställande den amerikanska skådespelerskan Amelia Bingham (1869-1927) med sin lilla vovve under armen.
För jag tror inte att hon har sett Grosse Heidelberger Liederhandschrift från ca 1300:
Va? Borde jag koncentrera mig på att jobba? Men det gör jag ju :)
Just nu spelas: Placebo: "Special K" från Black Market Music
För jag tror inte att hon har sett Grosse Heidelberger Liederhandschrift från ca 1300:
Va? Borde jag koncentrera mig på att jobba? Men det gör jag ju :)
Just nu spelas: Placebo: "Special K" från Black Market Music
Alla gjorde inte så
För några år sedan åt jag lunch med några bekanta. Diskussionen kom in på kläder och en kvinna i min ålder berättade om en farmor eller mormors fantastiska kläder. Det var intressant och jag lyssnade intresserat; det handlade ju om kläder. Tills hon säger följande: "Hon hade till och med färgat in skor som matchade alla klänningarna. Ja, för på 30-talet gjorde ju alla som var intresserade av kläder så." Och jag tystnade och vände bort blicken.
Alla som var intresserade av kläder gjorde så? Här satt jag med högutbildade människor och vederbörande hade inte ens koll på hur samhället såg ut under 30-talet; hade förmodligen aldrig hört talas om klasskillnader.
1930-talet, det var ju för helsike under depressionen! AK-arbetare tjänade så att de knappt klarade sig och i Ådalen mördade staten fem arbetare som demonstrerade till stöd för andra arbetare som strejkade för att slippa få sänkta löner. 1930-talet, det var då min mormor, barn till en lantarbetare med tio barn, på sitt första arbete fick slita så hårt att hon blev sjuk och hennes pappa fick komma och hämta henne. Arbetsgivaren hade förstås inget ansvar.
I min hall hänger en plansch med texten: "Ådalen 1931 - glöm dem aldrig!" Nej, vi ska inte glömma, och vi ska heller inte glömma alla män, kvinnor och barn som byggde upp de svenska företagens rikedomar; för dålig lön och under usla arbetsvillkor.
Men den här kvinnan, hon har inte glömt - hon har aldrig vetat, trots hennes akademiska examen. Och då känns mitt arbete som historiker plötsligt väldigt, väldigt viktigt - mina studenter kommer aldrig att vara så okunniga om makt- och levnadsförhållanden. Inte ens de som jag undervisar i modets historia och inte allmän historia.
Ett inlägg som delvis kommer sig av att jag håller på och förbereder en föreläsning om modet 1900-1930.
Just nu spelas: Wannadies: "Heaven" från The Wannadies
Alla som var intresserade av kläder gjorde så? Här satt jag med högutbildade människor och vederbörande hade inte ens koll på hur samhället såg ut under 30-talet; hade förmodligen aldrig hört talas om klasskillnader.
1930-talet, det var ju för helsike under depressionen! AK-arbetare tjänade så att de knappt klarade sig och i Ådalen mördade staten fem arbetare som demonstrerade till stöd för andra arbetare som strejkade för att slippa få sänkta löner. 1930-talet, det var då min mormor, barn till en lantarbetare med tio barn, på sitt första arbete fick slita så hårt att hon blev sjuk och hennes pappa fick komma och hämta henne. Arbetsgivaren hade förstås inget ansvar.
I min hall hänger en plansch med texten: "Ådalen 1931 - glöm dem aldrig!" Nej, vi ska inte glömma, och vi ska heller inte glömma alla män, kvinnor och barn som byggde upp de svenska företagens rikedomar; för dålig lön och under usla arbetsvillkor.
Men den här kvinnan, hon har inte glömt - hon har aldrig vetat, trots hennes akademiska examen. Och då känns mitt arbete som historiker plötsligt väldigt, väldigt viktigt - mina studenter kommer aldrig att vara så okunniga om makt- och levnadsförhållanden. Inte ens de som jag undervisar i modets historia och inte allmän historia.
Ett inlägg som delvis kommer sig av att jag håller på och förbereder en föreläsning om modet 1900-1930.
Just nu spelas: Wannadies: "Heaven" från The Wannadies
Poiret
Är inte detta en underbart vacker modebild?
Den är från La Gazette du Bon Ton från 1921 och visar en klänning av Paul Poiret. Just under 1910-1920-talet var verkligen modeillustrationerna ren konst i sig självt.
Just nu spelas: Weezer: "American Gigolo" från Maladroit
Den är från La Gazette du Bon Ton från 1921 och visar en klänning av Paul Poiret. Just under 1910-1920-talet var verkligen modeillustrationerna ren konst i sig självt.
Just nu spelas: Weezer: "American Gigolo" från Maladroit
om att känna sig stark
Jag läste i en annan blogg om boken Trappings där två kvinnor har intervjuat andra kvinnor om vilka kläder som får dem att känna sig starka och fulla av självförtroende. Det fick mig att fundera på vilka kläder som får mig att känna mig stark; och vad jag menar med stark. Fysiskt stark känner jag mig förstås nästan aldrig; det är inte så lätt när kroppen gör ont vad du än gör ? eller inte gör. Men man kan ju känna sig stark på andra sätt och säker på sig själv.
Och jag kom fram till att det beror helt och hållet på vad jag ska göra: häromdagen skulle jag prata med en äldre kollega om jobb jag skulle göra och hade jeans, t-shirt och gympaskor på mig och det fick mig att känna mig ung och underlägsen på ett sätt som jag inte känner när jag har kjol och pumps. Så det är väl något som gäller för mig: att om jag klär mig "äldre" känner jag mig också äldre och mer erfaren. (Det berodde inte på att jag var för informellt klädd, vi är inte mycket för formell klädsel på mitt jobb.)
Jag försöker komma på om det finns något tillfälle då mer "vuxen" klädsel motsatt får mig att känna mig svagare, men kan inte komma på något nu. Det finns förstås sociala sammanhang där en sådan klädsel inte smälter in, men jag har aldrig haft något problem med att inte smälta in utseendemässigt ? ibland kan det till och med vara lite roligt att bryta mot normer; som när jag följde med min kompis på synthklubb och hade långt naturligt hår (jag hade långt hår då) och färg på mig.
Jag tror att det är något jag vill fundera mer över, vilka kläder som får mig att känna mig stark och varför de gör det. Jag tycker också att det är något som är värt att diskutera, så berätta gärna om kläder som får er att känna er starka.
Just nu spelas: The Wannadies: "That's all" från Bagsy me
Och jag kom fram till att det beror helt och hållet på vad jag ska göra: häromdagen skulle jag prata med en äldre kollega om jobb jag skulle göra och hade jeans, t-shirt och gympaskor på mig och det fick mig att känna mig ung och underlägsen på ett sätt som jag inte känner när jag har kjol och pumps. Så det är väl något som gäller för mig: att om jag klär mig "äldre" känner jag mig också äldre och mer erfaren. (Det berodde inte på att jag var för informellt klädd, vi är inte mycket för formell klädsel på mitt jobb.)
Jag försöker komma på om det finns något tillfälle då mer "vuxen" klädsel motsatt får mig att känna mig svagare, men kan inte komma på något nu. Det finns förstås sociala sammanhang där en sådan klädsel inte smälter in, men jag har aldrig haft något problem med att inte smälta in utseendemässigt ? ibland kan det till och med vara lite roligt att bryta mot normer; som när jag följde med min kompis på synthklubb och hade långt naturligt hår (jag hade långt hår då) och färg på mig.
Jag tror att det är något jag vill fundera mer över, vilka kläder som får mig att känna mig stark och varför de gör det. Jag tycker också att det är något som är värt att diskutera, så berätta gärna om kläder som får er att känna er starka.
Just nu spelas: The Wannadies: "That's all" från Bagsy me
Jag gillar Gucci
I alla fall deras vår och sommarkollektion - jag vill också ha vida knäkorta kjolar, rosa lackjackor och rutor i vitt och svart.
Bilder från www.style.com
Nu ska sägas att allt inte gick i rosa, den andra färgen som användes, och det mycket mer, var starkt solgult. Det är jag inte lika förtjust i - dels för att färgen inte klär mig, dels för att gult och svart, som var en vanlig kombination i kollektionen, representerar vissa fotbollslag som jag som IFK-supporter förstås inte har så mycket till övers för ;)
Just nu spelas: Bob Dylan: "Girl from the North Country" från albumet "The Freewheelin' Bob Dylan"
Bilder från www.style.com
Nu ska sägas att allt inte gick i rosa, den andra färgen som användes, och det mycket mer, var starkt solgult. Det är jag inte lika förtjust i - dels för att färgen inte klär mig, dels för att gult och svart, som var en vanlig kombination i kollektionen, representerar vissa fotbollslag som jag som IFK-supporter förstås inte har så mycket till övers för ;)
Just nu spelas: Bob Dylan: "Girl from the North Country" från albumet "The Freewheelin' Bob Dylan"
Bio-klädsel och minnen
Nu ska vi på bio och se Control. På bio är det viktigaste att kläderna är bekväma att sitta i i längre stunder; inga hårda linningar och alltför stela material alltså. I alla fall är det så när man går på bio med någon man varit ihop med (mer eller mindre) i tio år. Om man går på bio med någon man är intresserad av, en sk. dejt, är det förmodligen annorlunda.
Själv har jag bara gjort det en gång: Hösten 1986 träffade jag ung man som hette Jonas Ulfvarson på en Iron Maiden-konsert; tycke uppstod, telefonnummer byttes och en kväll tog jag tåget ner till Göteborg för att gå på bio med honom. Jag minns inte vad jag hade på mig, men det var säkert väl uttänkt.
Efter bion gick vi längs Avenyn och pratade och satte oss högst upp på trappan till den dåvarande entrén til Konstmuseet och titade ut över Avenyn. Det var rätt fint.
Det blev inget mer av det; vi träffade folk på närmare håll och höll inte kontakten. När vi träffades nästa gång hade tre-fyra år gått och vi hade ingått i samma bekantskapskrets i ungefär ett år utan att känna igen varandra. Underliga är livets vägar.
Själv har jag bara gjort det en gång: Hösten 1986 träffade jag ung man som hette Jonas Ulfvarson på en Iron Maiden-konsert; tycke uppstod, telefonnummer byttes och en kväll tog jag tåget ner till Göteborg för att gå på bio med honom. Jag minns inte vad jag hade på mig, men det var säkert väl uttänkt.
Efter bion gick vi längs Avenyn och pratade och satte oss högst upp på trappan till den dåvarande entrén til Konstmuseet och titade ut över Avenyn. Det var rätt fint.
Det blev inget mer av det; vi träffade folk på närmare håll och höll inte kontakten. När vi träffades nästa gång hade tre-fyra år gått och vi hade ingått i samma bekantskapskrets i ungefär ett år utan att känna igen varandra. Underliga är livets vägar.
Andrahandsfynd
När jag ändå var på Första Långgatan var jag ju bara tvungen att gå in på Myrorna vid Järntorget. Och det var ju tur för där hittade jag denna fina blus av Maud Fredin-Fredholm.
Linda på jobbet har en om inte exakt likadan så väldigt lik - så nu är jag en Lindakopia! Det är också tack vare Linda jag upptäckte Maud Fredin-Fredholms fina kläder.
Men nu undrar jag: Hur kan det vara så att när man googlar på en så viktig textilformgivare får man bara upp träffar i företagsregistret, och en uppräkning av namn på viktiga designers på svenska och en på tyska? Och avslutade Tradera-auktioner. Jag antar att det beror på att textil formgivning och textil konst inte anses lika fint som annan konst och design; av hävd har det ju varit mest kvinnor som ägnat sig åt det.
Jag köpte en virkad randig väska, ursprungligen från Indiska, också och ett litet blåvitrandigt linne från Resteröds.
Just nu spelas: Weezer: "This is such a pity" från albumet "Make believe"
Linda på jobbet har en om inte exakt likadan så väldigt lik - så nu är jag en Lindakopia! Det är också tack vare Linda jag upptäckte Maud Fredin-Fredholms fina kläder.
Men nu undrar jag: Hur kan det vara så att när man googlar på en så viktig textilformgivare får man bara upp träffar i företagsregistret, och en uppräkning av namn på viktiga designers på svenska och en på tyska? Och avslutade Tradera-auktioner. Jag antar att det beror på att textil formgivning och textil konst inte anses lika fint som annan konst och design; av hävd har det ju varit mest kvinnor som ägnat sig åt det.
Jag köpte en virkad randig väska, ursprungligen från Indiska, också och ett litet blåvitrandigt linne från Resteröds.
Just nu spelas: Weezer: "This is such a pity" från albumet "Make believe"
Jag var visst tvungen att gå ut i alla fall
På grund av att jag slarvat bort ett viktigt papper var jag tvungen att ge mig ut på stan i alla fall - jag som hade tänkt jobba hela dagen - och då klädde jag mig så här. Det är inte så kallt ute nu, fast blåsigt, så jag kom undan utan mössa.
Benvärmarna kan var det äldsta jag har som jag har köpt själv - jag köpte dem när jag gick i sjuan 1981. Då bar jag dem, vill jag minnas, med grå lågskor och gulbruna byxor i lätt ruggad bomull. Jag tycker nog att det är bättre som det är idag.
Just nu spelas: Bob Dylan: "As I went out one morning" från albumet "John Wesley Harding"
Benvärmarna kan var det äldsta jag har som jag har köpt själv - jag köpte dem när jag gick i sjuan 1981. Då bar jag dem, vill jag minnas, med grå lågskor och gulbruna byxor i lätt ruggad bomull. Jag tycker nog att det är bättre som det är idag.
Halsduk: Handstickad, disputationspresent
Kappa: Mormors gamla från 60-talet
Jeans: H&M
Benvärmare: Troligen också H&M, men jag är inte säker
Stövletter: DinSko
Kappa: Mormors gamla från 60-talet
Jeans: H&M
Benvärmare: Troligen också H&M, men jag är inte säker
Stövletter: DinSko
Just nu spelas: Bob Dylan: "As I went out one morning" från albumet "John Wesley Harding"
Udda belöningar
När jag hade gjort färdigt min förra engelska föreläsning belönade jag mig själv med att köpa dräkthisotriska böcker. Nu när jag gjort färdigt den andra ska jag belöna mig med att sätta mig ner och laga min marinblå kavaj och flytta knapparna i den lite.
Jag sa inte att jag är normal.
Jag sa inte att jag är normal.
Lantis från 90-talet?
Såg just den här bilden på Lindsay Lohan i Ines blogg.
Visst är det vldigt bekant? Så här såg alla tjejer ut hemma i början av 90-talet. Utom peep-toeskorna och solglasögonen då. Men vit t-shirt, leggings och väst kan väl inte bli inne igen? Snälla?
Nu väntar jag bara på att de där lite lösare trikåbyxorna nerstoppade i sockorna och den uppfönade luggen ska komma tillbaka.
Just nu spelas: Hilliard Ensemble: "Mater Christi Nobilis"
Visst är det vldigt bekant? Så här såg alla tjejer ut hemma i början av 90-talet. Utom peep-toeskorna och solglasögonen då. Men vit t-shirt, leggings och väst kan väl inte bli inne igen? Snälla?
Nu väntar jag bara på att de där lite lösare trikåbyxorna nerstoppade i sockorna och den uppfönade luggen ska komma tillbaka.
Just nu spelas: Hilliard Ensemble: "Mater Christi Nobilis"
Tvättråd
Läs vad Annaa skriver om tvätt och tvättråd, det är jättebra.
Scarf i håret
Jag tänkte visa en bild från i somras, för att visa hur jag kan tänka mig att ha en scarf i håret - till skillnad mot Madonnas och Rosanna Arquettes på bilden i inlägget nedan alltså.
Scarf i håret: fått av mamma
T-shirt: Alternativa supportershopen
Resårskärp: H&M
Kjol: hemmasydd i ylle
Just nu spelas: Kajsa och Malena: "Vatten och sand"
Scarf i håret: fått av mamma
T-shirt: Alternativa supportershopen
Resårskärp: H&M
Kjol: hemmasydd i ylle
Just nu spelas: Kajsa och Malena: "Vatten och sand"
Desperately seeking Susan
Jag köpte Desperately seeking Susan, Madonnas film från 1985 häromdagen och har tittat på den en gång. Den är faktiskt riktigt bra; inte jämfört med några tunga mästerverk förstås, men i sin genre: lättviktig romantisk komedi. Killarna är rätt bleka för att vara en sådan, men det kan jag leva med.
Jag anar att den kommer att påverka min klädstil om jag tittar på den mycket; man kan ju bara se vad flitigt tittande på Grease och Cry-Baby i somras gjorde: jag köpte midjehöga jeans och började med tajta cardigans, pennkjolar och små blusar. Det kommer dock inte bli några rosetter i håret, även om jag ibland har en scarf knuten i 40-50-talsstil.
En annan sak man kan säga om den är att trots att Desperately Seeking Susan involverar den bäst säljande kvinnliga popartisten någonsin är musiken mycket bättre i Grease och Cry-baby.
På tal om musikfilmer så ska jag och maken gå på Control på bio imorgon - där kan man i alla fall inte klaga på den musikaliska kvaliteten.
