Om stil -

En gång tänkte jag att jag skulle ta och skriva om alla mina korsetter. men idag blir det bara om en - som jag aldrig använt. För att klänningen jag skulle ha ovanpå krånglade, och för att tillfället att ha den rann ut i sanden. Den är i bomull och sidentaft och är sydd efter ett mönster från 1868 - hundra år innan jag föddes.



Det är så här man snör en viktoriansk korsett: i ryggen, i kors och med öglor i mitten som gör att man kan dra ihop den själv efter att man knäppt på den fram.
Fram till ungefär 1830-talet snörde man korstter (och livstycken) med bara ett snöre, som gick i spiral, som när man kastsyr något. När metallöljetterna uppfanns kunde man dra mycket hårdare utan att riskera att snörhålet gick sönder och då bytte man till kryssnörning och började snöra hårdare.
Det man knäpper ihop frmam kallas planschett och hela konstruktioner är förstås väldigt praktiskt eftersom man i nödfall kan ta på den själv och framför allt ta av den själv. Det här ledde till ett ökat korsettanvändade även hos dem som inte hade råd med kammarjungfrur.

Så här ser den ut på framsidan, man kan också ha kilar som vidgare den över brösten. Just den här formen är till för 1860-talets väldigt kurviga figur med smal midja som svängde ut snabbt både ovanför och nedanför, korsetter från t ex 1880 har mycket mindre skarpa "kurvor".



Nä, det blir inga bilder på mig i den.

* dundermätt av köttfärssås och spaghetti
* melon som maken köpt
* fotboll på TV (och jag tycker att Liverpool ska vinna)
* Ny klänning (bild kommer senare)
* Solen tittar fram ibland och utanför fönstret är fullt av ljusgröna och/eller blommande träd
* tillklippt och delvis hopsytt syprojekt att sitta och handsy på medans jag dricker te.
* Snart ska jag få bada

Kort sagt: alldeles underbart!

Den här veckan har jag köpt två par örhängen - och hade jag inte upptäckt att jag nästan inte hade några pengar kvar hade det säkert blivit ett tredje par, jag hittade ett par söta med röda plasthjärtan på smyckebutiken som ligger vid utgången på Köpmansgatan i Nordstan, mot Gustav Adolfs torg. Men de får vänta till en annan månad, liksom de neongula ringarna på Lindex. Istället har det blivit de här:



De från Indiska liknar ett par som jag använde ohyggligt mycket i slutet av 80-talet och jag har börjat känna av ett viss sug efter det hippieinfluerade igen; det är ändå en av de stilar som jag haft längst och oftast.
De gröna är från Ur&Penn och visar vilken oerhört trendkänslig person jag är; redan i januari ville jag ha plastbollar som hängde från stavar eller stela kedjor, men då fanns inga plastbollar att få - men nu finns bollar på Glitter, Ur&Penn (även i rosa) och JC.
OBS! Det sista jag skrev ska kanske inte tas på för stort allvar, det gör inte jag.

---

Just nu spelas: The Isley Brothers: "Shout"

---

Så var det dags att plocka fram det Annaa kallar de korta tantbyxorna (jag hinner inte leta reda på vilket inlägg, men skulle du hitta det Annaa, så kan du ju länka) nu när det är tjugo grader varmt i skuggan!

---

Just nu spelas: Eurythmics: "Sisters are doing it for themselves"

---

Jag hade lust att ta en sväng på stan idag; ta ut månadens matkassa och kanske till och med shoppa lite sommarkläder. I vilket fall behöver jag sysilke.
Men jag tänkte att jag skulle jobba fram till fyra och ta det sen. Så slog det mig: Valborg! Saker kan stänga tidigare! och sen: Cortegehelvetet! Chalmerscortegen är ett helt humorlöst, fånigt tilltag (det tycker jag i och för sig om det mesta som är studentikost) som ovanpå allt elände skapar trafikkaos överallt mellan här och centrum och blockerar spårvagnar, bussar och även fotgängare. Det man kan säga till dess fördel är att det inte blockerar kollektivtrafiken lika länge, eller över lika stor yta som Göteborgsvarvet.
Men det betyder att jag får gå ut nu, och sen gå hem och fortsätta att ignorera Valborg och cortegen.

---

Just nu spelas: Mando Diao: "Kingdom&Glory" från Hurricane Bar

---

När modeveckorna är slut är det så lätt att man glömmer bort visningarna och när vårmodet väl syns i butikerna är det lätt att man glömmer vad som verkligen visades; och vad man gillade. Men den här, från Andrew G, vill jag gärna ha:


Fast i en billigare version tack!

---

Just nu spelas: New order: "This time of night" från Low-Life

---

Om jag inte är det, kommer jag i alla fall att verka det när jag sytt min knälånga vida kjol i det här tyget som jag köpte på Tradera:



Allt är förstås Erins på A Dress A Day fel. Med uttalanden som "I think there's a lot to be said for cheerfulness in dress" och klänningar i tyger med robotar, bokstäver och korsord har hon hjärntvättat mig. Eller så var jag sådan redan innan och har nu hittat mitt rätta jag och en själsfrände.

För den som alltid drömt om en Audrey Hepburn make-up: en video som visar hur man gör. Tjock eye-liner är ju inne i år, så det är väl bara att försöka.
Påminner mig om att jag måste köpa ny eyeliner, min är slut.

---

Just nu spelas: Del Shannon: "Hats off to Larry"

---

Eller tonat då, men i alla fall. Samma grundnyans, men mörkare.
Min förvirrade hjärna tycker att jag ser ut som någon slags korsning mellan franskt 60-tal och typ Snövit. Nu har jag dessutom hunnit vänja mig och tycker att det är jättesött.

är mina kollegors omdöme.
De som känt mig längst av dem har ju bara gjort det i tio år, så de kanske inte har samma fasta uppfattning om hur jag ska se ut som en del av mina vänner. Jag sa till dem att jag ville veta vad de tyckte på riktigt, så jag hoppas att de menade det. Fler av dem märkte dock inte att jag klippt lugg.

Sandra hade för halvlänge sen några modebilder i sin blogg på kläder i gult och rosa tillsammans. Jag konstaterade att det var snyggt, och att jag hade kläder hemma jag kunde kombinera på detta sätt - men att det nog behövde bli mer vår först. Nu är det mer vår.

---

Just nu spelas: Bobby Darin "Splish Splash"

---

Jag och min mycket snart fyraåriga dotter Maja är ense om att jag ser väldigt mycket ut som min mamma med lugg. Det känns på samma gång kul och lite obehagligt.
Det är förresten mycket svårt att få hår som varit borstat bakåt eller åt sidan i 15 år att ligga rakt fram.

Efter att min man toppat mitt hår tog jag faktiskt och klippte lugg. Det är första gången sen 80-talet och känns väldigt märkligt, men man vänje sig väl. Och längre blir den ju.

För Blåvitt vann över Sundsvall med 1-0, och andra halvleken spelade de dessutom riktigt bra fotboll. Jag börjar hämta mig efter fredagens chockförlust mot Ljungskile.

Nu ska jag ner till Knapp-Carlsson och köpa två knappar till mitt nya solliv och sen ska jag hämta upp en bok om Bockstensmannen på UB. Det är den sista fotnoten jag behvöer fixa, sen är min artikel klar att skickas in. Solen skiner så det blir mer än lovligt vårigt idag. Det är kul att plocka fram förra sommarens älsklingsskor igen.

---

Just nu spelas: The Jesus and Mary Chain: "Happy when it rains"

---

Den här mycket 40-talsinspirerade klänningen kan man köpa hos Ellos för 349 kronor.


Jag tycker att den är helt bedårande men jag vågar inte köpa den: chansen att den kommer att passa är så liten. Det verkar som att det inte finns några mönsterkonstruktörer i det här landet som klarar av att göra kläder större än storlek 40-42 som passar: istället för att följa storlekstandarder eller arbeta med folk, eller till och med provdockor, som har de aktuella måtten verkar det som om de bara gör allting jättestort. Min misstanke är att de utgår från en 34 och sen bara lägger till lika mycket över hela kroppen, inklusive längden från hals till byst; det skulle i alla fall förklara alla klänningar med v-ringning som når ner nedanför bysten. Paradoxalt brukar de ändå lyckas med att få sömmen under bysten så att den hamnar på istället på kvinnor med större byst.
Nä, jag vet ju inte om det är så med just den här, men jag vågar inte ta chansen. Hade jag däremot haft storlek 38 hade jag nog chansat.

---

Just nu spelas: Fortfarande Jesus and Mary Chain

---

En hyllningstext till Loafers, på In Her Eyes. Jag tror faktiskt loafers toppar min lista på skor jag aldrig skulle ha på mig. Och framför allt på skor jag inte vill att min man ska ha.