Just nu spelas: Paris: "Hey sailor!"
Jag anar att den kommer att påverka min klädstil om jag tittar på den mycket; man kan ju bara se vad flitigt tittande på Grease och Cry-Baby i somras gjorde: jag köpte midjehöga jeans och började med tajta cardigans, pennkjolar och små blusar. Det kommer dock inte bli några rosetter i håret, även om jag ibland har en scarf knuten i 40-50-talsstil.
En annan sak man kan säga om den är att trots att Desperately Seeking Susan involverar den bäst säljande kvinnliga popartisten någonsin är musiken mycket bättre i Grease och Cry-baby.
På tal om musikfilmer så ska jag och maken gå på Control på bio imorgon - där kan man i alla fall inte klaga på den musikaliska kvaliteten.
Just nu spelas: Paris: "Hey sailor!"
Nytt krimskrams
Köpte en massa krimskrams på rea (och en grej som inte var på rea) nere på stan idag:
Från Glitter: röda hängslen + rosa plastarband med nitar + svart-silvrigt armband med nitar + rött smalt lackskärp + blått smalt lackskärp = 93 kr
Från H&M: Kornblå hängslen = 79 kr
Jag tror att man kan konstatera att 80-talet är tillbaka i min garderob.
Jag har alltid gillat hängslen, men mina gamla hör till det jag faktiskt sorterat ut så det ska bli roligt med nya. Visserligen påstod Sofie Fahrman på Aftonbladet redan i våras att hängslena inte var inne längre, men med både Keira Knightley och Victoria Beckham på nya tidningsomslag iförda hängslen tror jag nog att vi får se mer av dem.
Inte för att jag egentligen bryr mig, är det snyggt så är det.
Just nu spelas: Pro Arte Chamber Orchestra: "Ciaccona" av J.S. Bach
Från H&M: Kornblå hängslen = 79 kr
Jag tror att man kan konstatera att 80-talet är tillbaka i min garderob.
Jag har alltid gillat hängslen, men mina gamla hör till det jag faktiskt sorterat ut så det ska bli roligt med nya. Visserligen påstod Sofie Fahrman på Aftonbladet redan i våras att hängslena inte var inne längre, men med både Keira Knightley och Victoria Beckham på nya tidningsomslag iförda hängslen tror jag nog att vi får se mer av dem.
Inte för att jag egentligen bryr mig, är det snyggt så är det.
Just nu spelas: Pro Arte Chamber Orchestra: "Ciaccona" av J.S. Bach
Dagens
Inspirerat av Agyness Deyn eller David Beckham? Eller bara helt vanliga skinheads? (de är inte alla nazister: det finns både opolitiska och sk. red skins)
Hur som helst, så här ser jag ut efter att jag tagit på hängslena jag köpte när jag var nere på stan.
Örhången och hängslen: Glitter
T-shirt: Fifth Ciolumn Classics
Jeans: makeyourownjeans.com
Skor: Converse
Skulle inte tro att just det här här någon återkommande kombination, men man måste ju testa - och skulle jag bara visa när det blev perfekt, så skulle det ju inte vara något roligt!
Just nu spelas: The Church: "Perfect Child", från albumet "Quick smoke at Spot's"
Hur som helst, så här ser jag ut efter att jag tagit på hängslena jag köpte när jag var nere på stan.
Örhången och hängslen: Glitter
T-shirt: Fifth Ciolumn Classics
Jeans: makeyourownjeans.com
Skor: Converse
Skulle inte tro att just det här här någon återkommande kombination, men man måste ju testa - och skulle jag bara visa när det blev perfekt, så skulle det ju inte vara något roligt!
Just nu spelas: The Church: "Perfect Child", från albumet "Quick smoke at Spot's"
Jättefina strumpbyxor för kalla dagar
De med det jättefina spetsmönstret är i 70 % ull och de med kabelmönster är i 60% ull och något tunnare. Båda kommer från SockDreams förstås och finns i svart, grafit och brunt.
Bilder: www.sock-dreams.com
De är inte jättedyra, ungefär 130 kronor paret, sen tillkommer frakt som kan gå upp till 60-70 kronor förstås och risken att tullen får tag i paket och du får tull, moms och mer porto att betala; men det är ju alltid en risk med att beställa från utanför EU.
Jag har hemskt mycket strumpbyxor redan, men jag överväger de spetsmönstrade nästa månad; om jag får en hyfsad lön.
Just nu spelas: Sister vanilla: "Down"
Bilder: www.sock-dreams.com
De är inte jättedyra, ungefär 130 kronor paret, sen tillkommer frakt som kan gå upp till 60-70 kronor förstås och risken att tullen får tag i paket och du får tull, moms och mer porto att betala; men det är ju alltid en risk med att beställa från utanför EU.
Jag har hemskt mycket strumpbyxor redan, men jag överväger de spetsmönstrade nästa månad; om jag får en hyfsad lön.
Just nu spelas: Sister vanilla: "Down"
Till mig för att jag är så duktig
Idag har jag översatt och sett över 12 sidor föreläsningsanteckningar för en tvåtimmars föreläsning om kyrka och stat under medeltiden som jag ska hålla på engelska om en vecka. Som en present till mig själv för att jag är så duktig har jag beställt de här:
Just nu spelas: The Fall: "Totally wired"
Just nu spelas: The Fall: "Totally wired"
Lila
Dagens klädsel går i lila och blågrått. Och brunt, men lila uppfattades länge som en form av brunt; till exempel hade Johan III ett par "violbruna byxor".
Vi var ute en sväng och gjorde av med fem kassar pappersåtervinning; prenumeration på en dagstidning gör att mängden pappersåtervinning i hemmet växer närmast lavinartat som ni vet. Jag testade att ha min lila kofta som ytterplagg och det gick riktigt bra: jag frös inte alls. Nu rörde vi ju oss hela tiden, men vädret är också väldigt milt, något som vi väl tyvärr får vänja oss vid. Det är inte så att det inte fanns milda vinterdagar förr i Göteborg, men de har blivit betydligt vanligare.
Sammetsbasker: H&M
Schal: Stickad av min vän Ragnhilds mamma
Yllekofta: indiska
Skärp: H&M
Kjol: Lindex
Knästrumpor: Surprise Ribs från SockDreams
Kängor: Legaro
Det klagas ibland över att det poseras för lite på svenska modebloggar: det är bara foton tagna rätt upp och ner, gärna i spegeln, och jag gör mitt bästa för att råda bot på detta :)
Just nu spelas: Sister Vanilla: "TOTP"
Vi var ute en sväng och gjorde av med fem kassar pappersåtervinning; prenumeration på en dagstidning gör att mängden pappersåtervinning i hemmet växer närmast lavinartat som ni vet. Jag testade att ha min lila kofta som ytterplagg och det gick riktigt bra: jag frös inte alls. Nu rörde vi ju oss hela tiden, men vädret är också väldigt milt, något som vi väl tyvärr får vänja oss vid. Det är inte så att det inte fanns milda vinterdagar förr i Göteborg, men de har blivit betydligt vanligare.
Sammetsbasker: H&M
Schal: Stickad av min vän Ragnhilds mamma
Yllekofta: indiska
Skärp: H&M
Kjol: Lindex
Knästrumpor: Surprise Ribs från SockDreams
Kängor: Legaro
Det klagas ibland över att det poseras för lite på svenska modebloggar: det är bara foton tagna rätt upp och ner, gärna i spegeln, och jag gör mitt bästa för att råda bot på detta :)
Just nu spelas: Sister Vanilla: "TOTP"
Äkta 40-tal
"Klonk" sa det i brevlådan och på hallmattan låg ett brev från en bekant i USA, med det här i:
Ett äkta symönster från 40-talet. Och, vilket är extremt ovanligt, i min storlek! Jag har inte tid att sy något från det nu (för mycket föreläsningar att förbereda och hålla) och jag kommer nog i alla fall att känna mer för klänningar när det blivit lite mera vår, men visst är det fint?
Just nu spelas: New Order: "Shell chock"
Ett äkta symönster från 40-talet. Och, vilket är extremt ovanligt, i min storlek! Jag har inte tid att sy något från det nu (för mycket föreläsningar att förbereda och hålla) och jag kommer nog i alla fall att känna mer för klänningar när det blivit lite mera vår, men visst är det fint?
Just nu spelas: New Order: "Shell chock"
Ny t-shirt
Det är farligt för mig att ha pengar! Nu beställde jag en t-shirt till från Fifth Column Classics. Jag tänkte helt enkelt chansa och testa deras damvariant, även om den bara fanns i medium. Den vanliga t-shirtmodellen i large var nämligen rätt stor så man kan kanske tänka sig att förhållandet är detsamma även på damsidan. Det är i alla fall den här jag beställde:
Bild: Fifth Column Classics
Det är så med min klädstil, att den varierar mellan rockigt och lite sådär "vintage-damigt" och det ena utesluter inte varandra utan det kan variera från dag till dag. Just bandtröjor är förstås vanligare under perioder när jag är väldigt entusiastisk över musik, men även min vikt påverkar, eftersom jag tycker det är roligare med jeans när jag väger lite mindre och bandtröjor passar så bra ihop med jeans.
Just nu spelas: The Church: "Bel Air"
Bild: Fifth Column Classics
Det är så med min klädstil, att den varierar mellan rockigt och lite sådär "vintage-damigt" och det ena utesluter inte varandra utan det kan variera från dag till dag. Just bandtröjor är förstås vanligare under perioder när jag är väldigt entusiastisk över musik, men även min vikt påverkar, eftersom jag tycker det är roligare med jeans när jag väger lite mindre och bandtröjor passar så bra ihop med jeans.
Just nu spelas: The Church: "Bel Air"
Sidentrikå
På tal om sidentrikå, som jag nämnde i mitt förra inlägg, så har Thai Silks i Kalifornien väldigt trevlig sidentrikå i många olika färger och till förhållandevis rimliga priser. Jag har köpt den tunnare och den är hur mysig som helst. Frakten var också rimlig då (för fyra år sedan) och leveransen snabb. Jag har dock inte fått tummen ur och sytt det jag hade tänkt sy av dem så jag vet inte hur den blir efter tvätt; men det är väl handtvätt eller fintvätt som gäller som vanligt.
Just nu spelas: Joy Division. "Disorder"
Just nu spelas: Joy Division. "Disorder"
Mer Donna Karan
Donna Karans vår/sommar-kollektion går inte heller av för hackor - för mycket beige och sandfärgat för min smak egentligen, men väldigt fina modeller. I huvudsak kan man säga att kollektionen innehöll tre olika influenser eller stilar: safari, femtiotal med vida kjolar och slinkiga saker i draperad silketrikå. Just det senare är inte något för den som har en valk eller två eftersom det smetar sig runt kroppen, men annars är det ett väldigt vackert material. För att inte tala om hur skönt det är mot kroppen.
De knälånga femtiotalskjolarna har visats hos många designers, bl a Prada och Gucci, men av någon aledning nämns de inte alls i tidningarnas reportage. Där har man helt fokuserat sig på MiuMius kortkorta vippkjol och Balenciagas kortkorta klänningar som ser ut som att de har inbyggda axelskydd för amerikanska fotbollspelare. De senare uppmärksammas väl för att de är "konstnärliga" och vad det gäller den kortkorta vippkjolen så är det väl den vanliga ungdomsfixeringen som gör att den lyfts fram så mycket - för vem över 18 har egentligen en utstående kjol som knappt täcker skinkorna?
Jag tror att det kommer att bli många knälånga vida kjolar för mig i vår - jag har ju till exempel redan sytt en.
Och slutligen, hon visar flera fina skjort- eller kappklänningar som ni kan se till vänster. Jag är normalt sett ingen vän av skjortklänningar; de är vanligen för rakt skurna för att det ska vara klädsamt på mig. Men med lite mer vidd och ett bälte blir det genast bättre. Kanske i mitt neongula tunna synttetyg. Fast då blir det ju mer Vivienne Westwood än Donna Karan och det kanske är lika bra så, det är ju mig vi talar om.
Just nu spelas: Depeche Mode: "Two minute warning"
Bilder: style.com
De knälånga femtiotalskjolarna har visats hos många designers, bl a Prada och Gucci, men av någon aledning nämns de inte alls i tidningarnas reportage. Där har man helt fokuserat sig på MiuMius kortkorta vippkjol och Balenciagas kortkorta klänningar som ser ut som att de har inbyggda axelskydd för amerikanska fotbollspelare. De senare uppmärksammas väl för att de är "konstnärliga" och vad det gäller den kortkorta vippkjolen så är det väl den vanliga ungdomsfixeringen som gör att den lyfts fram så mycket - för vem över 18 har egentligen en utstående kjol som knappt täcker skinkorna?
Jag tror att det kommer att bli många knälånga vida kjolar för mig i vår - jag har ju till exempel redan sytt en.
Och slutligen, hon visar flera fina skjort- eller kappklänningar som ni kan se till vänster. Jag är normalt sett ingen vän av skjortklänningar; de är vanligen för rakt skurna för att det ska vara klädsamt på mig. Men med lite mer vidd och ett bälte blir det genast bättre. Kanske i mitt neongula tunna synttetyg. Fast då blir det ju mer Vivienne Westwood än Donna Karan och det kanske är lika bra så, det är ju mig vi talar om.
Just nu spelas: Depeche Mode: "Two minute warning"
Jag kan inte vänta!
Jag har sett Donna Karans pre-fall 08, och så vill jag se ut redan nu! Om jag hade råd skulle jag köpa massor!
Jag hade jättesvårt att välja ut de här bilderna, det finns så mycket mer snyggt, jag tycker att ni ska gå och se på allt. Själv ska jag väl ta och leta fram min gamla sammetsbasker, inköpt på H&M i Karlstad den korta vecka jag bodde där i augusti 1988.
PS. Man kan notera att bilden innehåller flera saker jag egentligen inte gillar: stövlar (jag är en käng-tjej), kavajer och byxor som inte är jeans, men det är så snyggt ändå!
Bilder: Style.com
Jag hade jättesvårt att välja ut de här bilderna, det finns så mycket mer snyggt, jag tycker att ni ska gå och se på allt. Själv ska jag väl ta och leta fram min gamla sammetsbasker, inköpt på H&M i Karlstad den korta vecka jag bodde där i augusti 1988.
PS. Man kan notera att bilden innehåller flera saker jag egentligen inte gillar: stövlar (jag är en käng-tjej), kavajer och byxor som inte är jeans, men det är så snyggt ändå!
Inte bara snäva koftor
Även om jag oftast använder snäva, tunna cardigans så har jag faktiskt tjockare ullkoftor också; och en dag som idag när det är kallt och uggigt åker de fram. Ser ni att den matchar blomsternässlan precis i färg?
Ni får också se lite av mina nystädade och av-julade vardagsrum och kök, men tyvärr bara en glimt av vår förtjusande utsikt. Nu sover Maja och jag funderar på om inte jag också ska försöka göra det en stund.
Just nu spelas: Joni Mitchell: "A case of you"
Kofta: Indiska (förra säsongen)
Kjol: Lindex (förr-förra, degraderad till hemmkjol)
Knästrumpor: SockDreams
Kjol: Lindex (förr-förra, degraderad till hemmkjol)
Knästrumpor: SockDreams
Ni får också se lite av mina nystädade och av-julade vardagsrum och kök, men tyvärr bara en glimt av vår förtjusande utsikt. Nu sover Maja och jag funderar på om inte jag också ska försöka göra det en stund.
Just nu spelas: Joni Mitchell: "A case of you"
Gårdagens fest
Gårdagens fest var riktigt trevlig: trevliga människor och god mat. Även om det fortfarande känns helt vansinnigt att åka en och en halv timma med bil, enkel väg, för att gå på fest i några timmar. När vi skulle iväg råkade vi hamna i världens värsta bilkö eftersom hockeypublik korkade igen hela området runt Korsvägen. Är det för mycket begärt att i alla fall några av dem ska kunna tänka sig att åka kollektivt? Det finns faktiskt en spårvagnshållplats alldeles utanför Scandinavium.
Ja, jag inser att jag kanske framstår som hycklare här eftersom jag själv åkte bil; men tro mig: till Göteve går det inte att komma med kollektivtrafik en lördagkväll - och framför allt inte därifrån. Göteve har förresten Västergötlands äldsta kyrka, och därmed en av de äldsta i Sverige: från 1100-talets början. Men nej, jag var inte inne i den den här gången; den var stängd och vilket fall förväntades jag delta i social verksamhet, inte fotografera kyrkor.
Eftersom jag inte vill hänga ut släkten på bloggen blir det bara en bild på mig som visar vad jag hade på mig: den rosa klänningen, och det är ju bra med ett bra, icke-suddigt, foto på den.
Bilden är tagen efter att vi kommit hem; håret var fluffigare innan festen och innan jag suttit i en bil i tio mil hängde heller inte underkjolen ner.
Just bilfärden hem var hemsk - min kropp är inte tillräcklitg frisk för att sitta i ett läge så länge, så det började göra rejält ont i höjd med Alingsås och i Lerum hade jag helst av allt velat gå ur och gå. Nu idag känns det inget vidare heller, men jag tror att om någon timma har jag "gått igång kroppen" tillräckligt för att kunna börja med dagens projekt: städa ut julen.
Ja, jag inser att jag kanske framstår som hycklare här eftersom jag själv åkte bil; men tro mig: till Göteve går det inte att komma med kollektivtrafik en lördagkväll - och framför allt inte därifrån. Göteve har förresten Västergötlands äldsta kyrka, och därmed en av de äldsta i Sverige: från 1100-talets början. Men nej, jag var inte inne i den den här gången; den var stängd och vilket fall förväntades jag delta i social verksamhet, inte fotografera kyrkor.
Eftersom jag inte vill hänga ut släkten på bloggen blir det bara en bild på mig som visar vad jag hade på mig: den rosa klänningen, och det är ju bra med ett bra, icke-suddigt, foto på den.
Bilden är tagen efter att vi kommit hem; håret var fluffigare innan festen och innan jag suttit i en bil i tio mil hängde heller inte underkjolen ner.
Just bilfärden hem var hemsk - min kropp är inte tillräcklitg frisk för att sitta i ett läge så länge, så det började göra rejält ont i höjd med Alingsås och i Lerum hade jag helst av allt velat gå ur och gå. Nu idag känns det inget vidare heller, men jag tror att om någon timma har jag "gått igång kroppen" tillräckligt för att kunna börja med dagens projekt: städa ut julen.
Hur är Josefssons i storlekarna?
Vet någon hur Josefssons är i storlekarna? Jag är ju ute efter den här blå klänningen men funderar på vilken storlek jag ska ta. Jag ligger sådär mellan storlek 44 och46 och deras dubbelstorlekar är förstås 42-44 och 46-48. Klänningen är tyvärr så ny att det inte finns några kommentarer inlagda än, det tycker jag annars är väldigt bra med Ellos och Josefssons.
Just nu spelas: Eurythmics: "Love is a stranger"
Just nu spelas: Eurythmics: "Love is a stranger"
Konflikt mellan smycken och teknik
Jag gillar armband, har alltid gjort det. På 80-talet hade jag säkert hundra såna där tunna metallarmband. Jag fick dock sluta eftersom de innehöll nickel och jag hade utvecklat nickelallergi. De som finns att köpa nu är dock troligen nickelfria, det finns ju regler för sånt nu.
Men då kommer nästa problem: det är svårt att ha armband när man skriver på datorn. På gymnasiet skrev man för hand och det gick alldeles utmärkt, man lutade handen mot papperet och armbanden höll sig stilla. När man skriver på dator däremot så klirrar de och slår mot tangentbordet och är i vägen hela tiden - det blir säkert inte bättre av att jag har smala handleder så de sitter riktigt löst. Därför blir det inte att jag använder mina fina armband så mycket som jag skulle vilja; jag måste ju ta av mig dem så fort jag ska skriva något.
Men då kommer nästa problem: det är svårt att ha armband när man skriver på datorn. På gymnasiet skrev man för hand och det gick alldeles utmärkt, man lutade handen mot papperet och armbanden höll sig stilla. När man skriver på dator däremot så klirrar de och slår mot tangentbordet och är i vägen hela tiden - det blir säkert inte bättre av att jag har smala handleder så de sitter riktigt löst. Därför blir det inte att jag använder mina fina armband så mycket som jag skulle vilja; jag måste ju ta av mig dem så fort jag ska skriva något.
Hittat tröjan
Jag tror att jag har lyckats hitta en stor och lös gråmelerad sweatshirt till mig nu: den här, från LaRedoute.
Bild: www.laredoute.se
Den kostade 159 kronor i min storlek, så jag var ju tvungen att hitta något mer för att nå upp till beställningsgränsen. Och det var stört omöjligt. Eller jo, den där tröjan i merinoull som jag skrev om häromdagen gick till och med på rea nu, men efter att ha bränt nästan 1000 spänn på böcker i onsdags kände jag att jag inte riktigt hade råd med tröjor för över 300 spänn. Och jag hittade inget annat jag gillade tillräckligt mycket. Så det blev ett tvåpack leggings/långkalsonger till ena dottern - hon lever i såna nu: har dem under jeansen när hon går ut, enbart hemma och sover också i dem. Då behövs fler än ett par.
Just nu spelas: "Bamse och den lilla åsnan" på DVD; spännande ljudillustrationer.
Bild: www.laredoute.se
Den kostade 159 kronor i min storlek, så jag var ju tvungen att hitta något mer för att nå upp till beställningsgränsen. Och det var stört omöjligt. Eller jo, den där tröjan i merinoull som jag skrev om häromdagen gick till och med på rea nu, men efter att ha bränt nästan 1000 spänn på böcker i onsdags kände jag att jag inte riktigt hade råd med tröjor för över 300 spänn. Och jag hittade inget annat jag gillade tillräckligt mycket. Så det blev ett tvåpack leggings/långkalsonger till ena dottern - hon lever i såna nu: har dem under jeansen när hon går ut, enbart hemma och sover också i dem. Då behövs fler än ett par.
Just nu spelas: "Bamse och den lilla åsnan" på DVD; spännande ljudillustrationer.
Fjärilar
Sonia Rykiel hade satt fjärilar i nästan alla sina modellers hår och hos Prada kunde man se älvor med fjärisvingar - så fjärilar känns aktuellt för våren och sommaren.
Själv äger jag två fjärilshalsband som kanske kan komma att användas lite mer flitigt:
Det vänstra,som är i tenn och genomskinlig emalj, köpte min mamma till mig när jag var en 8-10 år, av en hantverkare från Sri Lanka som sålde sina smycken utanför ICA på Ranten i Falköping. Det högra, som tyvärr reflekterar blixten lite mycket, är i mässing och vit opak emalj och troligen från 40-talet; det har jag fått av mitt ex mormors syster.
Själv äger jag två fjärilshalsband som kanske kan komma att användas lite mer flitigt:
Det vänstra,som är i tenn och genomskinlig emalj, köpte min mamma till mig när jag var en 8-10 år, av en hantverkare från Sri Lanka som sålde sina smycken utanför ICA på Ranten i Falköping. Det högra, som tyvärr reflekterar blixten lite mycket, är i mässing och vit opak emalj och troligen från 40-talet; det har jag fått av mitt ex mormors syster.
Det blir kanske ingen fest
Får se om det blir någon 40-årsfest ikväll. Maja har varit febrig och kräkts i två dagar nu. Igår kräktes hon förvisso bara en gång och i natt inte alls. Men hon hade ont i magen i natt och vaknade var tjugonde minut. Lägg därtill att jag hade så ont att jag hade svårt att sova och inte somnade förrän vid halv fyratiden. Sen ville Maja gå upp klockan halv åtta. Så jag är trött.
Maja ska förstås inte på någon fest, så vi kan inte matcha varandra i våra rosa och svarta klänningar, men det kan hända att jag och mamma åker en sväng i alla fall; om jag orkar.
Jag funderar på vad jag ska ha för skor i såna fall. De får inte vara för höga eftersom det nog blir dans. Kanske de här, fast i svart (jag har två par). De är inte så höga att gå i som de verkar, eftersom de har platå också.
Det blir i alla fall rätt täckande svarta strumpbyxor.
Just nu spelas: Editors: "An end has a start"
Maja ska förstås inte på någon fest, så vi kan inte matcha varandra i våra rosa och svarta klänningar, men det kan hända att jag och mamma åker en sväng i alla fall; om jag orkar.
Jag funderar på vad jag ska ha för skor i såna fall. De får inte vara för höga eftersom det nog blir dans. Kanske de här, fast i svart (jag har två par). De är inte så höga att gå i som de verkar, eftersom de har platå också.
Det blir i alla fall rätt täckande svarta strumpbyxor.
Just nu spelas: Editors: "An end has a start"
Nästa syprojekt
Donnasandra visade den här kjolen från Asos i sin blogg och jag tycker att den var jättefin. En sådan är heller inte svår att sy och det slumpade sig så att jag hade en bit grå kritstrecksrandig ylleflanell hemma som var för liten för att göra något större av. Jag har haft det tyget i säkert tio år och inte vetat vad jag ska göra av det; jag har haft idéer ibland men aldrig fått tummen ur; men nu ska det bli av.
Själva modellen jag ska använda är samma som min marin/vinrödrutiga kjol, dvs en rak, veckad kjol. Den från Asos är istället lite utställd, men det tycker jag gör att kritstrecken ser konstiga ut. Den har också av någon anledning inte något veck mitt bak, något som jag tycker gör att den ser osymmetrisk ut - ett veck hade också hjälpt till att dölja att det blev lite knöligt när de sydde i dragkedjan. Det blir ofta knöligt för mig också, men jag har ingen vidare dragkedjevana eftersom det mesta jag sytt är historisk dräkt, och då är vecket bra. Men de som är proffs borde ju kunna undvika knöl.
Bilder från asos.com
Mina kritstreck är lite tydligare och då blir det förstås ännu viktigare att det blir rakt i vecken. Och så ska jag sätta fickor i sidorna. Jag behöver fixa foder (dragkedjor har jag) och det blir lite knepigt eftersom Maja är sjuk och Rickard jobbar imorgon. Tänk om jag måste vänta till måndag?
Just nu spelas: Loreena Mckennitt: "The old ways"
Själva modellen jag ska använda är samma som min marin/vinrödrutiga kjol, dvs en rak, veckad kjol. Den från Asos är istället lite utställd, men det tycker jag gör att kritstrecken ser konstiga ut. Den har också av någon anledning inte något veck mitt bak, något som jag tycker gör att den ser osymmetrisk ut - ett veck hade också hjälpt till att dölja att det blev lite knöligt när de sydde i dragkedjan. Det blir ofta knöligt för mig också, men jag har ingen vidare dragkedjevana eftersom det mesta jag sytt är historisk dräkt, och då är vecket bra. Men de som är proffs borde ju kunna undvika knöl.
Bilder från asos.com
Mina kritstreck är lite tydligare och då blir det förstås ännu viktigare att det blir rakt i vecken. Och så ska jag sätta fickor i sidorna. Jag behöver fixa foder (dragkedjor har jag) och det blir lite knepigt eftersom Maja är sjuk och Rickard jobbar imorgon. Tänk om jag måste vänta till måndag?
Just nu spelas: Loreena Mckennitt: "The old ways"
Vårens färger
Modefeber skriver om vårens färger, som färg- och färgstandardproducenten Pantone ser dem. Gå och titta vet jag! Själv är jag förstås glad för att en blå petrol, eller "snorkel blue" som de kallar det, finns med. Mindre entusaism känner jag för oliv, aprikos och varmgult, men det finns ju andra som gillar det.
Just nu spelas: The Ramones: "Chinese rock"
Just nu spelas: The Ramones: "Chinese rock"
Gråskala jag faktiskt gillar
Jag är ju, som alla som läst den här bloggen ett tag vet, en stor vän av färg och tycker egentligen att neutrala "färger" som svart, vitt, grått och beige med en stark accentfärg är ganska trist. Undantaget är väl grått, som jag tycker är riktigt snyggt - så ni kan ju gissa hur glad jag är över att det är så inne nu och dessutom är med i alla pre-fallkollektionerna; inte för att det är så viktigt att följa modet utan för att så länge det är modernt går det ialla fall att få tag i. Jag minns tiden när allt man kunde få tag i i ytterplaggsväg var antingen svart eller i den hemska kamelfärgen som får mig att se ut som ett vandrande lik.
För att återvända till ämnet: grått svart och vitt med en accentfärg är normalt sett inte min grej. Men när det görs så här snyggt som av belgiska designparet AF Vandehorst faller även jag. Till och med för helvitt med bara ett par röda skor.
Bilder från style.com förstås
Klänningen till vänster med sin gradvisa toning från grått till svart tycker jag är helt enkelt fantastisk.
Sen har vi en blus med framstyckena (och kanske även bakstyckena, vad vet jag?) i olika mönster, en detalj som vi ser hos flera designers i vår och som jag tycker är ny och rolig. Det röda snöret som håller ihop det breda bältet är en rolig detalj.
Sen kommer två varianter på skjortklänning med bälte i midjan - jag tycker det är snyggt och framför allt lätt att ta efter med billigare plagg.
Och till och med en vid kjol och kavaj i helvitt blir effektfullt när det matchas med vita knästrumpor och den enda färgklicken är de röda skorna. Om vi bortser från att jag hellre faller död ner än har en vit kavaj så kan jag tänka mig den looken på någon fest i sommar; man kan ju ha en skjorta istället för kavaj.
Ja, ni har säkert lagt till att alla har knästrumpor och jag är så glad att knästrumporna finns kvar i vår också
(många designers har dem) för jag tycker att det är jättesnyggt.
Just nu spelas: The Jam: "In the city"
För att återvända till ämnet: grått svart och vitt med en accentfärg är normalt sett inte min grej. Men när det görs så här snyggt som av belgiska designparet AF Vandehorst faller även jag. Till och med för helvitt med bara ett par röda skor.
Bilder från style.com förstås
Klänningen till vänster med sin gradvisa toning från grått till svart tycker jag är helt enkelt fantastisk.
Sen har vi en blus med framstyckena (och kanske även bakstyckena, vad vet jag?) i olika mönster, en detalj som vi ser hos flera designers i vår och som jag tycker är ny och rolig. Det röda snöret som håller ihop det breda bältet är en rolig detalj.
Sen kommer två varianter på skjortklänning med bälte i midjan - jag tycker det är snyggt och framför allt lätt att ta efter med billigare plagg.
Och till och med en vid kjol och kavaj i helvitt blir effektfullt när det matchas med vita knästrumpor och den enda färgklicken är de röda skorna. Om vi bortser från att jag hellre faller död ner än har en vit kavaj så kan jag tänka mig den looken på någon fest i sommar; man kan ju ha en skjorta istället för kavaj.
Ja, ni har säkert lagt till att alla har knästrumpor och jag är så glad att knästrumporna finns kvar i vår också
(många designers har dem) för jag tycker att det är jättesnyggt.
Just nu spelas: The Jam: "In the city"
Vår/sommar hos Vivienne Westwood
Mitt första intryck av Vivienne Westwoods vår/sommarkollektion var att den var lite av en besvikelse - det var spretigt och dessutom ganska mycket av vad min vän Blåva Anna kallar "havregrynsfärgat", dvs rätt tråkiga beiga toner. Det är ju något som kommer varenda vår hos varenda designer och det är bara mängden som varierar - just i vår är det mycket.
Men en bit in, och när jag tittat på den mer än en gång, hittade jag en hel del fint, roligt och annorlunda. En del av det annorlunda var inte speciellt bärbart, men det sorterade jag bort. När hon är som bäst fortsätter hon med att vrida till tillskärningen på annars klassiska plagg och visar därtill att hon är en mästare på att hantera tyg.
Bilder från style.com
Fast snyggast av alla var faktiskt Vivienne själv - den klänningen hade jag gärna haft på mig.
Bild från style.com
Just nu spelas: The Smiths: "How soon is now?"
Men en bit in, och när jag tittat på den mer än en gång, hittade jag en hel del fint, roligt och annorlunda. En del av det annorlunda var inte speciellt bärbart, men det sorterade jag bort. När hon är som bäst fortsätter hon med att vrida till tillskärningen på annars klassiska plagg och visar därtill att hon är en mästare på att hantera tyg.
Bilder från style.com
Fast snyggast av alla var faktiskt Vivienne själv - den klänningen hade jag gärna haft på mig.
Bild från style.com
Just nu spelas: The Smiths: "How soon is now?"
Kär i grejer
Är det inte lustigt att man ibland kan bli sådär kär i ett plagg, eller ett par skor, eller som i mitt fall ett par örhängen, att man bara vill ha det/dem jämt? Så är det nämligen med mina nya örhängen som jag köpte på rean på Glitter. Det var inte på något sätt ett övertänkt köp; de kostade 17 kronor och jag tänkte att de kanske kunde vara lite kul eftersom de påminde mig om när jag var hårdrockare på 80-talet ? de ser ju ut lite som såna stjärnnitar folk hade på sina jackor.
Men nu vill jag ha dem jämnt och tycker att de förhöjer vilken klädsel som helst. Märkligt; fast kul.
Jag tror att mina nya skor kan bli lite så också, det som möjligen talar emot det är att en så hög klack inte lämnar sig för längre utflykter till fots. Men till vardags, när jag inte ska gå ner till stan blir de perfekta.
Just nu spelas: Electronic: "Dark Angel"
Men nu vill jag ha dem jämnt och tycker att de förhöjer vilken klädsel som helst. Märkligt; fast kul.
Jag tror att mina nya skor kan bli lite så också, det som möjligen talar emot det är att en så hög klack inte lämnar sig för längre utflykter till fots. Men till vardags, när jag inte ska gå ner till stan blir de perfekta.
Just nu spelas: Electronic: "Dark Angel"
Ny månad - nya strumpor
Jag fick ett litet paket från SockDreams idag. I det låg ett par strumpbyxor i chockrosa - jag har haft svårt att hitta det, de har alla varit för mörka, mer fuchsia liksom, ett par mörkgrå sockar av den där sorten som man har lite nerhasade runt fotlederna och de här fina överknästrumporna:
De är lite tajta om jag drar upp dem hela vägen och därför viker jag ner en kant; de blir lite kortare efter tvätt dock och då kan jag låta bli att göra det. De heter surprise ribs och jag har redan de svart-gråa. Jag önskar bara att jag hade beställt de gröna också mens de fanns kvar. De är väldigt sköna, i mitt tycke snygga förstås och dessutom av bra kvalitet.