Imorgon har jag tänkt att min man ska toppa mitt hår några centimeter. Jag har märkt att det trasslar sig i ändarna och att en del toppar ser kluvna ut, så även om jag håller på att spara ut så får jag kapa lite. Det räcker till att sätta upp i alla fall, med lite trixighet.
Min man har inte klippt någon förut, men mitt hår är klippt av rakt och han har bra finmotorik, skarp blick och bättre ögonmått än jag så det ska nog gå bra. Sen funderar jag faktiskt på att tona det i en bara lite mörkare askbrun färg, jag tycker om den större kontrasten det ger mot mitt ansikte.

När jag hade sytt färdigt min klänning i babycord från Libertys insåg jag att jag inte hade förtvättat tyget. Jag hade alltså ingen som helst aning om huruvida det skulle krympa i tvätten så ni kan förstå att det var med viss oro jag stoppade in den i tvättmaskinen - på 60 grader, det är 100% bomull och tyg brukar faktiskt inte krympa mindre i 40 grader än i 60, så jag tyckte att det var lika bra att ta ett djup andetag och hoppas, istället för att fega och inte veta om klänningen tålde att tvättas på den temperatur som krävs för att den ska bli ren. Jag hoppades också att eftersom det rörde sig om tyg i så hög kvalitet och det var tryckt skulle det redan vara krympt och det verkar faktiskt så: den är inte torr än, men den såg inte ut att ha krympt alls. I bland har man alltså mer tur än man förtjänar. Alla mina nya tyger håller just nu på att tvättas så att jag slipper samma oro igen.

Det här linnet köpte jag för en tjuga på Myrorna innan jul. Det är alldeles för litet för mig, men jag har svårt att motstå blåvitrandiga saker och tänkte helt korrekt att något av barnen kunde ha det. Modell: Valeria.

Jag har upptäckt en sak som till och med är bättre än Medeltidsveckan på Gotland, ja till och med än ett Blåvitt SM-guld: Svenska Historikermötet. Jag har haft två fantastiska dagar, mött jättetrevliga människor att prata historia och även partaja loss med. Väldigt få sysslar med textil eller mode, men nu är det ju så att hur mycket jag än älskar kläder är historia, all historia, min första stora kärlek, modeintresset kom sen. Nu svävar jag en bit ovanför marken, men är något trött efter bara fyra timmars sömn natten till idag.
Imorgon ska jag återvända till ämnet kläder. Samt tvätta just sådana.

---

Just nu spelas: The Jesus and Mary Chain: "Dream Lover" från Munki

---

Hudfärgade strumpor med röda "sömmar" hade jag på festen igår.


 Men jag hade inte det röda nattlinnet, utan precis det ni ser på den här bilden.

Nu har jag gjort min presentation, och jag tror att det gick okej - inte jättebra, men okej. Jag har också varit på en session om mode och det urbana under 1700-tal och 1800-tal. Det är ett projekt på Södertörn som presenterade vad de håller på med. Nu är ju jag så insatt på området att det ju mest är de olika underökningarna från Stockholm som tillför något nytt, men det var intressant ändå. Det är ju också mycket begränsat hur mycket man kan få fram på tjugo minuter. Den största vinsten för mig personligen var dock att jag träffade en kvinna som håller på med import och handel med tyger under 1600-talet och det tidiga 1700-talet, och som visade sig vara en riktig pärla. Lili-Anné Aldman heter hon.
   Nu är jag trött och ska duscha och försöka sova, det blev halvsent och rätt mång öl igår. Och diskussioner om damfotboll.

Eller scarf eller vad man nu ska kalla den. Jag köpte den i alla fall igår när jag smet från invigningstalen - tio spänn på H&M.
Nu måste jag sticka till konferensen, vilket betyder att jag inte har tid att försöka få ett bättre foto här i hotellrummet.

Nu vet vi att vanity sizing, dvs att man gör kläder mycket större än den storlek som anges för att kunderna ska känna sig smala och handla mer, på allvar kommit till Sverige.
Jag tog en snabb sväng ner på stan idag, för att leta efter tryckknappar (hittade inga) och kolla lite på kläder. På Lindex provade jag den här klänningen i storlek 46:


Jag är en ungefär en storlek 46, både enligt svenska storleksstandard och Lindex egna storleksguide (egentligen en 44 i midjan, 46 över stussen och mellan 46 och 48 över bysten), men den här klänningen kunde jag simma i! Allra störst var den över bysten, där jag enligt tabellen egentligen skulle ha en storlek större. Den var inte bara för stor, utan v-ringningen gick också så långt ner att man såg underkanten på min BH. Nu har jag inte en kort överkropp utan tvärtom en extremt lång sådan och därtill en stor byst som ju "snor" längd från livet; på en kvinna med normallång överkropp måste v-ringningen nå ner till naveln!
Synd på en potentiellt söt klänning.

Och nä, jag blev inte smickrad, jag blev förbannad. Jag vill att storlekarna ska stämma med standarden så att jag vet vilken jag ska ta med mig till provhytten, så roligt är det inte att ta på sig alla sina kläder igen och hämta en ny storlek.

---

Just nu spelas: The Kingsman: "Louie, Louie"

---

Nä, nu har jag fått nog av att försöka skriva ihop min presentation till konferensen. Jag tar en sväng ut och köper glass och sen går jag til institutionen och träffar folk och skriver mer där - jag ska ändå träffa en student där vid halv fyra.
Vi kör på 50-tal idag.

---

Just nu spelas: Ben. E. King: "Stand by me"

---

Sofi Fahrman visar sin omväxlande billiga, omväxlande tråkiga svenssonstil igen i Aftonbladet. Det mesta är trist och inte mycket att säga om, men det här är faktiskt inte tillåtet:

Bara strumbyxor till kort skjorta är inte okej!
Det är illa nog med leggings till så kort skjorta, men strumpbyxor, som hon själv erkänner att det är ska inte bäras som ensamt plagg på underkroppen. Aldrig,aldrig,aldrig.
Och varje gång hon böjer sig eller blåser lite ser vi strumpbyxornas sömmar både bak och fram och troligen även underbyxorna igenom.
Det här en så monumental stilmiss att man baxnar.

---

Just nu spelas: Madness: "Stepping into line"

---

Kan jag ha Monkitröjan till jeans, eller är det kjol som gället?



Kanske jeans som är smalare nertill? Fast de jag har är så lågt skurna att jag ser vissa andra problem med dem ;)
Som ni kanske har förstått funderar jag fortfarande på den perfekta konferensklädseln; det blir ju pub och så.

---

Just nu spelas: The Smiths: "Some girls are bigger than others". Så passande.

---

Vännen Monika var här igår och jag hjälpte henne att nåla fållen till hennes brudklänning. Den har helcirkelkjol, så det blev en del att nåla, men fin blir den: femtiotalsinspirerad i vitt siden. Vi nålade förstås inte bara utan pratade en hel del och då kom vi in på sommarklänningar och på prickigt - det visade sig att hon har en nästan färdig skjortblusklänning i prickigt, men som hon inte haft inspiration till att göra färdigt. Jag har ju mina nya prickiga tyger som jag ska sy något av så vi bestämde oss för att sommarens sömnadstema helt enkelt ska vara prickigt. Nu behöver jag bara hitta ett bra mönster på ett  liv med halterneck.

---

Just nu spelas: The Clash: "Train in vain" från London Calling

---

Tyget i den här klänningen från Cynthia Rowleys vårkollektion tycker jag är så fint.

Rutor som runnit ut lite som akvarellfärger, i smutsiga pasteller, grått och vitt.

---

Just nu spelas: Melody Club: "Electric" från Music Machine

---

Medans jag febrilt försöker få hyfsat till en artikel om Bockstensmannens dräkt som ska vara färdig nästa vecka försöker min hjärna förstås fly till mer lockande områden, som till exempel vad jag ska ha med mig att ha på mig på Historikermötet som börjar på torsdag. Sammanfattningsvis kan man väl säga att jag vill vara snygg; se cool, intressant och samtidigt totalt oraggningsbar ut. Jag tycker nämligen att sånt är så jobbigt att jag vill undvika ens minsta antydan till det.
Inte för att jag tror att någon kommer att försöka ragga på mig - av flera skäl:

1. Det är inte den sortens tillställning.
2. Jag är rätt bra på att signalera ointresse.
3. Jag går generellt inte hem hos karlar.

Inte ens när jag var ung och vacker gick jag hem hos karlar, de jag fick var de som jag gillade och ansträngde mig för att få, det var aldrig någon som försökte ta initiativet om inte jag gjort det först. Det lysande undantaget från detta är britter, både då och nu: Enda gången jag blivit bjuden på alkohol av en karl i en bar var det en svart fotomodell i London (någonstans har jag en gammal i-D med hans bilder) och enda gången de senaste tio åren någon främmande karl försökt sig på att inleda en konversation var nu i London. En hypotes kan därför vara att jag endast går hem mer generellt hos britter. Jag har förstås träffat karlar från/i andra länder också, men där är det som hemma i Sverige: de det blivit något med är folk jag vunnit med min förtjusande personlighet. Eller nåt. Britterna tycker däremot uppenbarligen att jag är intressant även innan jag pratat med dem.
Britter har däremot ingen speciell position hos mig; jag har alltid gått mer efter subkultur och politiska åsikter än ursprung.

Jag må ha hånat mina stickböcker från 80-talet här i bloggen, men det här tycker jag är riktigt, riktigt snyggt. En kort tröja med rullad krage och pingvinärm till en vid kjol som når strax nedanför vaden (jag föreställer mig det även om det inte syns på bilden), en scarf som hårband och stora ringar i öronen - det är en look jag kan tänka mig att ha i år.

---

Just nu spelas: Fats Domino: "Walkin' to New Orleans"

---

Maken rapporterar att det är väldigt varmt i solen, och i vilket fall ska jag bara ner till UB och hämta ett par böcker. Klädseln är därför vårig, för att inte säga somrig:

---

Just nu spelas: The Jesus and Mary Chain: "Just like Honey" från Psychocandy

---

Som jag skrev i ett tidigare inlägg hade jag tänkt prova, och om den passade, köpa den här klänningen på Topshop i England.


Väl på den stora Topshop-butiken vid Oxford Circus fick jag lov att leta både länge och väl - det visade sig att den hörde till det de snart skulle sluta sälja och därför samlat ihop på ett ställe bakom rulltrapporna. Det innebar dock inte att den gick på rea, den kostade fortfarande 32 pund. Det fanns också bara ett exemplar kvar, en 42a. Fast det gjorde mig inte speciellt ledsen för den var inte alls lika fin i verkligheten som på bild: tyget var jättetunt, nästan genomskinligt, och verkade mest hållas ihop av appreturen. Hade den varit i min storlek och kostat hälften av vad den gjorde hade jag kanske köpt den, men jag är tveksam.
Ännu ett tungt argument för att om möjligt prova saker innan man beställer dem.

---

Just nu spelas: Planxty: "Kellswater" från The woman I loved so well

---

När min syster skulle gifta sig förra våren beställde hon inte mindre än tre tiaror på eBay. Jag blev förstås jättekär i dem och började fundera på en empirebalklänning (en historisk klänning alltså, inte en modern med empireskärning) att bära ihop med tiara, långa handskar och solfjäder.
Lite närmare har jag kommit nu, eftersom min syster gav mig en av dem när hon var här och sorterade barnkläder.

---

Just nu spelas: Bobby Vee: "Run to him"

---

Den här tunikan från Josefssons ska jag köpa när jag får pengar över igen. Jag hade inte tänkt ha den som klänning, utan utanpå jeans - den får mig att tänka på Mick Jagger i tunika med volanger och spetsar i Hyde Park 1969. Och sämre inspiration kan man ju ha. (Hans såg inte ut sä här, det är konceptet som får mig att tänka på honom)


Den finns i vitt, blått, rosa och gult, men jag gillar nog den blå bäst.

---

Just nu spelas: Planxty: "Roger O'Hehir" från The woman I loved so well

---

Idag var det dags för min sista föreläsning i modets historia och eftersom jag håller dem nere på Art College vid Järntorget passade jag på att besöka Myrorna. Dagens fynd blev en bok om förpackningarnas historia från 1977, utgiven av Nordiska Museet och en röd rundhalsad jumper i 100% merinoull. För en gångs skull hittade jag en jumper med ärmar som nästan var för korta för mig, men jag gillar den ändå.


Jag ber om ursäkt för det suddiga fotot, det läcker ljus överallt ifrån här hemma, så det går inte att få ett vettigt foto någonstans.

---

Just nu spelas: Planxty: "Johnny of Brady's Lea" från The woman I loved so well

---

Trots att det var väldigt varmt i lä på gården både i lördags och i söndags hade jag både strumpbyxor och jacka på mig. Jag är nämligen tillräckligt gammal för att vet att det är svinkallt på morgnarna även om det varit hela 12-13 grader i skuggan dagen innan. Som förresten också är rätt kallt. Jag hade också halsduk och basker, men det var mer som accessoarer än för att det var kallt. Trots att solen sken och det var betydligt varmare vid middagstid behövde jag inte ta av mig något då heller, jag knäppte bara upp kavajen - så så varmt är det inte.

---

Just nu spelas: Dirk Gently's Holistic Detective Agency, radioteater från BBC

---

Den brittiska lågpriskedjan Primark har det senaste året hyllats både i svensk och engelsk modepress och dito bloggar. Alltså planerades ett besök på den stora butiken vid Marble Arch. Min reaktion? Jaha.
Av den omtalade modegraden såg jag inte mycket, det var som en korsning av Gina Tricot, valfri svensk postorderfirma och Ullared. Fast jag tycker att Ullared är roligare för de har mer grejer. Det enda som jag tyckte stack ut var klänningen som Sandra skrev om. Den var dock betydligt kortare än vad det ser ut som på bilden, modellen står ju framåtlutad. På mig som har både stor byst och lång överkropp skulle den förmodligen knappt ha täckt rumpan. Men den var fin och såg förhållandevis välsydd ut; på Sandra som är kort och nätt hade den förmodligen varit jättesöt.

Jag köpte en blus och två par underbyxor och de ena paret var så söta på att jag önskar att jag köpt fler. Eftersom de kostade 1,50 pund så hade det varit en bra investering. Blusen, som kostade 8 pund, ser ut så här:



Helt okej, fast lite för trång över bysten - jag hade inte möjlighet att prova den innan eftersom kön till provrummet var ca 100 meter lång (genom hela butiken) - men det tänkte jag lösa med att ha min mest tillplattande bh och sätta i trycknappar mellan knapparna. Hjärtana är hur som helst söta och jag tänkte ha blusen till någon av mina raka knälånga kjolar och mina chockrosa pumps. (Och strumpbyxor förstås, jag går inte barfota i pumps; för trashy.)

Medan kläderna från H&Ms marimekkomönstrade kollektion tog slut nästan första dagen här i Sverige hade H&M-butikerna i London kvar av alla modeller och storlekar; utom den i Wimbledon, men så är det ju också ett område med många skandinaver. Jag fick därför möjlighet att prova den här kjolen, som ju både Annaa och jag var lite sugna på.


Jag hittade bara storlek 42 där jag var och den passade i midjan, lite snävare än vad jag önskade mig dock. Längden var däremot okej, den släpade förvånande nog inte i backen. Men materialet! Hade jag inte vetat bättre hade jag trott att det var 100% polyester, så elektriskt var det. Den fastande längs mina yllestrumpbyxor och avslöjade varje valk på ett sätt som man inte tror att en vid kjol ska göra. Nu är det väl tänkt att man ska vara barbent förstås, men jag misstänker att den kommer att fastna rätt bra i bomullstrosor också. Det må vara en bomull/silkeblandning, men det kändes läskigt.
Jag provade också ett linne i samma mönster fast i cerise och turkos, men även om det var snyggt var det liksom inte tillräckligt snyggt för att lägga en hundring på när jag redan har mängder med t-shirts och även en del linnen.

Jag visste redan att det inte är någon som helst mening med att packa ner högklackade skor på en resa till London; ska man gå nära en mil om dagen måste skorna vara bekväma: låga klackar eller inga alls, stadiga skor med uppbyggda sulor. En annan sak som man lika gärna kan lämna hemma när man är ute och reser med familjen är sminket.
Jag målar ögonen varje dag när jag jobbar eftersom jag tycker om att se bra ut när jag träffar människor i arbetet,  föreläser etc. Jag vill göra ett bra intryck även visuellt. I London på semester är man ju däremot helt anonym och ingen tittar på en. Välklädd vill jag vara, men om jag är snygg eller inte spelar absolut ingen roll. Det här är förstås annorlunda om man är singel och ska gå ut och roa sig, men ska man dra på stan med familjen känns smink helt överflödigt. Liksom örhängen - det var bara första dagen jag hade några.
En sak till att stryka på packlistan. Bra. Jag gillar att resa med lätt packning.

Barnen köpte de här t-tröjorna också. De var dyra, 20pund styck, och fanns bara i storlek small. Dvs, det det stod SML, men som ni kan se sitter de rätt kroppsnära på mina barn som har storlek 34-36.


De är köpta på David&Goliath i Covent Garden. Normalt sett skulle jag aldrig drömma om att handla i Covent Garden, det är alldeles för dyrt, men vi hade tid att fördriva i väntan på när vi skulle möta en kompis på Forbidden Planet (en mer detaljerad beskrivning av vad vi gjorde på resan hittar du på min LiveJournal).