Nu spelas: The Jesus and Mary Chain: "Rollercoaster"
De är lite tajta om jag drar upp dem hela vägen och därför viker jag ner en kant; de blir lite kortare efter tvätt dock och då kan jag låta bli att göra det. De heter surprise ribs och jag har redan de svart-gråa. Jag önskar bara att jag hade beställt de gröna också mens de fanns kvar. De är väldigt sköna, i mitt tycke snygga förstås och dessutom av bra kvalitet.
Nu spelas: The Jesus and Mary Chain: "Rollercoaster"
Den som ändå hade ett bystmått på 85 centimeter
Då skulle jag ha köpt det här mönstret. Men nu är det närmare måttet runt min bröstkorg utan bröst, så det är kört; jag tror att det här mönstret är lite för komplicerat för att jag ska orka jobba med att korrigera det så mycket, skillnaden är dessutom lite över 20cm och det är rätt mycket.
För att verkligen uppskatta klänningen (eller snarare klänningarna) måste man dock också läsa vad Erin skriver om den.
Just nu spelas: The Jam: "English Rose"
För att verkligen uppskatta klänningen (eller snarare klänningarna) måste man dock också läsa vad Erin skriver om den.
Just nu spelas: The Jam: "English Rose"
Regn förstås
Det regnar igen. Massor; precis som igår - fast då åskade det också, det gör det inte nu. Idag är jag dock mindre besvärad av regnet eftersom jag inte ska vara ute mer än att jag ska gå tvärs över gården till ett möte hemma hos Blåva Anna. Dessutom har jag en jättefin regnkappa som jag fått av henne.
Just nu spelas: Placebo: "I'll be yours"
Just nu spelas: Placebo: "I'll be yours"
Läser Aftonbladet denna blogg?
Visst känns allt som står i den här artikeln som sådant som i första hand Annaa skrivit om här på bloggen? Nästan inpå formuleringar till och med.
Just nu spelas: The Fall: "Rowche Rumble"
Just nu spelas: The Fall: "Rowche Rumble"
Två fina klänningar
Blommigt, både småblommigt och storblommigt, kommer stort till våren - mer än vanligt alltså; blommigt brukar det ju alltid vara på våren och sommaren. Kedjorna har förstås hakat på modehusen, det här är en trend som jämfört med andra catwalktrender är lättsåld, men jag har hittills inte hittat något jag riktigt gillat. Tills jag såg den här blommiga klänningen från Josefssons; jag gillar väl egentligen mönstret bättre än snittet, men den såg rätt söt ut även på modellen.
Den enfärgade klänningen har den förrädiska omlottringningen, den som i 9 fall av 10 visar alldeles för mycket på oss med större byst, men jag tycker att den är så snygg att jag nog kommer att köpa den ändå, man kan ju sy hop den lite med några stygn.
Just nu spelas: Editors: "Smokers outside the hospital doors"
Den enfärgade klänningen har den förrädiska omlottringningen, den som i 9 fall av 10 visar alldeles för mycket på oss med större byst, men jag tycker att den är så snygg att jag nog kommer att köpa den ändå, man kan ju sy hop den lite med några stygn.
Bild från www.josefssons.se
Just nu spelas: Editors: "Smokers outside the hospital doors"
Min bok
Jag bladdrar inte bara på om kläder här i bloggen utan har också skrivit en bok om det - fast om medeltidens kläder. Så här ser den ut:
Och baksidestexten:
"Hur klädde man sig i Sverige och Norge på medeltiden? Vilka plagg använde man? Hur såg de ut och vilka material var de gjorda av? Den tidigare forskningen om den medeltida klädedräkten i Sverige och Norge har framför allt varit inriktad på att beskriva arkeologiska fynd av kläder och textilier. I denna avhandling görs en bredare ansats; både skriftliga källor, medeltida bilder och bevarade plagg används för att ge en helhetsbild av den medeltida klädedräktens utseende i de två undersökta länderna.
Dräkten användes under medeltiden för att utrycka och markera sociala kategorier som stånd och genus. Hur gjordes detta i det medeltida Sverige och Norge? Vilka skillnader fanns i dräkten mellan de olika stånden och mellan könen?
I tidigare forskning beskrivs ofta de lägre ståndens dräkt under äldre tider som statisk och opåverkad av modeströmningar. I avhandlingen visas att modet i själva verket hade en omfattande spridning under medeltiden, både geografiskt och socialt. Samma typ av plagg bars i stor utsträckning av alla samhällsgrupper, skillnaden låg inte i vilka plagg som användes utan status markerades istället genom vilka material de var gjorda av.
En av klädedräktens viktigaste roller är att utrycka och markera skillnader mellan män och kvinnor. Hur det görs är emellertid kulturstyrt och varierar också över tid. Under medeltiden bar män och kvinnor, med ett fåtal undantag, samma typ av plagg. Genus markerades främst genom skillnader i huvudbonader och andra plagg som inte markerade eller framhävde kroppsliga skillnader mellan könen. Vad berodde detta på? Frågan om hur genus markerades i dräkten knyts i avhandlingen till hur kroppar och kön uppfattades i samtiden.
Genom denna studie ges inte enbart en klarare bild av dräktskicket utan även en fördjupad kunskap om synen på status och genus i det medeltida Sverige och Norge. "
Låter det intressant? Vill du läsa mer?
Du kan antingen låna boken på bibliotek; alla universitetsbibliotek bör ha den och man kan ju alltid fjärrlåna. Är man riktigt entusiastisk kan man köpa den hos Handelsgillet. Jag har tyvärr inga exemplar kvar att sälja.
Just nu spelas: The Jesus and Mary Chain: "Darklands"
Och baksidestexten:
"Hur klädde man sig i Sverige och Norge på medeltiden? Vilka plagg använde man? Hur såg de ut och vilka material var de gjorda av? Den tidigare forskningen om den medeltida klädedräkten i Sverige och Norge har framför allt varit inriktad på att beskriva arkeologiska fynd av kläder och textilier. I denna avhandling görs en bredare ansats; både skriftliga källor, medeltida bilder och bevarade plagg används för att ge en helhetsbild av den medeltida klädedräktens utseende i de två undersökta länderna.
Dräkten användes under medeltiden för att utrycka och markera sociala kategorier som stånd och genus. Hur gjordes detta i det medeltida Sverige och Norge? Vilka skillnader fanns i dräkten mellan de olika stånden och mellan könen?
I tidigare forskning beskrivs ofta de lägre ståndens dräkt under äldre tider som statisk och opåverkad av modeströmningar. I avhandlingen visas att modet i själva verket hade en omfattande spridning under medeltiden, både geografiskt och socialt. Samma typ av plagg bars i stor utsträckning av alla samhällsgrupper, skillnaden låg inte i vilka plagg som användes utan status markerades istället genom vilka material de var gjorda av.
En av klädedräktens viktigaste roller är att utrycka och markera skillnader mellan män och kvinnor. Hur det görs är emellertid kulturstyrt och varierar också över tid. Under medeltiden bar män och kvinnor, med ett fåtal undantag, samma typ av plagg. Genus markerades främst genom skillnader i huvudbonader och andra plagg som inte markerade eller framhävde kroppsliga skillnader mellan könen. Vad berodde detta på? Frågan om hur genus markerades i dräkten knyts i avhandlingen till hur kroppar och kön uppfattades i samtiden.
Genom denna studie ges inte enbart en klarare bild av dräktskicket utan även en fördjupad kunskap om synen på status och genus i det medeltida Sverige och Norge. "
Låter det intressant? Vill du läsa mer?
Du kan antingen låna boken på bibliotek; alla universitetsbibliotek bör ha den och man kan ju alltid fjärrlåna. Är man riktigt entusiastisk kan man köpa den hos Handelsgillet. Jag har tyvärr inga exemplar kvar att sälja.
Just nu spelas: The Jesus and Mary Chain: "Darklands"
Bedårande skor
Visst är dessa skor från 1840 bedårande? Jag skulle gärna ha ett par sådana till fest.
Japp, det är 1800-tal som gäller idag. Trots möten som tog tid och ett besök på biblioteket, plus en viss trötthet efter gårdagen börjar jag faktiskt bli någorlunda färdig med min föreläsning om 1800-talets mode.
Just nu spelas: The Jam: "The modern world"
Japp, det är 1800-tal som gäller idag. Trots möten som tog tid och ett besök på biblioteket, plus en viss trötthet efter gårdagen börjar jag faktiskt bli någorlunda färdig med min föreläsning om 1800-talets mode.
Just nu spelas: The Jam: "The modern world"
Jag blir så lång!!
Se bara vad lång jag blir i mina nya skor! Och mina ben ser inte alls korta ut längre.
Kofta: Zara
T-shirt: Fifth Column
Jeans: H&M
Skor: DinSko
Det blev rätt sent igår och nu ska jag på möte på jobbet, men det kommer mer innehåll senare idag.
Just nu spelas: Ingenting alls, men vi har "Tjorven och mysak" i bakgrunden; Maja är ledig från dagis idag
Kofta: Zara
T-shirt: Fifth Column
Jeans: H&M
Skor: DinSko
Det blev rätt sent igår och nu ska jag på möte på jobbet, men det kommer mer innehåll senare idag.
Just nu spelas: Ingenting alls, men vi har "Tjorven och mysak" i bakgrunden; Maja är ledig från dagis idag
En annan Katie
Tihi, nu slinker jag, Annaa, in och gästbloggar medan Eva är ute och dricker alkohol. Kan inte låta bli att visa en bild på Katie Holmes ur filmen Pieces of April. Hon var så rasande söt i den! Förmodligen gick Katie aldrig klädd så där annat än på filmduken, men klädsamt som fan tyckte jag det var på henne. Själv tycker jag nu att klädseln känns lite gammal, fast det bara är några år sedan, men det beror förstås på att min dotter har vuxit ur en liknande stil.
Annaa M
Annaa MSötast i Bolibompa
Det diskuteras här och där i en hel del av de yngre bloggarnas bloggar (lite klumpig ordkonstruktion där) vilka kändisar som är snyggast och det har jag väl någon slags minne av att också ha gjort är jag var yngre.
Men nu, i medelåldern och med ganska små barn, nu diskuterar man med sina väninnor vem som är sötast av de manliga programledarna i Bolibompa!
Jag tycker Henrik som inte är kvar längre. Annars tycker jag Johan.
Så, med detta tramsiga inlägg säger jag farväl, för nu ska jag hem till en väninna och diskutera feminism och dricka alkohol - med anledning av att det idag är 100 år sedan Simone de Beauvoir föddes. Egentligen skulle man väl dricka vin då, eftersom hon var fransyska, men jag har köpt 4 ekologiska öl istället; jag blir så trött av vin och jag ska jobba mycket imorgon.
Men nu, i medelåldern och med ganska små barn, nu diskuterar man med sina väninnor vem som är sötast av de manliga programledarna i Bolibompa!
Jag tycker Henrik som inte är kvar längre. Annars tycker jag Johan.
Så, med detta tramsiga inlägg säger jag farväl, för nu ska jag hem till en väninna och diskutera feminism och dricka alkohol - med anledning av att det idag är 100 år sedan Simone de Beauvoir föddes. Egentligen skulle man väl dricka vin då, eftersom hon var fransyska, men jag har köpt 4 ekologiska öl istället; jag blir så trött av vin och jag ska jobba mycket imorgon.
Platåskor som heter duga
Man skulle kunna tro att det här är en av Elton Johns gamla skor från 1970-talet, men så är inte fallet. Skon är från 1938 och från en av 1900-talets riktigt stora inom skomode: Salvatore Ferragamo.
Bild från boken "Shoes - fashion and fantasy" av Colin McDowell
Sulan är klädd med mocka i oika färger och remmarna är i skinn. Om jag tycker det är snyggt? Nääee, men intressant. I synnerhet som det är så mycket som vi förknippar med 70-talet som fanns redan på 30-talet.
Just nu spelas: Editors: "Lights"
Bild från boken "Shoes - fashion and fantasy" av Colin McDowell
Sulan är klädd med mocka i oika färger och remmarna är i skinn. Om jag tycker det är snyggt? Nääee, men intressant. I synnerhet som det är så mycket som vi förknippar med 70-talet som fanns redan på 30-talet.
Just nu spelas: Editors: "Lights"
Skrämmande tantigt
Jag inser att det förmodligen är tufft att vara gift med en nästan dubbelt så gammal man som dessutom är scientolog men är lösningen verkligen att försöka se äldre ut än honom?
Först skaffade Katie Holmes den bisarra hjälmpagen av en sort som knappt ses ens på damer över femtio nu och nu kompletterar hon med matchande tantig klädsel:
Kjolen, är förvisso modern, men med vit tajt polo, röda spetsiga pumps, pärlhalsband och solglasögon blir det faktiskt väldigt tantigt.
Hon har i alla fall inte fönat och sprejat håret till en hjälm här, men ur tantighetssynpunkt är nog kanske detta värre. Alltså, det här är en helt okej look, om än lite tråkig, för någon över fyrtiofem, men för en kvinna som fyller 30 i år??
ETA: Ska väl tillägga att det inte är den här snygga varianten med sidbena jag inte gillar, den är jättesnygg, utan när hon har mittbena och har fönat upp den så den ser ut som en moppehjälm à la Anna Wintour.
Just nu spelas: The Church: "Day 5"
Först skaffade Katie Holmes den bisarra hjälmpagen av en sort som knappt ses ens på damer över femtio nu och nu kompletterar hon med matchande tantig klädsel:
Kjolen, är förvisso modern, men med vit tajt polo, röda spetsiga pumps, pärlhalsband och solglasögon blir det faktiskt väldigt tantigt.
Hon har i alla fall inte fönat och sprejat håret till en hjälm här, men ur tantighetssynpunkt är nog kanske detta värre. Alltså, det här är en helt okej look, om än lite tråkig, för någon över fyrtiofem, men för en kvinna som fyller 30 i år??
ETA: Ska väl tillägga att det inte är den här snygga varianten med sidbena jag inte gillar, den är jättesnygg, utan när hon har mittbena och har fönat upp den så den ser ut som en moppehjälm à la Anna Wintour.
Just nu spelas: The Church: "Day 5"
På tal om korta byxor...
som jag skrev uppskattande om igår: Är de inte för söta?
En ganska tidig bild, om än inte jättetidig eftersom Topper är med.
Men inte ens jag tycker att just det här var väldigt stilfullt; eller jo, Joe ser cool ut och Paul hade sett bra ut om han inte haft ett trasigt linne, men så var ju han också "den snygge". Själv "faller" jag istället alltid för "den politiske".
Just nu spelas: The Adverts: "Bored teenagers"
En ganska tidig bild, om än inte jättetidig eftersom Topper är med.
Men inte ens jag tycker att just det här var väldigt stilfullt; eller jo, Joe ser cool ut och Paul hade sett bra ut om han inte haft ett trasigt linne, men så var ju han också "den snygge". Själv "faller" jag istället alltid för "den politiske".
Just nu spelas: The Adverts: "Bored teenagers"
Dagens klädsel
Idag är jag hemma och jobbar med att förbereda föreläsningar hela dagen och då ser man ut så här; tänk att jag omedvetet matchat strumporna med t-shirten, jag är nog sjuk på något sätt.
T-shirt: Blåvittshopen, den är en minneströja med anledning av IFKs UEFA-cupsseger 1982
Jeans: H&M
Ankelsockar: SockDreams
Detta är alltså vårt sovrum/mitt arbetsrum och alla de röda lådorna utom två innehåller strumpor och strumpbyxor. I sängen som finns i bakgrunden finns ett förvaringsutrymme i gaveln. På min sida är det också fyllt med strumpor (på makens sida med Larson och Pondus).
Just nu spelas: The Damned: "Dozen girls"
T-shirt: Blåvittshopen, den är en minneströja med anledning av IFKs UEFA-cupsseger 1982
Jeans: H&M
Ankelsockar: SockDreams
Detta är alltså vårt sovrum/mitt arbetsrum och alla de röda lådorna utom två innehåller strumpor och strumpbyxor. I sängen som finns i bakgrunden finns ett förvaringsutrymme i gaveln. På min sida är det också fyllt med strumpor (på makens sida med Larson och Pondus).
Just nu spelas: The Damned: "Dozen girls"
Byta skor?
Telefonissan ställde en fråga i en kommentar till mitt förra inlägg om skor, nämligen: Hur gör andra människor, byter ni skor när ni kommer till jobbet?
Jag tänkte vidarebefordra frågan till er som läser: Hur gör ni?
Själv byter jag skor när jag kommer till jobbet när jag har vinterkängorna på mig. Dels för att jag tycker att det är snyggare med lite lättare skor till den sorts kläder jag vanligen har på mig, dels för att mina vinterkängor är varmfodrade och det blir inte skönt inomhus där det är varmt.
Annars bor jag så nära mitt jobb att så länge det är barmark kan jag ha vilka skor som helst på mig; så länge jag inte ska vidare ut och gå en massa, för då vill jag ju ha skor med ilägg.
Just nu spelas: Electronic: "If you've got love"
Jag tänkte vidarebefordra frågan till er som läser: Hur gör ni?
Själv byter jag skor när jag kommer till jobbet när jag har vinterkängorna på mig. Dels för att jag tycker att det är snyggare med lite lättare skor till den sorts kläder jag vanligen har på mig, dels för att mina vinterkängor är varmfodrade och det blir inte skönt inomhus där det är varmt.
Annars bor jag så nära mitt jobb att så länge det är barmark kan jag ha vilka skor som helst på mig; så länge jag inte ska vidare ut och gå en massa, för då vill jag ju ha skor med ilägg.
Just nu spelas: Electronic: "If you've got love"
Har Mattel blivit underrättade?
Betsey Johnsons vårkollektion är som hämtad ut en samling Barbiekläder från 60-80-tal - faktum är att jag tror att jag har haft ett par av klänningarna; den till höger nedan till exempel.
Bilder från www.style.com
Den i mitten är egentligen inte såå övergullig, men den fick vara med för att jag är alldeles säker på att jag sett den som Barbieklänning - och för att hon har en egen Ken.
Talande nog var de klänningar som jag tyckte var snygga i kollektionen svarta - jag som annars inte gillar svart. Men allt det andra blev för mycket pastell och för mycket Barbie.
Just nu spelas: Paris: "Grey summer's day"
Rätt storlek
Ett av de viktigaste råden för att se bra ut i sina kläder är att köpa rätt storlek - inte den storlek du hade när du var 25, inte den storlek du kommer att ha "bara du gått ner ett par kilo", utan den som faktiskt passar dig nu. Inget får en att se så tjock ut som för snäva kläder där allt drar sig konstigt för att kroppen över huvudtaget ska få plats. (Det skulle möjligen vara stora lösa tält till klänningar på kvinnor med stor byst.) Dessutom är det förstås hemskt obekvämt om det sitter åt och man inte kan röra sig.
Förr brukade de här råden mest anses behöva ges till kvinnor i min ålder: vi som förlorat ungdomens slankhet, men som ännu inte stillsamt börjat klä oss i hemmaklänningar och beige kappor.
Idag verkar fenomenet ha drabbat unga kvinnor; som skryter om hur små storlekar de drar - det är status att vara size zero, dvs storlek 32 och även om få når upp (ner?) till det köper många unga tjejer som visst inte är några 34-or ändå kläder i den storleken och tränger sig i dem, med resultatet att det sitter riktigt illa. Till dem, och förstås alla andra som går runt i för små kläder vill jag bara säga:
Storlekar är bara siffror - du blir inte en bättre människa för att du har storlek 34 än om du har storlek 40!
Var inte rädd för att ta dina mått och jämföra med en måttabell, var inte rädd för att prova kläder i en storlek större! Vad kan hända? Det är inte siffrorna på lappen som gör dig "tjock" om det är det du är rädd för.
På 1800-talet skröt unga flickor om hur små deras korsetter var, utan att tala om att de inte snörde ihop dem utan lämnde ett 10-15 cm gap i ryggen. Jag trodde att vi hade kommit längre än så.
(delvis inspirerat av ett inlägg i Annaas blogg)
Just nu spelas: Sator: "At the end of time"
Förr brukade de här råden mest anses behöva ges till kvinnor i min ålder: vi som förlorat ungdomens slankhet, men som ännu inte stillsamt börjat klä oss i hemmaklänningar och beige kappor.
Idag verkar fenomenet ha drabbat unga kvinnor; som skryter om hur små storlekar de drar - det är status att vara size zero, dvs storlek 32 och även om få når upp (ner?) till det köper många unga tjejer som visst inte är några 34-or ändå kläder i den storleken och tränger sig i dem, med resultatet att det sitter riktigt illa. Till dem, och förstås alla andra som går runt i för små kläder vill jag bara säga:
Storlekar är bara siffror - du blir inte en bättre människa för att du har storlek 34 än om du har storlek 40!
Var inte rädd för att ta dina mått och jämföra med en måttabell, var inte rädd för att prova kläder i en storlek större! Vad kan hända? Det är inte siffrorna på lappen som gör dig "tjock" om det är det du är rädd för.
"Fashion before ease", satirisk målning från 1700-talet
På 1800-talet skröt unga flickor om hur små deras korsetter var, utan att tala om att de inte snörde ihop dem utan lämnde ett 10-15 cm gap i ryggen. Jag trodde att vi hade kommit längre än så.
(delvis inspirerat av ett inlägg i Annaas blogg)
Just nu spelas: Sator: "At the end of time"
Snyggaste stilen för killar
Jisses, två inlägg nästan efter varandra som berör killars/mäns mode och/eller stil; jag kanske måste skapa en kategori för det också!
I alla fall, det här är en av de allra snyggaste stilar en kille kan ha - jag skulle nästan kunna gå så långt som att påstå att de allra flesta senare, mer rockiga stilarna har hämtat en stor del av sin inspiration därifrån: 60-talets mods. Den här bilden är från 60-talets London.
Smala, lite kortare byxor, det är grejen.
Just nu spelas: The Jesus and Mary Chain: "Reverence"
I alla fall, det här är en av de allra snyggaste stilar en kille kan ha - jag skulle nästan kunna gå så långt som att påstå att de allra flesta senare, mer rockiga stilarna har hämtat en stor del av sin inspiration därifrån: 60-talets mods. Den här bilden är från 60-talets London.
Bild ur boken "The man of fashion" av ColinMcDowell
Smala, lite kortare byxor, det är grejen.
Just nu spelas: The Jesus and Mary Chain: "Reverence"
Det kitschiga halsbandet
Här är en närbild på det kitschiga halsbandet:
Det var inte lätt att ta kortet, då vår katt ansåg att jag varit borta för mycket och ville trampa runt framför och på mig hela tiden. Jag kan också meddela att skorna var riktigt bekväma. Möjligen kommer jag att lämna in dem för att få dem utslagna lite på bredden över tårna; de är ju i riktigt skinn så det ska inte vara något problem.
Just nu spelas: Mando Diao: "Little Boy jr." från deras första album "Bring 'em in"
Det var inte lätt att ta kortet, då vår katt ansåg att jag varit borta för mycket och ville trampa runt framför och på mig hela tiden. Jag kan också meddela att skorna var riktigt bekväma. Möjligen kommer jag att lämna in dem för att få dem utslagna lite på bredden över tårna; de är ju i riktigt skinn så det ska inte vara något problem.
Just nu spelas: Mando Diao: "Little Boy jr." från deras första album "Bring 'em in"
Dagens klädsel - mer svart än på åratal
Halsband i regnbågsfärgade, metallicpärlor: fått efter mitt ex mormor
Topp: H&M
Kjol: Hemmasydd
Bälte: Nå't gammalt
Strumpbyxor: Pierre Robert; jag vill egentligen ha tätare
Skor: DinSko
Sen har jag stjärnörhängena från Gliter också, men de syns inte.
Jag lyfter ofta på huvudet sådär fånigt på bilder, måste sluta med det. Nu ska jag till universitet och lämna rättade tentor och sen ska jag hemma och förbereda lektioner igen. Ytterplagg blir den svarta kappan på min användarbild och en starkt cerise mönstrad sjal med fransar.
Jag är mätt
Jag är nu riktigt, ordentligt, mätt på skor. Jag har alla skor en människa rimligen kan behöva och några till. De flesta av dem kan jag bara ha när mina fötter mår någorlunda bra och/eller jag inte ska gå så mycket, men i alla fall. Det enda par skor jag skulle vilja köpa är att jag vill ersätta mina älskade Mary-Janes från Remonte när de jag har går sönder, vilket, om jag fortsätter använda dem så mycket som jag gör, nog kommer ske under sommaren. Men annars är det faktiskt nog nu. Jag har, ur minnet:
De svarta jag köpte igår
Mina rutiga converse
bruna kängor
svarta curlingkängor
Mary-Janes från Remonte
Promenadskor i sportigare design, för ilägg, också Remonte (börjar bli väldigt slitna)
svarta stövletter från DinSko (hade på mig igår)
Röda pumps i 40-talsstil (ses här)
Lila pumps med knyt
De nya röda från Ellos
Rosa lackpumps från Ellos (ses här)
Glitterskorna
Svarta kilklacksskor med dödskallemotiv
Rutiga ballerinaskor
Ett par svarta och ett par lila platåpumps med t-rem
Blåa lackskor från DinSko (de reas nu förresten, priset på hemsidan stämmer i alla fall inte med det jag såg i butiken)
Svarta snörskor med klack; i skinn och med brogue
Kilklacksskor i kork med platå och rem runt foten
Espadriller med kilklack i blått och rött
Svarta pumps med lila prickar, de ska nog snart till Emmaus-lådan dock
Röda ballerinaskor med svart leopardmönster, funkar som inneskor på jobbet
Ett par riktiga 40-talspumps, därför använder jag dem inte så ofta
Svarta pumps med lite remmar
Svarta pumps med slejf
Vita slitna ballerinas som jag bara använder till dagis, tvättstugan och affären
Svarta gympaskor av converse-typ
Två par handsydda medeltidsskor som min vän Blåva Anna gjort
De glencheckrutiga gympaskorna tog min ena dotter över.
När jag ser listan ser jag att det mesta är från DinSko, en del från Skopunkten och Ellos, en del från loppmarknader och bara skorna för ilägg till fullpris i dyrare affärer. Så det är mest ett utrymmesproblem och inte ett ekonomiskt problem. Och på något sätt ett moraliskt problem; det känns inte riktigt rätt att ha så många skor.
För övrigt, som den store Cato skulle ha sagt, är "Tv & me" från Mando Diaos förra skiva "Ode to Ochrasy" rent lysande. På LiveJournal, där jag skriver mer om mitt privatliv och historisk dräkt finns det en funktion där man kan ange vad man lyssnar på för musik när man skriver varje inlägg. Det hade varit kul här också.
De svarta jag köpte igår
Mina rutiga converse
bruna kängor
svarta curlingkängor
Mary-Janes från Remonte
Promenadskor i sportigare design, för ilägg, också Remonte (börjar bli väldigt slitna)
svarta stövletter från DinSko (hade på mig igår)
Röda pumps i 40-talsstil (ses här)
Lila pumps med knyt
De nya röda från Ellos
Rosa lackpumps från Ellos (ses här)
Glitterskorna
Svarta kilklacksskor med dödskallemotiv
Rutiga ballerinaskor
Ett par svarta och ett par lila platåpumps med t-rem
Blåa lackskor från DinSko (de reas nu förresten, priset på hemsidan stämmer i alla fall inte med det jag såg i butiken)
Svarta snörskor med klack; i skinn och med brogue
Kilklacksskor i kork med platå och rem runt foten
Espadriller med kilklack i blått och rött
Svarta pumps med lila prickar, de ska nog snart till Emmaus-lådan dock
Röda ballerinaskor med svart leopardmönster, funkar som inneskor på jobbet
Ett par riktiga 40-talspumps, därför använder jag dem inte så ofta
Svarta pumps med lite remmar
Svarta pumps med slejf
Vita slitna ballerinas som jag bara använder till dagis, tvättstugan och affären
Svarta gympaskor av converse-typ
Två par handsydda medeltidsskor som min vän Blåva Anna gjort
De glencheckrutiga gympaskorna tog min ena dotter över.
När jag ser listan ser jag att det mesta är från DinSko, en del från Skopunkten och Ellos, en del från loppmarknader och bara skorna för ilägg till fullpris i dyrare affärer. Så det är mest ett utrymmesproblem och inte ett ekonomiskt problem. Och på något sätt ett moraliskt problem; det känns inte riktigt rätt att ha så många skor.
För övrigt, som den store Cato skulle ha sagt, är "Tv & me" från Mando Diaos förra skiva "Ode to Ochrasy" rent lysande. På LiveJournal, där jag skriver mer om mitt privatliv och historisk dräkt finns det en funktion där man kan ange vad man lyssnar på för musik när man skriver varje inlägg. Det hade varit kul här också.
Mando Diao
Ellie uppmärksammade mig på att Mando Diao medverkar i ett reportage i modemagasinet King, och är på omslaget. Manligt mode intresserar mig inte annat än på en rent modeteoretisk nivå; min man hittade sin stil för 20 år sedan och han kommer inte att ändra den - jag vill det inte heller - men jag är rätt förtjust i Mando Diaos stil. Lite grann syns på omslaget:
Jag minns att de var hemskt snyggt klädda när jag såg dem spela på Liseberg, och att jag fick nästan den där tonårskänslan av idoldyrkan när jag såg videon till "Long before rock'n roll". Fast det var ju inte för kläderna, eller ens för att de är söta pojkar, utan för att de gör så bra musik.
Och den 7e Mars ska vi gå och se dem!!!
Förra gången de spelade i Göteborg sölade maken så länge att biljetterna hann ta slut, men nu har vi biljetter.
Jag minns att de var hemskt snyggt klädda när jag såg dem spela på Liseberg, och att jag fick nästan den där tonårskänslan av idoldyrkan när jag såg videon till "Long before rock'n roll". Fast det var ju inte för kläderna, eller ens för att de är söta pojkar, utan för att de gör så bra musik.
Och den 7e Mars ska vi gå och se dem!!!
Förra gången de spelade i Göteborg sölade maken så länge att biljetterna hann ta slut, men nu har vi biljetter.
Dagens reafynd
Jag lovar: jag skulle bara gå in och titta lite på DinSko. Men när de hade där skorna för 200 spänn på ett bord alldeles vid ingången kunde jag väl inte gärna låta dem bara stå kvar där? Inte när de fanns i min storlek och faktiskt är i skinn och allt?
Skor: DinSko (duh!)
Lårhöga strumpor: "Long, Cuffable, scrunchable socks" från SockDreams
Ja, det är likadana skor som Hanna Fridén köpte i våras, när de var alldeles nya. Jag tittade på dem då, men tyckte att även om de inte kostade jättemycket var det ändå för mycket för ett par skor med så hög klack som jag kanske inte skulle komma att använda jättemycket på grund av det. På rea för 200 kronor är däremot en annan sak.
Om det betyder att jag inte är lika cool som Hanna, som köpte dem när de var nyinkomna? Naturligtvis, men lika cool som henne vare sig kan eller aspirerar jag på att bli - jag tror faktiskt att det är väldigt, väldigt svårt. De är i alla fall fortfarande snygga och modellen är långt ifrån ute. Jag tror det blir jeans och de här till jobbet imorgon, eller nya kjolen, strumbyxor och skorna (och något på överkroppen förstås).
Skor: DinSko (duh!)
Lårhöga strumpor: "Long, Cuffable, scrunchable socks" från SockDreams
Närbild:
Ja, det är likadana skor som Hanna Fridén köpte i våras, när de var alldeles nya. Jag tittade på dem då, men tyckte att även om de inte kostade jättemycket var det ändå för mycket för ett par skor med så hög klack som jag kanske inte skulle komma att använda jättemycket på grund av det. På rea för 200 kronor är däremot en annan sak.
Om det betyder att jag inte är lika cool som Hanna, som köpte dem när de var nyinkomna? Naturligtvis, men lika cool som henne vare sig kan eller aspirerar jag på att bli - jag tror faktiskt att det är väldigt, väldigt svårt. De är i alla fall fortfarande snygga och modellen är långt ifrån ute. Jag tror det blir jeans och de här till jobbet imorgon, eller nya kjolen, strumbyxor och skorna (och något på överkroppen förstås).
Årslista
Kanske ni vill veta något mer om mig än vilka kläder jag gillar. Jag kopierade och svarade på den där årslistan som går runt på en massa bloggar:
Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Gjorde mer än bara bytte tåg i Berlin
Höll du några av dina nyårslöften?
Jag hade egenltigen inga, men jag bestämde mig för att gå ner i vikt och gick ner 8 kilo (sen gick jag upp 3, men jag jobbar på det)
Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Japp, min kompisar Padde och Elsa, Graciela och Jenny (inte ihop), samt mina arbetskamrater Hanna, Sara och Didda. Och jag väntar på en bebis just nu.
Dog någon som stod dig nära?
Två kusiner, båda i bröstcancer
Vilka länder besökte du?
Norge, Tyskland
Vilket datum från år 2007 kommer du alltid att minnas?
28e Oktober; se nedan.
Vad är det bästa som hänt dig år 2007?
Blåvitt tog SM-guld
Största misstaget?
Inga direkta
Har du varit sjuk eller skadat dig?
Ja, min psoriasisartrit som vanligt; och det har varit mycket sämre det här året än tidigare.
Bästa köpet?
Utan tvivel min rutiga kappa. Den kommer jag att ha till den är trådsliten.
Vad spenderade du mest pengar på?
Mat förstås, därefter kläder och skor.
Vilken var din favorittrend?
Skor med rundade tår och lite svängd klack à la 1910-40-tal.
Vilka låtar kommer alltid att påminna dig om 2007?
Det tror jag inte några speciella kommer att göra; men jag upptäckte Teenage Fanclub och Jesus and Mary Chain på allvar. Och så lyssnade jag hemskt mycket på The Jam.
Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Lessnare och framför allt osocialare, smärtnivån är nu sådan att den på allavar påverkar dessa saker.
Vilket plagg använde du mest?
Kjol och topp, som alla år. Dock mer snäva knäkorta kjolar än tidigare.
Blev du kär i år?
Jag är kär i min man.
Favoritprogram på tv?
CSI, faktiskt alla varianter, även om Las Vegas är bäst. Men det har inte blivit så mycket tv det sista året. Jag gillar Morden i Midsomer också.
Hatar du någon nu som du inte hatade i början av året?
Jag hatar inte någon, men i princip hela regeringen ligger ibland snubblande nära. Det är inte mer än rättvist: de hatar människor som mig, som har kroniska sjukdomar, och vill göra livet så svårt för oss som möjligt.
Bästa boken du läste i år?
David Kuchta: The three-piece suit and modern masculinity
Något du önskade dig och fick?
En ny Good Omens eftersom jag lånat ut min gamla och inte minns till vem.
Något du önskade dig men inte fick?
Böckerna Dress at the court of Henry VIII och Dress in Anglo-saxon England men jag fick en ny digitalkamera istället. Jag får köpa dem själv.
Årets bästa film?
De enda filmer jag såg på bio var Marie Antoinette och Harry Potter and the Order of the Phoenix och jag har svårt att tro att de förtjänar detta omdöme. Bland de gamla filmer jag såg mycket på DVD tror jag att Cry-baby var den bästa.
Ett uttryck du missbrukat 2007:
Kan inte komma på något
Något som du irriterat dig på under året?
MIg själv - att jag drar mig undan och hänger framför datorn för att jag inte orkar med att interagera socialt med min familj när jag har ont.
Vad gjorde du på din födelsedag 2007?
Inte så mycket, vi åt tårta några dagar senare, när mina stora barn kom till oss.
De bästa nya människorna du träffade?
Jan och och Carina; konstvetarna från Uppsala
Hur skulle du beskriva din stil år 2007?
Mer modemedveten än på många år. Mycket högklackat. Från sommaren och framåt emellanåt rätt påverkad av 50-tal och rockabilly.
Vad fick dig att må bra?
Min familj.
Favoritmånad?
Augusti, för då är det Visby medeltidsvecka
Dagens klädsel
I dagens klädsel har jag låtit mig inspireras av det kommande vårmodet; där såväl batik som etniska broderier syntes. Kvaliteten på bilden är sådär - jag håller fortfarande på och experimetnerar med att hitta den perfekta hyllan att ställa kameran i och det perfekta avståndet därifrån att stå på.
Blus: Köpt i Camden, London
Kjol: H&M
Strumbyxor: La Mote, lokala affären
Kängor: DinSko
Detta hade jag på mig på en rätt meningslös utflykt till tandläkaren. Maja vägrade nämligen öppna munnen den här gången också, även om jag i alla fall fick in henne i rummet utan problem. Efter detta gick vi och fikade och tittade på rean - det blev mer skor, bild kommer senare.
Blus: Köpt i Camden, London
Kjol: H&M
Strumbyxor: La Mote, lokala affären
Kängor: DinSko
Detta hade jag på mig på en rätt meningslös utflykt till tandläkaren. Maja vägrade nämligen öppna munnen den här gången också, även om jag i alla fall fick in henne i rummet utan problem. Efter detta gick vi och fikade och tittade på rean - det blev mer skor, bild kommer senare.
Sara Berman
Den brittiska designern Sara Berman gör förstås inte bara samarbeten, som det för Asos som var en del av inspirationen för min rosa klänning, utan har sin egen kollektion också - och den är vacker, med en tydlig doft av 40-talets filmhjältinnor. Lika vackra som kläderna är fotona och jag tycker mycket om att modellen på vissa av dem påminner om Helena Bonham-Carter.
Tyvärr kan det vara svårt att få tag i hennes kläder i Sverige, mrs H anges som försäljare på Sara Bermans hemsida, men har inget inne på sin hemsida och Urban Outfitters i Stockholm har förmodligen bara det som hon gjorde i samarbete med dem.
Jag anar att det är dyrt, men jag hade velat vet hur dyrt.
Nät- och spetsvantar, som visas på en av bildern är däremot inte så dyrt; finns att få på Shock i Göteborg och Blue Fox i Stockholm, eller på nätet, till exempel från SockDreams.
Bilder från www.saraberman.com
Tyvärr kan det vara svårt att få tag i hennes kläder i Sverige, mrs H anges som försäljare på Sara Bermans hemsida, men har inget inne på sin hemsida och Urban Outfitters i Stockholm har förmodligen bara det som hon gjorde i samarbete med dem.
Jag anar att det är dyrt, men jag hade velat vet hur dyrt.
Nät- och spetsvantar, som visas på en av bildern är däremot inte så dyrt; finns att få på Shock i Göteborg och Blue Fox i Stockholm, eller på nätet, till exempel från SockDreams.
Gult är fint
Även om jag själv inte klär något vidare i knallgult kan jag inte låta bli att gilla de här knallgula kreationerna från Sonia Rykiel. Visst ser de ut som våren själv?
Bäst gillar jag nog kappan och kjolen och tröjan, men de 1910-1920-talsinspirerade haremsbyxorna är också fantastiska på sitt sätt; det är bara det att jag presonligen är mer en kjol- och klänningstjej. Fjärilarna som hon med byxorna har i håret var en återkommande grej i hela visningen.
Jag tror att jag ska försöka hitta någon topp och kjol som liknar dem till höger.
Bilder från style.com
Som ni ser har Sonia Rykiel plockat upp turbanen från Prada och gett den ett mer klädsamt utseende. Bäst gillar jag nog kappan och kjolen och tröjan, men de 1910-1920-talsinspirerade haremsbyxorna är också fantastiska på sitt sätt; det är bara det att jag presonligen är mer en kjol- och klänningstjej. Fjärilarna som hon med byxorna har i håret var en återkommande grej i hela visningen.
Jag tror att jag ska försöka hitta någon topp och kjol som liknar dem till höger.
Persuasion
Bara för att påminna er alla om att SVT visar en ny filmatisering av Jane Austens "Persuasion" klockan 21.25 visar jag här en bild av min empireklänning.
Man kan se fler bilder och läsa om hur den är sydd, vilka plagg som bärs under etc här på min hemsida.
Hur som helst ska det bli kul med lite ny Jane Austen; jag ska förstås spela in den. Jag tvivlar dock på att vem det nu är som spelar Captain Wentworth i den här versionen slår Ciaran Hinds som gör det i den äldre.
Man kan se fler bilder och läsa om hur den är sydd, vilka plagg som bärs under etc här på min hemsida.
Hur som helst ska det bli kul med lite ny Jane Austen; jag ska förstås spela in den. Jag tvivlar dock på att vem det nu är som spelar Captain Wentworth i den här versionen slår Ciaran Hinds som gör det i den äldre.
En rosa klänning till
När jag hade sytt min rosa klänning ville min minsta också ha en. Jag ska absolut inte göra det här till en barn-blogg, jag tycker att såna är oerhört ointressanta själv, men måste bara visa hur sött det blev.
Hon har bestämt att vi ska ha våra klänningar på oss båda två när vi ska på fyrtioårsfest i helgen. Just den sortens mor-dottermatchningar är väl inte riktigt min grej, men jag tror ärligt talat inte att det spelar någon roll på fest hos mina kusiner utanför Falköping. Jag tror inte att det blir någon tävling om att vara snyggast klädd - jag tror att det blir god mat, gammaldags rock'n roll, trevligt folk, dans och en hel del groggande. Just det sistnämnda ska jag dock inte vara med på, vi ska åka hem tidigt.
Hon har bestämt att vi ska ha våra klänningar på oss båda två när vi ska på fyrtioårsfest i helgen. Just den sortens mor-dottermatchningar är väl inte riktigt min grej, men jag tror ärligt talat inte att det spelar någon roll på fest hos mina kusiner utanför Falköping. Jag tror inte att det blir någon tävling om att vara snyggast klädd - jag tror att det blir god mat, gammaldags rock'n roll, trevligt folk, dans och en hel del groggande. Just det sistnämnda ska jag dock inte vara med på, vi ska åka hem tidigt.
En ny, ganska vippig kjol
Jag verkar vara inne i någon slags sömnadsfas nu, för idag sydde jag mig en kjol. Tyget är gammalt, förmodligen från 50- eller 60-talet. När jag ska ha den på mig "på riktigt", och inte bara drar på mig den för att ta en bild, kommer jag att ha tjocka svarta strumpyxor istället för vit-gulrandiga knästrumpor och jag kommer inte heller att ha mina handledsstöd på mig, dem har jag bara på mig när jag skriver eller syr.
Funderar på om det inte skulle vara snyggast med en svart topp till. Men då för den ha en rätt djup, rund ringning, så att det inte blir för mycket svart nära ansiktet.
Funderar på om det inte skulle vara snyggast med en svart topp till. Men då för den ha en rätt djup, rund ringning, så att det inte blir för mycket svart nära ansiktet.
En annan stilikon: Patti Smith
Ända sen Annaas inlägg om att faktiskt inte vilja framhäva några som helst "behag" (som jag tycker är ett gräsligt ord) har jag tänkt på de stilikoner jag hade velat efterlikna om inte min kropp sett så radikalt annorlunda ut än deras. Och främst av alla är Patti Smith; som inte bara klär sig coolt utan också är cool. Hon förkroppsligar både det androgyna idealet och rock'n roll.
Nytagen bild på Patti, av Guido Harari:
Och några gamla klassiker:
Men det androgyna idealet går inte att kombinera med hur min, och många andra kvinnors kroppar ser ut: med stora bröst och breda höfter. Så då får man väl antingen acceptera sin kropp och leta efter andra förebilder/stilar, eller vara ständigt missnöjd. Jag har försökt göra det förra och finner inspiration framför allt i 1950-talet när det gäller det; en av de få perioder där stora bröst och breda höfter ansågs vackert (andra hälften av 1800-talet är en annan, men det är annars faktiskt ovanligt historiskt sett). Fast det betyder ju inte att jag inte egentligen skulle vilja vara pojkaktigt smal och klä jättebra i tajta jeans. Som Patti.
Nytagen bild på Patti, av Guido Harari:
Och några gamla klassiker:
Men det androgyna idealet går inte att kombinera med hur min, och många andra kvinnors kroppar ser ut: med stora bröst och breda höfter. Så då får man väl antingen acceptera sin kropp och leta efter andra förebilder/stilar, eller vara ständigt missnöjd. Jag har försökt göra det förra och finner inspiration framför allt i 1950-talet när det gäller det; en av de få perioder där stora bröst och breda höfter ansågs vackert (andra hälften av 1800-talet är en annan, men det är annars faktiskt ovanligt historiskt sett). Fast det betyder ju inte att jag inte egentligen skulle vilja vara pojkaktigt smal och klä jättebra i tajta jeans. Som Patti.
Vippkjolen
Ingen som läser modereportage kan väl ha missat att en av våras stora grejer spås bli den sk. vippkjolen (för en gångs skull tycker jag förresten att de har hittat på ett bra namn). Vad som är en vippkjol råder det förstås lite delade meningar om: alla möjliga kortare kjolar kallas ibland för det, men själva arketypen är nog MiuMius variant:
Och nu ber jag er titta ordentligt: Den är bara ett rakt tygstycke hoprynkat med resår i en dragsko! Jag vet inte vad kjolen kostar, men nog kan man begära lite mer från ett stort modehus? Ett så stelt tyg som bara dras ihop med dragsko kommer att få allas midja att se jättetjock och klumpig ut. Resårmidja ska användas med försiktighet och då bara i tunnare mjuka tyger och när det inte är för stor vidd som ska rynkas ihop. Då står inte kjolen ut förstås.
Ska man göra en vippkjol i stelt tyg, som MiuMius är det bättre att vecka den in mot en linning, eller, om man absolut vill ha den rynkad, att rynka den mot en liten besparing.
Själv ska jag idag sy en knäkort kjol som är veckad mot en övre del i bomullstrikå; jag är nämligen mycket förtjust i korta vida kjolar. Så, bortsett från mina invändningar mot just delar av konstruktionen i MiuMius vippkjol, så är det här en trend jag mottar med öppna armar. Jag tvivlar dock på att den kommer att slå igenom stort, väldigt många kvinnor är tveksamma till den eftersom den får höfterna att se bredare ut. Som tur är det ju så nufötiden att det alltid finns många olika stilar samtidigt, så om man inte gillar kort vippig kjol finns det hur många andra kjoltyper som helst.
Bild från www.expressen.se
Och nu ber jag er titta ordentligt: Den är bara ett rakt tygstycke hoprynkat med resår i en dragsko! Jag vet inte vad kjolen kostar, men nog kan man begära lite mer från ett stort modehus? Ett så stelt tyg som bara dras ihop med dragsko kommer att få allas midja att se jättetjock och klumpig ut. Resårmidja ska användas med försiktighet och då bara i tunnare mjuka tyger och när det inte är för stor vidd som ska rynkas ihop. Då står inte kjolen ut förstås.
Ska man göra en vippkjol i stelt tyg, som MiuMius är det bättre att vecka den in mot en linning, eller, om man absolut vill ha den rynkad, att rynka den mot en liten besparing.
Själv ska jag idag sy en knäkort kjol som är veckad mot en övre del i bomullstrikå; jag är nämligen mycket förtjust i korta vida kjolar. Så, bortsett från mina invändningar mot just delar av konstruktionen i MiuMius vippkjol, så är det här en trend jag mottar med öppna armar. Jag tvivlar dock på att den kommer att slå igenom stort, väldigt många kvinnor är tveksamma till den eftersom den får höfterna att se bredare ut. Som tur är det ju så nufötiden att det alltid finns många olika stilar samtidigt, så om man inte gillar kort vippig kjol finns det hur många andra kjoltyper som helst.
Rubinskor
Det har tittats mycket på Trollkarlen från Oz här i hemmet de senaste två dagarna. Och ju mer jag ser dem desto mer vill jag ha Dorothys "rubinskor", som i själva verket är täckta med paljetter.
Custom Sparkles gör riktigt fina kopior, men eftersom de inte anger priser misstänker jag att jag absolut inte har råd med dem; det brukar vara så.
Have2have.se har ett par glittriga ballerinaskor, på rea till och med:
Men det är ju vare sig samma form eller samma typ av glitter. Fast fina är de, och kostar bara 200 kronor. Finns i blått också.
Custom Sparkles gör riktigt fina kopior, men eftersom de inte anger priser misstänker jag att jag absolut inte har råd med dem; det brukar vara så.
Have2have.se har ett par glittriga ballerinaskor, på rea till och med:
Bild: have2have.se
Men det är ju vare sig samma form eller samma typ av glitter. Fast fina är de, och kostar bara 200 kronor. Finns i blått också.
Köp inte nätstrumpor på Cubus!
De håller knappt en dag. H&Ms nätstrumpbyxor är däremot av riktigt schysst kvalitet. Om ni inte använder nätstrumbyxor så är det här rådet förstås inte till någon större nytta, men jag misstänker att förhållandet är detsamma även när det gäller andra plagg - jag har bara köpt en enda topp på Cubus, men den tappade formen efter bara en tvätt.
Vackra material och fina detaljer hos Moschino
Det började med att jag såg en gudomlig körsbärsröd sidenklänning i senaste Elle. Den var från Moschino och så fin att jag kände att jag ville se mer. En enkel googling ledde mig till deras hemsida. Väl där visade sig kappklänningen inte vara lika underbar som på Elles bilder, men det fanns massor av annat snyggt; framför allt karaktäriserat just av vackra material och lite ovanliga detaljer. Här är några smakprov från höst/vinterkollektionerna:
Klänningen till vänster skulle jag ta på mig vilken dag som helst och detsamma gäller den figursydda satinjackan och den svarta ballongkjolen, likaledes i satin.
Festklänningarna tycker jag är fantastiska var på sitt sätt. Den röda satinklänningen gör verkligen det mesta av materialt och den veckade överdelen och det släta midjepartiet är jättesnyggt. Den andra festklänningen är så vacker i sin sena 30-tal/tidiga40-talsstil och visar att en aftonklänning visst inte behöver vara naken upptill för att vara festlig. Om jag skulle gå på någon bal någon gång hade jag väldigt gärna haft den på mig.
Sen fanns det som sagt en del roliga detaljer också, som rosetten bak på den här jackan, som påminner lite om ett obi-bälte och ett bälte täckt med konstgjorda blommor:
Det bältet hade jag också gärna haft utanpå en kappa i någon mörk färg.
/Eva, som roar sig med att tvätta och blogga denna lördagkväll
Bilder från www.moschino.it
Klänningen till vänster skulle jag ta på mig vilken dag som helst och detsamma gäller den figursydda satinjackan och den svarta ballongkjolen, likaledes i satin.
Festklänningarna tycker jag är fantastiska var på sitt sätt. Den röda satinklänningen gör verkligen det mesta av materialt och den veckade överdelen och det släta midjepartiet är jättesnyggt. Den andra festklänningen är så vacker i sin sena 30-tal/tidiga40-talsstil och visar att en aftonklänning visst inte behöver vara naken upptill för att vara festlig. Om jag skulle gå på någon bal någon gång hade jag väldigt gärna haft den på mig.