Valeria köpte som sagt två tyllkjolar och en kinesisk blus på Camden Market. Här kan man se blusen och en av kjolarna. Bilden är tagen i Teddys mycket färggranna syrum. Blusen fanns faktiskt i min storlek också.

Köpte jag som sagt i London. Merparten på den på alla sätt fantastiska affären Classic Textiles på Goldhawk Road i Shepherd's Bush. Ett ställe värt att besöka om man är ute efter dels siden till ett bra pris (ja, det är äkta siden), dels Liberty prints. Där köpte jag tre meter av ett förtjusande sådant för 5 pund/meter, dels fem meter vardera av mörkblått och vinrött sidenfoder. Jag vet inte vad jag ska ha det till, men det kommer jag nog på vad det lider. Inne på marknaden finns en hel del tygaffärer också och där köpte jag prickig bomull/polyester för 1 pund/meter - tre meter av det blå och en och en halv av det vita. Det blå ska bli en femtiotalsinspirerad sommarklänning och det vita vet jag inte, kanske en volang på det blå? Det fanns i andra färger också, men blått och vitt slår som bekant det mesta i mitt liv.

Jag svär att det inte finns en enda bra bild på mig från Londonresan; jag ser jättekonstig och/eller ful ut på de flesta. Sen är det ju oftast jag som håller i kameran, vilket gör att det helt enkelt inte blir så mycket bilder på mig. Men här är i alla fall mina nya baskrar: två för tio pund på Shepherd's Bush Market.



Jag har sagt att jag älskar Shepherd's Bush market va? Det är inte en loppmarknad för turister och fyndjagande fashionistas, utan en vanlig Londonmarknad med grejer som köps av folket som faktiskt bor i området: underkjolar, sjalar, kokkärl, halalkött, (för oss) exotiska grönsaker, varma underkläder, billiga skor av dålig kvalitet etc. Och så finns det flera bra tygaffärer ägda av indier alldeles i närheten.

Shoppingen, som jag hade tänkt ägna mig åt, blev mest tyg. Jag trodde att jag var en ny, förändrad människa nu, med modeblogg och allt, men det är uppenbarligen svårt att lära gamla hundar sitta. I klädväg blev det en blus och två par underbyxor på det omskrivna Primark (inte imponerad) samt två baskrar inhandlade på Shepherd's Bush market (en plats jag verkligen gillar). Valeria är den som handlat mest: hon har köpt ett par benvärmare, två tyllkjolar och en kinesisk sidenblus, Vendela en väska med "Nigtmare before Christmas", ett par gympaskor och ett par mysbyxor och maken ett par mysbyxor likaså (två för £10).
Jag köpte inte ens något i Camden, vilket måste vara första gången. Men jag har köpt 17,5 meter tyg.

I eftermiddag bär det av. Vi ska bara var där i tre hela dagar; vi kommer fram vid sextiden i eftermiddag och sen ska vi ta oss ut till Wimbledon, käka och kanske ta en promenad om det inte regnar. Så vi har inte planerat så mycket. Jga har sparat ner den här shoppingguiden från Fatale, strukit hårt i den och lagt till viktiga affärer som Bravissimo, What Katie Did och Forbidden Planet (dit går vi alltid). Jag ska förstås också ut till Shepherd's Bush och besöka Classic Textiles och marknaden och rent allmänt gå omkring, eftersom vi tycker om området. Barnen vill gå på Imperial War museum, The Tower och åka London Eye. Jag tror att det kommer att räcka till och bli över, så det blir nog tyvärr inget besök på Hampton Court den här gången heller.
Vi kommer att besöka internetcafé åtminstone en gång under resan, för att få resultat från derbyt mot Gais, men det är tveksamt om det blir något bloggande, bara lite i såna fall. Å andra sidan kommar jag att fylla bloggen med bilder på shoppingfynd på lördag eller så.

Smaken är som baken - delad. Men jag tycker i alla fall att de här skorna är apfula. De är från Bronx.

---

Just nu spelas: The Wedding Present: "Let's make some plans"

---

Japp, kaschmirsjalen är riktig. Jag köpte den på PACS, och nej den var inte billig, men å andra sidan går pengarna till extremt behjärtansvärda ändamål: utbildning och hjälp till självförsörjning för kvinnor bl a i Pakistan (jag har själv besökt en del av skolorna).
Jag köpte den för att ha till min empireklänning, men efter att sett den här bilden på skådisen Mischa Barton tänkte jag att den faktiskt passar riktigt bra till jeans också:



Ära den som äras bör. Den sortens brallor lär ni nog inte få se mig i dock.

---

Just nu spelas: The Ramones: "Teenage Lobotomy"

---

Ännu ett bloggtips denna dag. Det är bloggen Retro-to-go, vars inriktning ni nog kan lista er till. Det är alltså en blogg med shoppingtips, inte en egen affär, men de länkar till en massa saker man vill köpa. Till skillnad mot till exempel internetbutikerna Pin-up parade och Pin-up girl, som jag skrivit om tidigare, är man inte begränsad till 50-tal och rockabilly, utan täcker in även senare perioder. Det är heller inte bara damkläder man skriver om utan lika mycket killkläder och prylar.

Tänkte tipsa om en trevlig blogg om herrmode. Den heter In Her Eyes och ligger på Men's Vogue. Det är en kvinna som skriver och det kan ju vara därför jag gillar den, men jag tror faktiskt inte det är därför, utan för att hon har ett modehistoriskt perspektiv när hon skriver och visar bilder från åtminstone de senaste 50 åren som illustration till sina både underhållande och bildande inlägg.

och en annan klänning, men alldeles för söt för att inte visas. Från Bottega Venetas vårkollektion. Klänningen längst till vänster skulle få mig att känna mig som Grace Kelly vilken dag som helst, något som får ses som en bedrift med tanke på hur olika vi är. Dock saknas hatt och handskar.

Min nya klänning, och för mycket tittande på bloggen A dress A Day (se länkarna till höger), har gjort mig entusiastisk över att göra fler klännignar med vid kjol och någorlunda figursytt liv. I förrgår gjorde jag "misstaget" att gå in på Tradera, och jag har nu köpt 2,5 meter av detta vackra tyg.



Jag hade tänkt sy något att ha i sommar, men man kan ju göra som Cavalli och köra med blommiga klänningar på hösten också.

Det här halsbandet fick jag en av min pappas fruar när jag var liten (nej, min pappa är inte polygam, men han har varit gift tre gånger). Det var hennes eget, så jag antar att hon använt det någon gång - det har inte jag. Men Maja gillar det. Kanske kommer hon en dag att använda det, vem vet?

---

Just nu spelas: Soundtracket från Hair: "3-5-0-0"

---

Min syster och hennes man kommer hit idag och vi ska gemensamt gå igenom alla kläder som är för små för Maja, korgar, sängar, babylakan, gåstol, skötbord etc och sen ska de ta med sig det de vill ha. Jag tillhör den gamla skolan som sparar allt som inte är fläckigt eller trasigt till nästa barn.

Det har jag förstås lärt mig av min mamma, som lärt det av mormor - mormor blev ensam när mamma var två år och min moster ännu inte född och min mamma var ensamstående med mig och min bror från det jag var fyra år och är fabrikssömmerska; så att ha ont om pengar och spara saker är inlärt i generationer. Mormors föräldrar var lantarbetare med tio barn så det var knappast någon rikedom i det hemmet heller; mormor fick sin fötter förstörda av att gå i skor som inte passade eftersom de fick ta vad de kunde få från fattigvården. Om jag får göra en utvikning är det här något som gör mig så oerhört stolt över det samhälle som Sveriges socialdemokrater byggde upp: jag, med min bakgrund, har fått studera och har disputerat! Min mormors syster berättade hur de suttit i kyrkan som barn och sett hustrurna till de rika storbönderna med sina guldringar i öronen, och nu hade hon det också. Sen att nedrustningen i samhället gör att morsan lever på marginalen och inte har råd att vara sjuk när hon är det, det är ju bara sorgligt. Fast det finns ju en massa människor som tycker att det är bra.

Men, tillbaka till ämnet: eftersom jag är född 1968 missade jag "slit-och-släng-debatten", jag var för ung för att påverkas, utan fortsatte bara på samma sätt som mamma gjort. Nu, när det inte ska komma några mer barn i min familj tänkte jag dock försöka göra en rationell utrensning, spara mycket lite: det som har sentimentalt värde, och skicka resten vidare. Det finns en hel del i samlingarna som både jag, mina syskon och innan oss mina äldre kusiner har haft, en del av det i rätt bra skick faktiskt. Det som inte min syster vill ha, och som inte är arvegods från min släkt går sedan till mitt ex och hans fru som också ska ha barn. Detta borde frigöra en hel del utrymme i förrådet och det behöver vi, våra hobbies är rätt utrymmeskrävande.