Sen fanns det som sagt en del roliga detaljer också, som rosetten bak på den här jackan, som påminner lite om ett obi-bälte och ett bälte täckt med konstgjorda blommor:
Det bältet hade jag också gärna haft utanpå en kappa i någon mörk färg.
/Eva, som roar sig med att tvätta och blogga denna lördagkväll
Flera säsonger
Vännen Monika gjorde, när vi fikade häromdagen, mig uppmärksam på hur konstigt det är att det rätt ofta står om plagg i modereportage att "det här plagget är jättebra, det kan du använda i flera säsonger". Som Monika sa: Vilka plagg använder man inte i flera säsonger?
Jag hade inte direkt tänkt på vad det innebär att de skriver så, jag har en väldigt väl fungerande "strunpratsbortsorterare" i mitt huvud, som gör att jag inte noterar sådant mer än i förbifarten. Det är den som gör att jag kan läsa modereportage i kvällstidningarna i den utsträckning jag gör.
Men Monika har ju rätt: det är jättefånigt att de skriver så - de enda plagg man inte kan använda flera säsonger är de som är så dålig kvalité att de inte håller mer än en säsong och jag är rätt säker på att det inte är den aspekten man tänker på.
Jag hade inte direkt tänkt på vad det innebär att de skriver så, jag har en väldigt väl fungerande "strunpratsbortsorterare" i mitt huvud, som gör att jag inte noterar sådant mer än i förbifarten. Det är den som gör att jag kan läsa modereportage i kvällstidningarna i den utsträckning jag gör.
Men Monika har ju rätt: det är jättefånigt att de skriver så - de enda plagg man inte kan använda flera säsonger är de som är så dålig kvalité att de inte håller mer än en säsong och jag är rätt säker på att det inte är den aspekten man tänker på.
Do not try this at home
Jag har nu sytt in min svarta kjol från H&M (den här) i midjan.
Det är inte en aktivitet jag rekommenderar om man inte är dels väldigt envis, dels väldigt missnöjd med hur den sitter i midjan. Den har visserligen sömmar i sidan, men de är inte på något sätt gjorda för att man på ett smidigt sätt ska kunna öppna dem, jag höll på att bli galen när jag skulle sprätta isär dem: De har stickningar överallt och är sydda i fel ordning för att det ska vara en lätt process.
Men det är gjort nu och även om det inte är lika snyggt som innan ser det acceptabelt ut och kjolen passar bättre.
Det är inte en aktivitet jag rekommenderar om man inte är dels väldigt envis, dels väldigt missnöjd med hur den sitter i midjan. Den har visserligen sömmar i sidan, men de är inte på något sätt gjorda för att man på ett smidigt sätt ska kunna öppna dem, jag höll på att bli galen när jag skulle sprätta isär dem: De har stickningar överallt och är sydda i fel ordning för att det ska vara en lätt process.
Men det är gjort nu och även om det inte är lika snyggt som innan ser det acceptabelt ut och kjolen passar bättre.
Stiligt
Med hjälp av de här två postorderplaggen kan man skapa en klädsel som skulle passa på vilken catwalk som helst.
Man kan förstås kombinera dem med annat. Tröjan (knapparna är bara dekor) är från La Redoute och i 100% merionull. Därför kostar den också lite mer: 419 kronor. Kjolen är från Haléns, i viskos och kostar 399 kronor.
Visst skulle det vara snyggt ihop? Eller tröjan med smala svarta byxor? Och kjolen skulle funka fint ihop med en grå tröja eller en i någon pastell också.
Bilder från www.laredoute.se och www.halens.se
Man kan förstås kombinera dem med annat. Tröjan (knapparna är bara dekor) är från La Redoute och i 100% merionull. Därför kostar den också lite mer: 419 kronor. Kjolen är från Haléns, i viskos och kostar 399 kronor.
Visst skulle det vara snyggt ihop? Eller tröjan med smala svarta byxor? Och kjolen skulle funka fint ihop med en grå tröja eller en i någon pastell också.
Den rosa klänningen
Bilden kunde tyvärr varit bättre, det är ett av mina barn som tagit den, eftersom min man är och spelar brädspel. Den blev lite suddig, men förhoppningsvis ser ni hur den ser ut ändå.
Tyvärr kan ni inte se den coola snedremsan runt hals och ärmhål, där ränderna (oftast) går i en annan riktning än på klänningen).
Nu behöver jag bara en fest att gå på.
/Eva
Tyvärr kan ni inte se den coola snedremsan runt hals och ärmhål, där ränderna (oftast) går i en annan riktning än på klänningen).
Nu behöver jag bara en fest att gå på.
/Eva
Kallt!
Dagens klädsel dikterades främst av det faktum att det inte bara är svinkallt i Göteborg idag utan också blåser rejält. I avsaknad av en varm tröja tog jag därför på mig min ylleklänning ovanpå jeansen; tyget är tunt, men eftersom det är 100% ylle värmer den bra.
Basker: Åhléns
Kappan: samma som nästan alltid, från H&M
Klänning: hemsydd, läs mer här
Jeans: H&M
Bälte med runda nitar: köpt på 80-talet
Nerhasade overkneestrumpor: Vertically inclined från SockDreams
Vantarna är nålbundna, en gammal teknik, de äldsta exemplet tror jag är från bronsåldern. De har också en flossad valk i lila ullgarn. Jag köpte dem på medeltidsmarknad i Skänninge, men hon som gjort dem bor i Linköping, tyvärr har jag tappat bort hennes kontaktinfo.
/Eva
Basker: Åhléns
Kappan: samma som nästan alltid, från H&M
Klänning: hemsydd, läs mer här
Jeans: H&M
Bälte med runda nitar: köpt på 80-talet
Nerhasade overkneestrumpor: Vertically inclined från SockDreams
Vantarna är nålbundna, en gammal teknik, de äldsta exemplet tror jag är från bronsåldern. De har också en flossad valk i lila ullgarn. Jag köpte dem på medeltidsmarknad i Skänninge, men hon som gjort dem bor i Linköping, tyvärr har jag tappat bort hennes kontaktinfo.
/Eva
Sommarklänningar
Döm om min förvåning när jag hittade flera riktigt söta sommarklänningar på Haléns! Uppenbarligen har jag haft förutfattade meningar eller nåt. Eller så har Haléns blivit mindre tantigt det sista.
Den vänstra ska jag definitvt köpa när sommaren kommit lite närmare, fast troligen i grönt eller blått - den finns i sex färger, om man räknar vitt och svart som färger. Även den "högraste" lockar mig; jag vet att lite rynk i urringningen är snyggt på mig och det är trevligt med en liten ärm. Om det blir den blommiga beror dels på ekonomin i vår, dels på om jag får kontakt med "min inre hippie" när det blir varmt igen, just nu känns hon väldigt långt borta.
De kostar, från vänster: 149 kr, 299 kr, 149,90 och 149,90. De två längst till höger räknas som strandklänningar, så det är under den rubriken man får leta efter dem på hemsidan.
/Eva
Den vänstra ska jag definitvt köpa när sommaren kommit lite närmare, fast troligen i grönt eller blått - den finns i sex färger, om man räknar vitt och svart som färger. Även den "högraste" lockar mig; jag vet att lite rynk i urringningen är snyggt på mig och det är trevligt med en liten ärm. Om det blir den blommiga beror dels på ekonomin i vår, dels på om jag får kontakt med "min inre hippie" när det blir varmt igen, just nu känns hon väldigt långt borta.
De kostar, från vänster: 149 kr, 299 kr, 149,90 och 149,90. De två längst till höger räknas som strandklänningar, så det är under den rubriken man får leta efter dem på hemsidan.
/Eva
Teaser
Nya chockrosa klänningen är färdig och den blev jättefin. Men nu är det kväll och vi ska sova så det blir inga foton förrän imorgon.
För övrigt har det visats "My neighbour Totoro" non-stop här i hemmet sen klockan 16.
För övrigt har det visats "My neighbour Totoro" non-stop här i hemmet sen klockan 16.
Stor, lös sweatshirt sökes
Eftersom Monki-tröjan jag ville ha var slut känner jag förstås en oerhört stor brist på oversize tröjor i grått sweatshirt-tyg. Så jag söker med ljus och lykta efter dess ersättare. Den ska vara som Monkitröjan och inte gå in nertill (tro mig, det är jättefult när den gör det en bit ner på låret, hade det på 80-talet). Kan man få några tips kanske? I rimlig prisklass.
Den efterlängtade och begråtna tröjan:
Den efterlängtade och begråtna tröjan:
Grå
Ja inte utanpå, men inuti. Och möjligen på ansiktsfärgen. Det blir så när man har mycket ont, det syns i hela utseendet. Så idag var ansiktet grådaskigt, rynkorna fler och mustaschen på överläppen tydligare än annars. Inte ens en rosa tröja och rutiga skor hjälpte (se dagens klädsel).
Men imorgon, då är det nog bättre (eller kanske inte alls, men man måste vara optimistisk) och då ska jag premiäranvända något av min nya par strumpor från H&M - kanske man kan fördriva ont och grått med neonfärger?
(Annars kan man alltid prova med punk, det brukar hjälpa mot det mesta)
Men imorgon, då är det nog bättre (eller kanske inte alls, men man måste vara optimistisk) och då ska jag premiäranvända något av min nya par strumpor från H&M - kanske man kan fördriva ont och grått med neonfärger?
(Annars kan man alltid prova med punk, det brukar hjälpa mot det mesta)
Höstmodet 1930
Dessa förtjusande bilder kommer från ett reklammaterial för en fransk tygtillverkare.
Det sades ju vara mycket influenser från denna period i höstkollektionerna 2007 och visst ser man en hel del likheter.
Det sades ju vara mycket influenser från denna period i höstkollektionerna 2007 och visst ser man en hel del likheter.
Dagens
Dagens rätt tillfälliga klädsel; större delen av dagen kommer att tillbringas i någon slags hemmakläder, typ det jag hade på nyårsdagen, men det här är vad jag hade på mig ute bland folk. Väst-testning alltså.
En sak visade i alla fall testet med all önskvärd tydlighet: västen bör tvättas. Jag kan inte garantera att jag gjorde det någon gång på den tiden det begav sig. Det är en gammal gubbväst, så jag vet inte om den var tvättad innan heller. Handtvätt någon dag alltså. I övrigt har jag inte bestämt mig om hur det blir med västbärande, men man kan ju alltid tvätta i alla fall.
Jag hade också på mig nya örhängen som jag köpte för 17 kronor på rea på Glitter igår:
Ursäkta den suddiga bilden, det är inte lätt att ta kort på sitt eget öra. De är som en liten reminicens av mina gamla örhängen från 80-talet.
T-shirt: Blåvittshopen
Väst: vem vet?
Jeans: H&M
Skor: Converse
Jeans: H&M
Skor: Converse
En sak visade i alla fall testet med all önskvärd tydlighet: västen bör tvättas. Jag kan inte garantera att jag gjorde det någon gång på den tiden det begav sig. Det är en gammal gubbväst, så jag vet inte om den var tvättad innan heller. Handtvätt någon dag alltså. I övrigt har jag inte bestämt mig om hur det blir med västbärande, men man kan ju alltid tvätta i alla fall.
Jag hade också på mig nya örhängen som jag köpte för 17 kronor på rea på Glitter igår:
Ursäkta den suddiga bilden, det är inte lätt att ta kort på sitt eget öra. De är som en liten reminicens av mina gamla örhängen från 80-talet.
Inte för tidigt - inte för sent
Det finns ett allmänt råd om hur man ska förhålla sig till modet: att inte vara för snabb att följa det för då framstår man som lättpåverkad och lättsinnig, men inte heller för långsam, för då framstår man som excentrisk.
Jag vet inte när rådet är ifrån, jag tror 1700-talet, men det kan vara senare också, eller tidigare, dock troligen inte så väldigt mycket eftersom det är först på 1700-talet vi ser de där riktigt snabba modesvängningarna. 1700-talet verkar troligt också eftersom det pågick en slags "omförhandling"av begrepp som manlighet och mode, där ett äldre, sk. ostentativt sätt att konsumera ställdes mot ett ideal av diskret konsumtion. För män då, det här rådet är riktat till en man; kvinnor hade tvärtom till uppgift under 1700-talet och framför allt 1800-talet att genom sin klädsel vara "skyltfönstret" för mannens (eller faderns) rikedomar.
Men idag, för att knyta an till Annaas funderingar om diskretion som ideal, gäller det nog för båda könen. Att snabbt plocka upp det senaste modet ger status i vissa begränsade kretsar (och hos kvinnor uppskattas det nog framför allt av andra kvinnor - om man har rätt ålder vill säga) men generellt anses det nog vara lite "extremt" och ett tecken på ytlighet. Att släpa efter modet är inte lika allvarligt idag som när rådet gavs; i alla fall inte om du är man. För en man kan det till och med finnas viss status i det: det visar ju att han inte bryr sig om så värdsliga saker som kläder. För en kvinna tolkas det nog fortfarande som att hon är excentrisk, eller snarare, eftersom kvinnor egentligen inte får vara excentriska på samma sätt som män (on hon inte är mycket ung och vacker) som att hon inte har koll och är konstig.
Jag personligen känner mig föga hämmad av att jag skulle kunna framstå som ytlig för att jag gillar mode, däremot tar det ibland tid innan jag vänjer mig vid nya inslag i modet. Eller, inte nya, utan snarare återvinningen av gamla grejer. Det tog säkert ett par år från att alla coola människor började bära riktigt smala stuprörsjeans till att jag skaffade ett par. Orsaken är dels att det är jäkligt mycket snyggare på en person med smala höfter, men också att jag kommer ihåg det så väl från 80-talet: hur raggarbrudarna hade snortajta blåjeans som smalande av mot fotleden. Det var just avsmalnandet jag hade svårt för. Och nu är det västen som jag är tveksam till om jag ska plocka fram igen (rent bokstavligt förstås, det hänger en längst in i klädkammaren). Den är så mycket sent 80-tal för mig. Jag kommer i alla fall inte att bära den med vit storskjorta och leggings.
Vi får se, kanske gör jag ett försök till jobbet idag, med jeans och t-shirt.
Jag vet inte när rådet är ifrån, jag tror 1700-talet, men det kan vara senare också, eller tidigare, dock troligen inte så väldigt mycket eftersom det är först på 1700-talet vi ser de där riktigt snabba modesvängningarna. 1700-talet verkar troligt också eftersom det pågick en slags "omförhandling"av begrepp som manlighet och mode, där ett äldre, sk. ostentativt sätt att konsumera ställdes mot ett ideal av diskret konsumtion. För män då, det här rådet är riktat till en man; kvinnor hade tvärtom till uppgift under 1700-talet och framför allt 1800-talet att genom sin klädsel vara "skyltfönstret" för mannens (eller faderns) rikedomar.
Men idag, för att knyta an till Annaas funderingar om diskretion som ideal, gäller det nog för båda könen. Att snabbt plocka upp det senaste modet ger status i vissa begränsade kretsar (och hos kvinnor uppskattas det nog framför allt av andra kvinnor - om man har rätt ålder vill säga) men generellt anses det nog vara lite "extremt" och ett tecken på ytlighet. Att släpa efter modet är inte lika allvarligt idag som när rådet gavs; i alla fall inte om du är man. För en man kan det till och med finnas viss status i det: det visar ju att han inte bryr sig om så värdsliga saker som kläder. För en kvinna tolkas det nog fortfarande som att hon är excentrisk, eller snarare, eftersom kvinnor egentligen inte får vara excentriska på samma sätt som män (on hon inte är mycket ung och vacker) som att hon inte har koll och är konstig.
Jag personligen känner mig föga hämmad av att jag skulle kunna framstå som ytlig för att jag gillar mode, däremot tar det ibland tid innan jag vänjer mig vid nya inslag i modet. Eller, inte nya, utan snarare återvinningen av gamla grejer. Det tog säkert ett par år från att alla coola människor började bära riktigt smala stuprörsjeans till att jag skaffade ett par. Orsaken är dels att det är jäkligt mycket snyggare på en person med smala höfter, men också att jag kommer ihåg det så väl från 80-talet: hur raggarbrudarna hade snortajta blåjeans som smalande av mot fotleden. Det var just avsmalnandet jag hade svårt för. Och nu är det västen som jag är tveksam till om jag ska plocka fram igen (rent bokstavligt förstås, det hänger en längst in i klädkammaren). Den är så mycket sent 80-tal för mig. Jag kommer i alla fall inte att bära den med vit storskjorta och leggings.
Vi får se, kanske gör jag ett försök till jobbet idag, med jeans och t-shirt.
En underbar dräktjacka
Den här jackan och kjolen från Valentinos pre-fall -08 kommer defintivt att påverka mitt jackval i vår, eller i alla fall i höst; det är möjligt att jag inte känner för att ha grått i vår; det känns mer som en höstfärg.