Maja är väldigt engagerad i det här och berättar entusiastiskt att hon ska ge sina nyss urväxta skor i storlek 25 till "sin lilla kusin". Det lär väl ta ett tag innan den kan ha dem. Tid kommer det ta att plocka fram allt i alla fall, så vi ska börja gräva i förrådet nu, det som Maja växt ur har vi förstås ställt längst in.

---

Just nu spelas: New Order: "Krafty" från Waiting for the sirens' call

---

Idag har jag satt på kjolen, sytt i dragkedjan och fållat min nya klänning och så här blev resultatet:


Jag är inte100% nöjd med livet, men det är svårt att få till den perfekt vid ärmarna när man har mycket stor byst men inte jättebreda axlar. Och man måste ju kunna röra sig i klänningen också. En annan sak som arbetar mot den perfekta passform jag i alla fall ibland brukar få till när jag gör historisk dräkt är att jag vill kunna bära klänningen oavsett vilken BH jag har, i en historisk dräkt har man alltid de underkläder klänningen provats in på.

De här skorna tycker jag är alldeles förtjusande, och perfekta till mig som både syr hemskt mycket och gillar rosa. Hade jag haft mer jobb, och därmed mer pengar, så det nog blivit ett par - bara för att de är så kul. Köper dem gör man hos schuhstore.co.uk.

---

Just nu spelas: New Order: "Jet Stream" från Waiting for the sirens' call

---

Nu är det jag Annaa som gästbloggar här utan att ha bett om lov...

Läste just i Expressen att  det äntligen kommit en bloggare som skriver om stil för äldre kvinnor. En ny bloggdrottning utropar man!

Aha, tänkte jag, äntligen har Evis stilblogg fått erkännande. Det var hon värd!

Nähä. Den nya bloggdrottningen är en journalist som började blogga i onsdags. Snabbt det kan gå för vissa om de är nog kända i journalistbranschen! Men hon är ju FÖRST utropar skribenten. ALLA andra modebloggare är unga. INGEN har skrivit om mode för lite äldre förut.

Nähä och Jaha, igen. Den här bloggen har funnits sedan i november. Jag har tipsat ett antal lämpliga tidningar om den och faktiskt fått positiv respons.

Men som sagt, det gäller att ha rätt kontakter, har man det blir man bloggdrottning på tre dagar! Annars finns man inte.

Annaa M

Japp, ni hörde (läste) rätt: det är så kallt att man bör ha långkalsonger på när man går på fotboll. Dagens klädsel är därför framför allt varm och inkluderar både mössa, vantar och varmfodrade känger. Och långkalsonger då.

---

Just nu spelas: New Order: "Slow Jam" från Get Ready

---

Stylehunter skriver på style.com om röda strumpbyxor som en av de hetaste trenderna inför hösten. Jag måste alltså vara hemskt trendig eftersom jag skaffade ett par redan före jul.
Var ska man få tag i dem då? Jag hittade mina på KappAhl, men jag vet inte om de har kvar dem. De är i all fall mycket trevliga och innehåller en del bomull utan att vara jättetjocka. Gina Tricot har, liksom Indiska. Indiska kör dock med "one size" på sina strumpbyxor, något som jag är starkt skeptisk till; jag har aldrig träffat någon som one size passat på.

---

Just nu spelas: The Stranglers: "(Get a) Grip (on yourself) från Punk Power: Anarchy in the UK

---

En lustig, och för mig praktisk, sak är att om man ser till de stora postorderfirmorna är det nästan alltid grejerna som jag gillar som går på rea sen. Här är det grejer från Ellos och Josefssons, som ju i praktiken är samma. De svarta kängorna finns också i neonfärger och jag är rätt frestad, men å andra sidan är tygskor inte nåt vidare för fötterna och har man kassa fötter som jag ska man förstås vara extra försiktig.


Om det är så praktiskt vet jag förstås egentligen inte, det innebär ju att jag blir mer frestad att köpa dem och många kläder på rea blir fortfarande mycket pengar.

---

Just nu spelas: Placebo: "Plasticine" från Sleeping with ghosts

---

Ja, det är frågan. vi ska egentligen bara vara där i tre dagar, eftersom vi kommer fram på tisdag kväll och åker hem på lördag morgon. Så realistiskt sett behöver man det man reser i, ett helt ombyte + något fler tröjor (för att jag lätt spiller då). Eftersom vi reser med alla barnen ska vi inte gå ut på kvällen, så man behöver inte ha med sig speciella kläder för det och jag ska inte besöka något museum eller institution i egenskap av forsakre, så jag behöver inte ha passande kläder för det heller (engelsmän är mer konservativa än vad vi är och dessutom är det skillnad på vad man kan ha på sig på sin egen arbetsplats där man är välkänd och vad man har första gången man träffar folk i tjänsten).
Vädret är dock lite problematiskt: det kan vara jättevarmt i London i mitten av april - å andra sidan var det tjock frost där på morgonen i förrgår. Eftersom man går omkring mycket blir det i alla bara två par skor, varav jag reser i ett; det är så många skor jag har för ilägg. Kängorna är varmfodrade och börjar även här bli för varma för att gå omkring i någon längre stund.
Så det blir nog inte så mycket packning: lite kläder, en bok till Teddy (som vi bor hos) om Bockstensmannen och en mellanlagrad grevé till en väninna som bor i Oxford och drabbats av ost-abstinens.

De stora barnen och mannen har förstås ännu mindre packning eftersom de inte tror på att ha flera par skor eller på att ha något annat än jeans och tröja på sig.

Ute:


Inne:


Kappan är mormors, troligen 60-tal, men kan vara äldre
Örhängen från Kicks
Sidenscarf från Myrorna i Linköping
Tröja i silketweed stickad av Blåva Anna
Kjol och strumpbyxor: H&M
Bälte: mitt från 80-talet

Skor hade jag också, fast de inte syns, ett par stövletter med dekorknappar från DinSko.

---

Just nu spelas: Wah Heat!: "7 minutes to midnight", från en skiva som följde med senaste numret av Mojo.

---

Eftersom huvtröjorna är sönderälskade finns det väldigt lite 90-tal kvar i mina samlingar, och väldigt lite av det kan beskrivas som modekläder: det är ett par avklippta jeansshorts som jag hade ovanpå leggings eller strumpbyxor till grova kängor, några t-shirts med politiska tryck, en batikblus och liknande. Men ett modeplagg har jag kvar: denna hatt (och den gula klänningen jag visade för några inlägg sen, men de kommer jag inte i). Sydda hattar, vanligen i sammet, men även som här i ylle, var jättevanligt under andra hälften av 90-talet.



Den här använde jag mycket, jag har alltid varit förtjust i huvudbonader. Jag höll på att supa bort den på Annaas mans begravning, men den hittades och kunde hämtas nästa dag. Nu var det länge sen jag använde den; den går egentligen lite för långt ner i ansiktet för att vara riktigt klädsam på mig, i alla fall när jag har håret i tofs eller fläta som jag nästan alltid har.

---

Just nu spelas: Editors: "The weight of the world" från An end has a start

---

Jag sitter och förbereder föreläsning och tittar på en massa modebilder från 90-talet. Och vad det gäller kläderna blir jag inte det minsta nostalgisk, om jag aldrig någonsin behöver se en väst eller kavaj som hänger ner nästan till knäna igen kommer det att vara för snart. Jag vill förresten inte ha skor med klumpiga klossklackar och kantiga tår à la 90-tal heller.
   

Men jag minns somrarna 1989 och 1990 och acid housemusiken och att dansa i timmar till monotona rytmer och gigantiska t-shirts med batikmönster och huvtröjor och smileymärken - och då blir jag allt lite nostalgisk. Jag tror jag får lov att åka hem till Inger och lyssna på skivor och dansa snart.

---

Just nu spelas: The Church: "Disenchanted" från Heyday

---

Volanger är enligt alla reportage grymt stort i år. Jag har inte sett så mycket av det ute i butikerna, mest kjolar av rynkade våder, men det såg vi ju förra sommaren, och förrförra också. Både volanger och rynkade våder brukar förknippas antingen med romantik eller med det som förr kallades "hippie-looken" och nu "boho". Jag är svag fär den senare, den har under många år varit grunden i min stil, men är ändå glad att se när volanger används på ett sätt som ger ett helt annat intryck; som här hos Christopher Kane:


Den till vänster är väl den som ligger närmast det gulliga, men med den strikta skjortan till blir den inte gullig, och resten är helt befriat från vare sig gullighet eller bohoromantik. Inspirerande och coolt tycker jag.

---

Just nu spelas: The Modern Lovers: "Road Runner" från Punk Power: Anarchy in the UK

---

Jag tog en liten sväng på stan på väg hem från radion. Först och främst var jag ute efter en dragkedja till min nya klänning, men jag tittade också in på H&M och Monki. På H&M hittade jag jackor av huvtröjetyp, fast utan huva, för 98 kronor. Jag köpte två blå- och grårandiga till Vendela och Valeria. Sen gick jag in på Monki för att se om de i alla fall inte hade fått in den där tröjan jag ville ha men som bara fanns i XS/S när jag var där inne senast. Jag skulle egentligen inte köpa något, utna bara titta; jag åker till London på tisdag och sparar min shopping till dess, men när de nu faktiskt hade en inne i min storlek så var jag ju tvungen att prova...
Ja, så gick det, men den kostade i alla fall bara hälften av vad jag hade för mig att den kostade, dvs150 kronor och det kan jag leva med.



Bilden är inte jättebra, men ni får en idé om hur den ser ut på. Nu till frågan om när man ska använda den. På 80-talet hade folk ungefär såna här tröjor i pastellfärg på sommaren, men det mörkgrå känns inte så somrigt - jag troratt det här är en tröja för utgång, och det vet ni ju hur mycket sånt det blir av för mig. Men jag får väl bättra mig, nu när jag har en tröja som kräver det.

och dimman. Nu ska jag åka till radion igen. Ute är det tjock dimma - sån tur att jag har en starkt cerise blomma i håret då, så att jag syns. Dagens klädsel blir premiäranvänding för blusen jag köpte på rea för 20 kronor på Monki. Eftersom den är beige tyckte jag att jag behövde lite röda och cerise accessoarer.


Jag hade tänkt ha skor med klack till den här kombinationen egentligen, men tyvärr har jag fått mer inflammation igen i mina fötter, så nu är det skor med ilägg som gäller. Kolla in min väldefinierade vadmuskel på höger (mitt höger) ben förresten!

Senast var 1991. Först klippte någon, vars namn jag glömt, mitt hår på Manifestivalen i Stockholm; sådär som var poppis på pojkar runt 1990, med kort på sidorna och längre hår ovanpå som låg som en kant liksom. Senare samma sommar klippte min vän Inger mig ännu kortare och sen i Augusti fullbordade min vän Hjalmar verket genom att en bakfull morgon i Christiania ge mig 1,5 cm snagg med sin schweiziska armékniv. Sen lät jag det växa utan att göra något med det och så här såg det ut i april 1992:


Jag och Inger i nyinköpta klänningar från H&M. Vi gillar att klä oss likadant. Tyvärr har jag ingen bild på hur jag såg ut med snagg.

---

Just nu spelas: The Wedding Present: "Blue eyes"

---

Tre klänningar i mycket olika stil från Haléns - och jag gillar dem alla:


Batikklänningen, som också finns i blå och turkos toner kostar 299 kronor. Den i vitt, rött och marin som väl får ses som någon slags crossover mellan retro pin-up och det marina som återkommer varje sommar, kostar 149 kronor och den blå lite 80-talsljuva klänningen kostar 299 kronor.

Lite, men bara lite, inspirerad av Nicole Fahria, koftan är alldeles för tjock och klänningen för kort, men i alla fall. Den största influensen är dock troligen alla lusekoftsvarianter (förenklade för grövre garn och stickor) jag sett när jag gått igenom handarbets- och modetidningar från 90-talet idag.

har nu Josefssons tagit fram en klänning i samma mönster! Nä, jag trodde inte heller mina ögon när jag såg den:

För endast 299 kronor kan du nu utrycka din arabiska identitet/visa din sympati för det palestinska folket över hela kroppen.

---

Just nu spelas: The Jesus and Mary Chain: "Teenage Lust" från Honey's Dead

---

Jag vet att jag är ond nu, men varför ska bara jag få njuta/lida av denna stiliga dubbeknäppta herrkofta i mohair från 1987? Det här tror jag hör till det som aldrig någon stickade i verkligheten, utan som bara gjordes i det exemplar som fotades. Men jag kan ju ha fel, killar hade ju faktiskt den typen av kavajer fast sydda i tyg så någon kan ju ha velat ha en stickad. Fast jag tvivlar.



Byxorna kommer jag dock ihåg att folk hade.

---

Just nu spelas: The Jesus and Mary Chain: "Commercial" från Munki

---

Mina stora barn ska jobba med miljö och hållbarhet i skolan nu. Eftersom jag är en sån mamma som alltid har en bok att plocka fram när något ska göras tog jag Annaas utmärkta lilla bok Hållbare Svensson ut bokhyllan och räckte till dem. Den är lättläst och ger konkreta exempel på hur vanliga människor och vanliga hushåll kan leva mer miljömässigt hållbart; borde vara utmärkt till skolarbeten i högstadiet.  Äldsta dottern (med tjugo minuter) granskar framsidan och säger sen "Skriver alla du känner böcker?"
Jag inser där och då att även om en hel del av mina vänner aldrig skrivit en bok har säkert hälften gjort det, och hur onormalt det är, om man ser till hela befolkningen. Jag inser också att en orsak till att jag inte tänker på det så är att på nå't sätt räknar jag inte att skriva avhandlingar som att skriva böcker; man blir väl inte författare för att man skriver en avhandling? Det är först om jag får skrivit en bok till som jag skulle känna mig som "en som skriver böcker". Fast fortfarande inte författare; jag är forskare.
Men väldigt många jag känner skriver böcker.

Någons slags sommarkatalog från Haléns damp ner i brevlådan idag och den här klänningen gör mig alldeles kollrig. Dock har jag för lite pengar och för mycket kläder, så vi får se hur det blir, det blir i alla fall efter vår Londonresa nästa vecka om det blir något.


Och ja, jag vet att den kan få min byst att se jättestor ut, men ibland får man ta sånt. Den finns med svart, vit och turkos bottenfärg också.

---

Just nu spelas: The Jesus and Mary Chain: "Take it" från Automatic

---

Den här klädseln får mig att tänka på engellsk lakritskonfet; sån som jag inte gillar för att jag inte gillar lakrits och de vita och rosa lagren i alla fall mest smakar sött. Men klädseln gillar jag. Det blev ännu bättre av att det faktiskt var riktigt vårigt idag.

---

Just nu spelas: The Jesus and Mary Chain: "It's so hard" från Psychocandy

---

Den här t-shirten från Idylle tycker jag har ett fantastiskt vackert tryck.


36 dollar är inte jättedyrt med dagens dollarkurs, men jag vet att jag tyvärr inte kommer bära en tröja i potatisbrunt speciellt ofta; det passar var sig mig eller min garderob i övrigt.

---

Just nu spelas: The Cascades: "Rythm of the falling rain"

---

Jag sitter och rättar tentor och är i desperat behov av lättsam underhållning. Men uppdaterar folk sina bloggar? Nä, för de sover väl fortfarande. Eller möjligen jobbar. Bra med Annaa som uppdaterar när jag sover så att jag har något nytt på morgonen. Men nu behöver jag mer distraktion, tentarättning har faktiskt ett oerhört begränsat underhållningsvärde.

---

Just nu spelas: The Chrystals: "He's a rebel"

---

Angående klänningen jag håller på att sy så är det bara livet och ärmarna jag tagit från det här mönstret.
Jag tror att jag ska göra en kjol som är rak och veckad på, för jag gillar när kjolen står ut så där 50-talsaktigt. Kanske blir det utanpåfickor också, jag får se.
Fast först ska jag jobba en massa.

---

Just nu spelas: Bill Haley and his Comets: "Shake, Rattle and Roll"

---

Jag är på språng för att föreläsa om modet 1965-1980, men så här ser jag i alla fall ut i dag. Lite dämpat, för vi har minnesstund för Christer Winberg på jobbet idag och jag tänkte att det skulle kunna uppfattas som vanvördigt att vara alltför färgglad. Inget smink har jag heller, för jag kommer garanterat att gråta.

Nog för att det är någon slags 80-talsrevival, men det här tror jag aldrig att vi kommer att få se igen:

När Maja hörde mig berätta för Blåva Anna att jag inte hade tänkt gå på Blåvtt idag så blev hon mycket upprörd; det gick inte att lugna henne med att vi skulle gå på fotboll redan på lördag, eller att muta henne med roliga saker vi kunde göra hemma. Eftersom jag väl egentligen ville också så blev det i alla fall så att vi gav oss i våg; och det får väl sägas vara värt det: Blåvitt vann med 4-1. På vgen hem underhöll Maja bussen med att sjunga "Åh Änglarna - sha-la-la-la-la-la-la". I alla fall så blev det tack vare Maja även en dagens klädsel; jag brukar ha som princip att jag ska ha tagit mig utanför huset för att lägga upp en dagens. Retro sportkläder är väl alltid inne va?