Jag gillar allt med den: Längden, att den är kraglös, den dolda knäppningen, de små rullarna vid övergången mellan liv och ärm (snott från 1500-talets dräkter, jämför t ex med den här från 1580) och formen på ärmen, med den mesta vidden nedanför armbågen och veckad mot en manschett, så lik framför allt 1840-talets sk. "bishop sleeves". Mönster till den kan jag plocka från symönster från 1800-talet och ett jackmönster är ju inget större problem att göra. Jag vill nog dock lägga till i alla fall en innerficka.
Kjolen är väl mest en kjol - om jag gör en jag tror inte att jag vill ha de där rynkorna över magen så det blir väl en vanlig, lite lösare, rak kjol.
Bild från style.com
Jag gillar allt med den: Längden, att den är kraglös, den dolda knäppningen, de små rullarna vid övergången mellan liv och ärm (snott från 1500-talets dräkter, jämför t ex med den här från 1580) och formen på ärmen, med den mesta vidden nedanför armbågen och veckad mot en manschett, så lik framför allt 1840-talets sk. "bishop sleeves". Mönster till den kan jag plocka från symönster från 1800-talet och ett jackmönster är ju inget större problem att göra. Jag vill nog dock lägga till i alla fall en innerficka.
Kjolen är väl mest en kjol - om jag gör en jag tror inte att jag vill ha de där rynkorna över magen så det blir väl en vanlig, lite lösare, rak kjol.
Tänkvärt
Annaa har förresten skrivit ett riktigt tänkvärt inlägg i sin blogg om kravet på oss som kvinnor att klä oss diskret. Över en viss ålder definitivt, men inte bara då, det kan börja hur tidigt som helst nästan. Tänkvärt som sagt; jag läste det för flera timmar sen och tänker fortfarande på det.
Inte illa, inte illa alls
Jag provade den randiga kjolen från H&Ms rätt nysläppta vårkollektion när jag var ute och handlade idag. Ni vet den här:
Och den var riktigt snygg på, snyggare än jag hade trott, den gav ett trevligt, kurvigt intryck och den där tvärrandiga biten längst ner såg inte konstig ut alls. Den hade förstås varit ännu snyggare om den hade varit i storlek 44 och inte i storlek 42, men det var vad som fanns inne och jag fick i alla fall på mig den. På hemsidan finns den dock i 44 och jag är faktiskt starkt frestad. Just att den har ett skärp gör att det inte är ett problem att den kommer att vara för lös i midjan i storlek 44.
Jag tror att det kan vara dags att samla ihop familjen till en H&M-beställning snart.
Bild www.shop.hm.com/se/
Och den var riktigt snygg på, snyggare än jag hade trott, den gav ett trevligt, kurvigt intryck och den där tvärrandiga biten längst ner såg inte konstig ut alls. Den hade förstås varit ännu snyggare om den hade varit i storlek 44 och inte i storlek 42, men det var vad som fanns inne och jag fick i alla fall på mig den. På hemsidan finns den dock i 44 och jag är faktiskt starkt frestad. Just att den har ett skärp gör att det inte är ett problem att den kommer att vara för lös i midjan i storlek 44.
Jag tror att det kan vara dags att samla ihop familjen till en H&M-beställning snart.
Mera rosa och blått
Någon Monki-tröja blev det alltså inte, men väl lite smått och gott på H&M. Jag lyckades avhålla mig från att köpa ballerinaskor i metallicblå och metallicrosa, men köpte ett fempack trosor för femti spänn och sedan dessa knästrumpor för detsamma - ja, paret då.
De når precis till under knät, om någon undrar. Det fanns även svarta med argyle-mönster i blått och rosa.
De når precis till under knät, om någon undrar. Det fanns även svarta med argyle-mönster i blått och rosa.
Framförhållning
Jag har varit ute på shoppingtur med Blåva Anna. Monkitröjan jag ville ha var förstås slut. Dessutom började deras rea idag vilket gjorde besöket i deras psykedeliskt inredda butik till en något klaustrofobisk upplevelse.
Men på Glitter köpte jag en födelsedagspresent til min mamma. Hon fyller år i mitten av augusti och normalt sett brukar jag lite smått desperat leta efter något när jag är på Medeltidsveckan. Men inte så i år: ty jag hittade ett väldigt fint halsband med både rött glitter och små mörkröda rosor. Jag tror att det passar mamma precis. Nu gäller det bara att jag lägger det på ett ställe som jag kommer ihåg om åtta månader.
Men på Glitter köpte jag en födelsedagspresent til min mamma. Hon fyller år i mitten av augusti och normalt sett brukar jag lite smått desperat leta efter något när jag är på Medeltidsveckan. Men inte så i år: ty jag hittade ett väldigt fint halsband med både rött glitter och små mörkröda rosor. Jag tror att det passar mamma precis. Nu gäller det bara att jag lägger det på ett ställe som jag kommer ihåg om åtta månader.
Nyårsbild
Lite sent kommer en bild på vad jag hade på mig på nyårsafton, men jag var hos en kompis som skulle föda barn större delen av gårdagen. Man får även en bild av min vän Blåva Anna, som hade festen. Notera våra exakt likadana ansiktsutryck och leenden. Vill man ha en helfigursbild av min klädsel kan man titta här.
Eva: Topp: Lindex, 2nd hand
Bälte: uråldrigt
Kjol: nästan uråldrig, köpt i London 1987
Anna: Skjorta: Zara
Bälte: 2nd hand
Byxor: Hemsydda
Eva: Topp: Lindex, 2nd hand
Bälte: uråldrigt
Kjol: nästan uråldrig, köpt i London 1987
Anna: Skjorta: Zara
Bälte: 2nd hand
Byxor: Hemsydda
Mer modehistoria
En sak som det nog kommer bli lite mer av nu när jag kör bloggen ensam är modehistoria; det är ju både ett av mina största intressen och något som jag både undervisar om och har forskat i. Huvudämnet för bloggen kommer dock fortfarande att vara nutidens mode och kläder i allmänhet.
Om du är intresserad av riktigt gammal modehistoria; dvs medeltid och 1500-tal tycker jag att du ska titta in dels på min hemsida, dels på hemsidan för Medeltidsföreningen Nordrikes skräddarskrå. På båda ställen finns dessutom kommenterade länklistor som kan skicka dig vidare ut i de historiska dräkternas förtrollade värld. Eller nåt.
Idag ska jag arbeta vidare på en föreläsning om 1800-talets mode som jag ska hålla om någon vecka och jag bjuder därför på denna vackra modeplansch från 1870-talet.
/Eva
Om du är intresserad av riktigt gammal modehistoria; dvs medeltid och 1500-tal tycker jag att du ska titta in dels på min hemsida, dels på hemsidan för Medeltidsföreningen Nordrikes skräddarskrå. På båda ställen finns dessutom kommenterade länklistor som kan skicka dig vidare ut i de historiska dräkternas förtrollade värld. Eller nåt.
Idag ska jag arbeta vidare på en föreläsning om 1800-talets mode som jag ska hålla om någon vecka och jag bjuder därför på denna vackra modeplansch från 1870-talet.
Från Revue de la Mode
/Eva
Namnbyte?
Tjo!
Jag funderar på om "en egen stil" är ett bättre namn än "om stil", så jag funderar på att byta. Jag tycker det täcker in bättre vad den handlar om. Men jag kan ju ha fel; vad tycker ni?
/Eva
Jag funderar på om "en egen stil" är ett bättre namn än "om stil", så jag funderar på att byta. Jag tycker det täcker in bättre vad den handlar om. Men jag kan ju ha fel; vad tycker ni?
/Eva
Tack och hejdå!
Tänkte med det här inlägget säga tack och hejdå för mig på den här bloggen!
Jag tycker fortfarande vår idé var bra, men jag har helt enkelt inte tid och möjlighet att hålla på med bilder i den utsträckning som behövs och då funkar det inte riktigt.
Jag önskar förstås Evis lycka till med sin blogg. Och helt tänker jag inte försvinna, jag dyker upp som gästbloggare när man minst, eller mest, kan ana det.
Fortsätter skriva gör jag förstås på min egen blogg;
http://www.annaamattsson.blogg.se
Annaa/
Jag tycker fortfarande vår idé var bra, men jag har helt enkelt inte tid och möjlighet att hålla på med bilder i den utsträckning som behövs och då funkar det inte riktigt.
Jag önskar förstås Evis lycka till med sin blogg. Och helt tänker jag inte försvinna, jag dyker upp som gästbloggare när man minst, eller mest, kan ana det.
Fortsätter skriva gör jag förstås på min egen blogg;
http://www.annaamattsson.blogg.se
Annaa/
Dagens klädsel - blått och rosa
Blått och rosa ihop tycker jag är snyggt. Inte så mycket ljusblått och ljusrosa utan starkare och/eller mörkare nyanser. Som här: Kungsblått och starkrosa.
/Eva
Klänning: Ellos
Sockor: Torget vid järnvägsstationen i Lund,
tre par för fyrtio kronor.
Sockor: Torget vid järnvägsstationen i Lund,
tre par för fyrtio kronor.
/Eva
Versace
Jag har aldrig känt mig speciellt tilltalad av Versace: för mycket 70-talsglamour; ibland har det kännts som den där Festisreklamen där parodier på 70-talets "beautiful people" talar om sitt Festisberoende. Men i deras pre-fall 2008 hittade jag en hel del som jag gillade, och som dessutom går att inkorporera i sin egen garderob även om man inte har råd att köpa originalen.
Klänning ovanpå svart polo och med svarta strumpbyxor såg man mycket av i början på 90-talet, i alla fall i lite halv-alternativa kretsar. Då var det gärna blommiga klänningar från 70-talet i orange och rosa eller grönt och gult. Här är det enfärgat och figursytt och rätt mycket smakfullare. Jag gillar den grå bäst, dels för dess svarta detalj, dels för att man aldrig ska sätta dekorelement mitt på bysten om man har stor byst. Eller möjligen alls. Men säremot tycker jag, som inte gillar polo, att det är fint med bara en vanlig rundhalsad topp till den lila klänningen.
Jag är egentligen riktigt trött på empire-skärning, men i orange och kombinerat med svart polo och helt gudomliga lårhöga stövlar blir det nytt och fräscht. Samma stövlar lyfter hela looken med den svart-vita klänningen.
Midjehöga utställda byxor med ett brett bälte och beige-grå sidenblus med enslags puffärm: det andas 30-40-tal och är ett riktigt snyggt festalternativ för dem som inte gillar kjol och klänning.
/Eva
Bilder från style.com
Klänning ovanpå svart polo och med svarta strumpbyxor såg man mycket av i början på 90-talet, i alla fall i lite halv-alternativa kretsar. Då var det gärna blommiga klänningar från 70-talet i orange och rosa eller grönt och gult. Här är det enfärgat och figursytt och rätt mycket smakfullare. Jag gillar den grå bäst, dels för dess svarta detalj, dels för att man aldrig ska sätta dekorelement mitt på bysten om man har stor byst. Eller möjligen alls. Men säremot tycker jag, som inte gillar polo, att det är fint med bara en vanlig rundhalsad topp till den lila klänningen.
Jag är egentligen riktigt trött på empire-skärning, men i orange och kombinerat med svart polo och helt gudomliga lårhöga stövlar blir det nytt och fräscht. Samma stövlar lyfter hela looken med den svart-vita klänningen.
Midjehöga utställda byxor med ett brett bälte och beige-grå sidenblus med enslags puffärm: det andas 30-40-tal och är ett riktigt snyggt festalternativ för dem som inte gillar kjol och klänning.
/Eva
Gott nytt år utan jantelag!
Först av allt; Gott Nytt år till alla!
Sedan; inser att jag varit småirriterad de senaste dagarna över kritik av och kring vår blogg. Det är en sak med småtjejer som tycker att vi är töntiga tanter som borde försvinna in i diskretionens ridåer. Det är en annan sak med annan kritik. Som går ut på att vi är självutnämnda förståsigpåare som borde ägna oss åt annat.
Först; jag har aldrig haft mycket till övers för Jantelagen.
"Du ska inte tro att du är något!" Jo, precis tvärtom. Jag är övertygad om att jag är något. Jag vänder mig mot uppfattnigen att de unga tjejer som utnämns till modeorakel pga rätt kontakter i mediavärlden är något, medan medelålders kvinnor som använder sina gedigna kunskaper i ämnet på en blogg inte är något.
Vi är något.
Evis och jag har, i olika generationer och på olika sätt, djupa rötter i den västsvenska textilindustrin. Det har naturligtvis präglat oss och givit oss kunskaper för livet. Jag är uppvuxen kring symaskiner och provdockor. Kring tankar om hur kläder ska sitta och vad som är god stil. Jag började sy mina egna kläder när jag var 12, under vaksam uppsyn av fadern skräddaren och följt av några år av lärande om provning och underarbeten. Jag började ta egna beställningar vid 17. Jag genomgick senare formella kurser i textil utövning men bestämde mig för en annan yrkesbana. Har dock sytt teaterkläder och ägnade mig under en period bl a åt brudklänningsbeställningar. Utöver det privata. Att sy till en brud, det lovar jag är det närmaste man kan komma att avväga känsla för stil, mode och hänsyn till privata önskningar. Dessutom är ens skapelse i ett fokus långt utöver catwalken. Allas ögon är riktade mot ett enda plagg.
Evis har disputerat i dräkthistoria. Hon har skaffat sig en gedigen kunskap om kläder och mode på rent akademisk nivå. Dessutom är jag djupt imponerad av den kunskap i klädskapande, inklusive anatomi, som hon skaffat sig vid sidan av ,så vitt jag förstår helt på egen hand. Jag var djupt tveksam till hennes första korsstygn, men böjer mig idag i vördnad inför den gedigna kompetensen.
Att inte erkännas lov att använda den kunskap vi har till att ha åsikter om vad vi själva passar i och om hur andra klär sig tycks för mig enbart löjligt. Det är jantelagen i sin simplaste skepnad. Jag har skrivit om konst, om teater, film och för all del politik. Någon liten fras om miljö också. Men när jag skriver om kläder ska jag ifrågasättas för bristande kompetens. Det är obegripligt.
Sen kan man ju tycka att vår smak är åt helvete. Men det är en annan sak. För övrigt är jag nog hårdast smakdomare över mig själv.
I nyårsnatten bär jag insydda riktigt jävla smala jeans från Ellos, rött linne från Top Shop och årets mest lyckade tunika från H&M, kakigrön med mycket rynk kring en stor ringning. Katterna sover efter all smällarstress.
Annaa/
Sedan; inser att jag varit småirriterad de senaste dagarna över kritik av och kring vår blogg. Det är en sak med småtjejer som tycker att vi är töntiga tanter som borde försvinna in i diskretionens ridåer. Det är en annan sak med annan kritik. Som går ut på att vi är självutnämnda förståsigpåare som borde ägna oss åt annat.
Först; jag har aldrig haft mycket till övers för Jantelagen.
"Du ska inte tro att du är något!" Jo, precis tvärtom. Jag är övertygad om att jag är något. Jag vänder mig mot uppfattnigen att de unga tjejer som utnämns till modeorakel pga rätt kontakter i mediavärlden är något, medan medelålders kvinnor som använder sina gedigna kunskaper i ämnet på en blogg inte är något.
Vi är något.
Evis och jag har, i olika generationer och på olika sätt, djupa rötter i den västsvenska textilindustrin. Det har naturligtvis präglat oss och givit oss kunskaper för livet. Jag är uppvuxen kring symaskiner och provdockor. Kring tankar om hur kläder ska sitta och vad som är god stil. Jag började sy mina egna kläder när jag var 12, under vaksam uppsyn av fadern skräddaren och följt av några år av lärande om provning och underarbeten. Jag började ta egna beställningar vid 17. Jag genomgick senare formella kurser i textil utövning men bestämde mig för en annan yrkesbana. Har dock sytt teaterkläder och ägnade mig under en period bl a åt brudklänningsbeställningar. Utöver det privata. Att sy till en brud, det lovar jag är det närmaste man kan komma att avväga känsla för stil, mode och hänsyn till privata önskningar. Dessutom är ens skapelse i ett fokus långt utöver catwalken. Allas ögon är riktade mot ett enda plagg.
Evis har disputerat i dräkthistoria. Hon har skaffat sig en gedigen kunskap om kläder och mode på rent akademisk nivå. Dessutom är jag djupt imponerad av den kunskap i klädskapande, inklusive anatomi, som hon skaffat sig vid sidan av ,så vitt jag förstår helt på egen hand. Jag var djupt tveksam till hennes första korsstygn, men böjer mig idag i vördnad inför den gedigna kompetensen.
Att inte erkännas lov att använda den kunskap vi har till att ha åsikter om vad vi själva passar i och om hur andra klär sig tycks för mig enbart löjligt. Det är jantelagen i sin simplaste skepnad. Jag har skrivit om konst, om teater, film och för all del politik. Någon liten fras om miljö också. Men när jag skriver om kläder ska jag ifrågasättas för bristande kompetens. Det är obegripligt.
Sen kan man ju tycka att vår smak är åt helvete. Men det är en annan sak. För övrigt är jag nog hårdast smakdomare över mig själv.
I nyårsnatten bär jag insydda riktigt jävla smala jeans från Ellos, rött linne från Top Shop och årets mest lyckade tunika från H&M, kakigrön med mycket rynk kring en stor ringning. Katterna sover efter all smällarstress.
Annaa/