Idag är jag lite slö och orkar inte göra så mycket. Jag (och Maja) har städat i hennes rum, vilket också innebär att väldigt mycket grejer som varit spridda över hela lägenheten nu är på sin rätt plats i hennes rum. Jag borde sortera tvätt, men jag orkar inte. Egentligen hade jag behövt jobba, men det går inte när pappan jobbar från nio på morgonen till halv nio på kvällen, som han gör varannan söndag Så istället syr jag lite: först på en 1500-talsklänning till Maja i rosa sidensatin, men hon vägrar prova så nu har jag börjat med min klänning i babycord. Det blir modell C på det här mönstret, som är det första mönster jag köpt själv, någon gång när jag gick på gymnasiet. Men jag har inte sytt i från det förrän nu.



Det är bara upp till storlek 44 (100-82-108), men eftersom de har lagt til 7 cm(!) i rörelsevidd så behöver jag inte öka alls mycket. Inte har model C på teckningen några 7 cm rörelsevidd i livet, tänk vad besvikna många måste ha blivit när de trodde att de skulle få ett tajt liv och fick ett blusande. Eftersom det är så lite ökning som behöver göras och eftersom jag använder mönster"papper" i non-woven klarar jag mig utan att göra en prov i tyg; det räcker att nåla in mönsterbitarna och prova.

Fotboll? undrar ni. Jo, det är hemmapremiär idag, men jag känner mig lite för värkig och trött för att orka gå på fotboll ensam med en treåring.

kan i vår med fördel bära aftonlänningar från Carolina Herrera:


Lite doft av 30- och 40-tal, men ändå nytt.
För oss andra är väl varken behovet av aftonklänningar eller vår pengapung tillräckligt stora.

Jag har ett dokument i min dator som heter just det. När jag har funderat ut ett bra sätt att kombinera mina kläder på så skriver jag (ibland) ner det. Ja, jag är en sjuk människa, men tänk så många bra idéer man skulle glömma bort annars.
Är det någon mer som gör så?

---

Just nu hörs: Dunderklumpen i bakgrunden

---

Det måste vara kombinationen av att studera modet 1965-1980 och att ha sett Hair igår, för den här klänningen från Topshop framstår just nu som oemotståndlig. Jag hittade den via bloggen Om kläder som är vackra.


Den finns till och med i storlek 16, som jag borde klara enligt deras måttabell, lite smått i bysten, men den går ju att klämma till lite. Den lär dock knappast komma till Topshop i Göteborg, de har hittills inte tagit in något större än storlek 14, så varför skulle de börja nu?
Men jag kan strunta i Topshop Göteborg, för den 15e åker jag till London och då kan jag titta efter den där. Är den då slutsåld redan så var det i alla fall inte meningen.

---

Just nu spelas: "Walking in space" från Hair (filmversionen)

---

Jag tog en liten, liten sväng på stan också, mellan demonstrationen och vernissagen, och hittade den här kjolen på rea på H&M; 98 kronor.



Kjolen, som är i storlek 42, är något lös i midjan (jag orkade inte prova den), men jag kan ju ha skärp till som jag har på bilden. Jag antar att den egentligen ska sitt en bit ner på höften, annars kan jag inte förklara detta fenomen, men då passar den inte alls min kroppsbyggnad, så skärp får det bli.
Det fanns annat fint också, men lördagsshoppa med barnvagn är jag egentligen inte så tänd på.

Jag tog en mycket bättre bild av dagens klädsel efter mitt vernissagebesök, så jag byter helt fräckt bild.
På den förra hade jag både hängslen och livrem, men jag kom fram till att det var snyggast med bara hängslen; och med örhängen och basker. Samt bandtröja med ett bland de flesta mindre känt band: punkbandet The Toydolls från Sunderland.

Det här ska vi gå på idag, jag och Majan.


Vill man veta mer om utställningen är det bara att följa länken där uppe. Först ska vi dock delta i världens kortaste demonstration: Hyresgästföreningen mfl demonstrerar idag för hyresrättens bevarande som boendeform och demonstrationen, som börjar klockan 11.30 (avgång 12), går från Valand till Bältespännarparken! Jag undrar om det överskrider 300 meter?

De här fina klänningarna hos Urban Outfitters hade jag kunnat tänka mig att ha i sommar. De är väldigt olika stilen, men söta på sitt sätt. Jag gillar den högra bäst, men skulle förmodligen se bättre ut i den vänstra.


Om någon av dem hade passat mig förstås, men de gör de inte eftersom de bara görs upp till L. L motsvarar i de flesta fall storlek 42, och det enda sätt jag skulle kunna få ner byst- och höftmått till storlek 42 är genom bröstförminskningsoperation respekteve radikal omstrukturering av bäckenet - det räcker inte att gå ner de fyra kilo jag har ner till normalvikt, eller för den delen tio kilo. Jag har vägt 15 kilo mindre än vad jag gör nu och mina bröst och höfter var ändå för stora för storlek 42.
   Men för er som är mer normalt byggda kan jag tala om att de kostar 48 respektive 65 pund.

Where have all the flowers gone?...Where have all the soldiers gone?
Vi tittade just på Hair medans jag satt och sydde och Blåva Anna satt och stickade. Och jag tänkte när jag såg slutscenen, med "Let the sunshine in", att när de gjorde den trodde de nog verkligen att det inte skulle bli några mer sådana krig som Vietnamkriget - att USA inte skulle föra krig i tredje världen igen. Och nu står vi där, och precis som då skickar vita, rika män ut fattiga svarta män, och för den delen vita ut för att slåss: för att döda och dö. Den här gången finns det inte ens ideologiska skäl, hur korkad än dominoteorin var, utan det är i första hand ett kolonialkrig om resurser.



Det gör mig riktigt sorgsen. Jag är en blöthjärtad pacifist, som de kallar oss: jag tycker det är fel att döda människor. Punkt. Oavsett vem det är som gör det, även om det natuirligtvis är lättare för mig att identifiera mig med amerikaner, vars kultur är mer lik vår, än med t ex folk från Burma.

Så här skulle jag kunna tänkt mig att sett ut när jag var tjugo - kanske till och med idag. Vivienne Westwood 1986:

---

Just nu spelas: Andy McCoy: "Heart attack"

---

När man tittar ut genom vardagsrumsfönstret och ner på dagisgården nedanför vårt hus och ser att det sitter ett barn i den enda lerpölen - då bara vet man.
Jag behöver inte ens se den rosa- och brunrutiga overallen för att veta att det är Maja. Min mamma hävdar att det är ärftlig belastning (vi tror mycket på ärftlighet i vår släkt, i synnerhet vad det gäller dåliga egenskaper och de kommer alltid från "den andra sidan") och det kan jag gott tro, jag minns en stor förtjusning för alla former av vattenansamlingar långt upp i åren.
Men nu har jag spolat av leran från Majas ena overall och sedan tvättat den så att hon är redo för en ny dagisvecka på måndag; tur att det bara är en mycket kort tid det är vattenpölar på gården.

---

Just nu spelas: The Church: "Priest = Aura" från skivan med samma namn

---

Istället för att peta runt i min PowerPointpresentation av modet 1965-1980, och skriva föreläsningsanteckningar har jag gjort ett collage av bilder på en av 1960-talets verkligt stora modeller: Jean Shrimpton. Man kan inte säga annat än att hon hade något speciellt. Samt att svartvita foton är riktigt, riktigt snyggt.



Mer information om och bilder på Jean Shrimpton hittar du här.

---

Just nu spelas: Oasis: "Don't Look Back in Anger" från (What's the story) Morning glory?

---

Jag tror att jag ska göra en vippig kjol som går strax över knät, som den här ungefär, i skotskrutigt tyg som jag applicerar blommor på. Jag gillar när olika mönster blandas på samma tyg, men det brukar vara svårt att hitta och applikation ger ju en extra dimension till det hela. Man kanske till och med ska göra dem lite tredimensionella, fast det är inte så bra för tvättbarheten förstås.
Jag har inget lämpligt skotskrutigt tyg eftersom det marin/vinröda är för dämpat och ett mer mörkblått/klarrött som jag har är för ulligt och luddigt; jag vill ha något poplin- eller taftliknande tror jag. Jag får väl hålla ögonen öppna.
Nu ligger det rätt sent på min sylista, men jag skriver ner det i alla fall så att jag kommer ihåg. Jag kanske har tid i slutet av maj, efter den textilarkeologiska konferensen jag ska på i mitten av månaden.

---

Just nu spelas: The City Waits: "Do not rumple my top-knot" från Pills to Purge Melancholy (sånger om sex och alkohol från 1700-talet)

---

Soldis på dagen, vårljus kväll och fiskmåsarnas skrin - nu är det vår och jag älskar det!

Och datorn slumpade fram Smashing Punpkins "1979", jag kan inte säga att jag klagar.

Boken 20th century fashion av Valerie Mendes och Amy de la Haye i Thames and Hudsons serie "World of Art" är inte så dum. Den är inte så tjock, 273 sidor, och dessutom i pocketformat, vilket gör den lätt att bära runt i handväskan och läsa på bussar och spårvagnar (en del mode- och konstböcker kräver egen liten dragkärra för att frakta). Viktigare än formatet är förstås innehållet och jag tycker att den ger en bra översikt över modets utveckling under förra århundradet. Det är en klassisk modehistoria så kopplingen till samhällsförändringar etc är ytlig och den ägnar mer utrymme åt modehusen än åt vanligt folks kläder, men det tycker jag är helt okej när den inte utger sig för att vara något annat. Den har inte så fantastiska bilder som en del andra böcker jag lånat, men de som den har är informativa och väl valda - kort sagt: jag funderar på att köpa den, för ett översiktsverk är aldrig fel att ha.

---

Just nu spelas: Niagara: "Psychotrope" från Religion

---

Med tanke på gårdagens kommentar om min klädsel så är det väl ett rent mirakel att jag inte dök upp i orange kroppstrumpa med rosa och rödprickig tyllkjol bara för att vara besvärlig idag (ok, jag har inga såna kläder, men nåt liknande). Istället höll jag mig till grått. Och Margaretaflätor; jag har hört att det är inne ;) Fast  det var inte därför, den hör till mina standardfrisyrer, det är bara mitt hår som har varit för kort för den ett tag.


Efter radion träffade jag maken och dottern utanför Stadsbiblioteket och köpte årets första lösglass: Cappucino och Hallonsorbet i rån.
Nu ska jag bada och sen ska jag jobba.

---

Just nu spelas: Placebo: "Slave to the wage" från Black Market Music

---

Så var det dags för radion igen i morgon. "Alltinget" P4 Göteborg klockan 11-12.30. Jag kan inte garantera att jag säger något om kläder, men däremot att det är bildande; jag lär mig en massa nya saker varje gång.

Nu ska undertecknad gå iväg med två kassar med pappersåtervinning, vidare ner till supportershopen för att köpa årskort (sista dan de säljs är på lördag) och slutligen upp till insitutionen för att lyssna på musik och umgås. Jag tror att nyckelordet för dagens klädsel är "klatschigt".



Vädret är varierande, jag hoppas att det inte regnar för mycket.

---

Just nu spelas: Weezer: "Hash Pipe" från the green album

---

Min jakt på örhängen i form av stora plastbollar kröntes igår med viss framgång. De fanns visserligen bara i svart och vitt och jag hade velat ha knallrött eller kornblått eller någon annan stark färg. Jag hade också velat att de hängde i kedjor i stället för i gigantiska öglor, men det går ju att fixa själv om man orkar. Glitter är i alla fall affären där man hittar de här:



De hade också jättestora plastblommor som örhängen, tyvärr bara i tråkigt benvitt. Jag blev i alla fall inspirerad och ska försöka hitta något liknande i starkare färg. Min man avskyr örhängen, även små och diskreta, men det hindrar mig förstås inte - han tycker ju om mig ändå och dessutom har jag ju dem på mig när jag inte är hemma så han ser inte så mycket av dem. Jag ska nog ta och titta in i den bisarra lilla smyckebutiken precis vid ingången till Köpmansgatan från östra Hamngatan i Nordstan; där finns fler - och större - örhängen än jag sett någon annanstans sen 80-talet.

---

Just nu spelas: Ebba Grön: "Flyktsoda"

---

En tjej som heter Ebba W har gjort en teckning av mig, efter ett av mina foton på bloggen. Gå och titta vet jag! Fint, och likt, tycker jag.

Inte lika underbart mönsterpassad som i fyrtiotalsklänningen jag visade nedan, men rätt fin klänning ändå. Det här mönstret har jag, vilket onekligen gör saken lite lättare. Problemet att det bara är upp till storlek 42 och om jag ser i deras måttabell har jag 11 cm större bystmått och 6 cm större midjemått, men jag har ju förstorat mönster förr så det ska väl gå. Problemet är mest när livet ska minskas ner från min stora byst till mina inte speciellt breda (men precis raka) axlar. Här är det ju gjort holkärm av själva livet, så då blir det inte lika mycket problem. Den har dock inga bystveck och det måste jag nog ha. Ja, ja, vi får se. Fint i alla fall, och mycket aktuellt.


Sen är det förstås frågan vilket tyg man ska ta. Kanske mitt fina tyg från Liberty's? Fast jag hade nog tänkt mig ärmar till det förstås, babycord är ett bra material för klänningar när det inte är så varmt.

---

Just nu spelas: "Academia de St.John: "Vivaldi: Wind and brass Concerti: Allegro"

---

Av det engelska märket Countdown

---

Just nu spelas: Sator: "Hitchhike to Caudine Forks" från Stock Rocker Nuts

---

Här är Monkitröjan jag ville prova. Ingen av butikerna hade den emellertid inne i M/L utan bara i S/M, så nu vet jag inte om den skulle passa mig. Jag har snygga axlar och överarmar så jag tänkte att det kanske skulle bli bra. Svårt 80-talig är den i alla fall - jag har minnen av många tröjor av den här varianten även om jag själv aldrig hade någon.

---

Just nu spelas: Convivium Musicum: "Branle des Hermites" från Mr. Arbeau's school of dancing

---

Jag tog en sväng in på Lindex och provade inte mindre än fyra plagg. Det är sån't som nästan aldrig händer, jag gillar inte att prova kläder och det är sällan fyra plagg som intresserar mig i samma affär. Nå, det hade jag inte mycket för, för tre av dem passade inte och den fjärde var jag inte tillräckligt intresserad av för att köpa när allt kom till kritan. Tyvärr finns bara två av plaggen på Lindex hemsida, så ni får där nöja er med min beskrivning. Här är de som fanns:


Byxorna var lagom långa i benen, vilket betyder att de är korta på folk med normallånga ben. De gick också igen, men de var för korta i grenen och, trots att de inte nådde upp till midjans smalaste punkt, lite vida i midjan. Jag har väldigt lång överkropp så på de flesta är de säkert inte för korta i grenen, men det gör ju inte mig lyckligare när jag känner hur de skär in.
Blusen var både snygg och lagom och hade det inte varit för att jag inte vet hur mycket jag verkligen kommer att använda en kortärmad vit blus; det är inte riktigt min stil , hade jag nog köpt den.
Sen var det ett enmanstält i köksrutigt grått och vitt, botten var grå. Den hade nog sett okej ut med ett bälte, men med stor byst är ju risken för enmanstält, som tidigare konstaterats, stor.
Sist plockade jag åt mig ett par jeansshorts med hög midja. De gick knappt ihop över magen/höfterna och var lösa i ryggen. Samt för korta i grenen, eller, de räckte ju till eftersom de var tänkta att ha extremt hög midja, men min kropp gick inte in där de gick in utan fem cm högre etc.

Alltså blev det ingenting, och det är ju lika bra det, både för min ekonomi och för planeten.

Slutligen vill jag utrycka mitt missnöje med att Lindex har slutat att tillverka kläder i storlek 46; 44 är nu största storleken bland de "vanliga" kläderna.

---

Just nu spelas: KSMB: "Blått&Guld" från Rika Barn Leka Bäst

---

Jag är kass i magen idag, det var jag igår också, och det påverkar förstås hela dagen. Därför blir det ingen tjusig, uttänkt outfit, ni kan titta här om ni vill se hur jag ser ut nu när jag ska gå ut. Ärendena jag ska avklara är att få prefektens underskrift på min ansökan om forskningsanslag, hämta ut barnens pass och titta in på Monki och eventuellt köpa tröjan alla redan har köpt (med alla menar jag Hanna, Sassy och någon mer som jag inte kommer ihåg).
Jag skulle egentligen ha tvätta också, men jag känner mig för kass för det och flyttade tvättiden till på torsdag när maken är ledig och kan hjälpa till.

Den här 40-talsklänningen är till salu på eBay just nu. Det är ju tur att jag inte har 33-36" i bystvidd, annars kanske jag hade varit tvungen att bjuda på den. Jag har i alla fall sparat bilderna för inspiration; kanske man kan sy något liknande.

Efter ett par månaders uppehåll skickade jag igår iväg en ny strumpbeställning till SockDreams. Det blev både nya ankelsockor, eftersom jag slitit ut de flesta jag har; A chevrons är hyfsat billiga och snygga ankelsockor. De här var extra billiga eftersom jag fann dem i "Clearance". Sen har jag lyckats få hål både i mina strumpor med genomskinliga längsgående ränder och dem med hjärtan och jag gillar dem verkligen så nu när det varmare vädret är på väg passade jag på att införskaffa nya. Kanske kan det fungera som en vårbesvärjelse? Om det inte funkar kan jag ju alltid ta på mig ett par grafitgrå spetsstickade strumpbyxor i ull. Inklusive frakt blev det 350 kronor, jag är mycket förtjust i den låga dollarn.

---

Just nu spelas: Teenage Fanclub: "Alcoholiday" från Bandwagonesque

---

Ja så gick det med den bloggflytten. Man kan ju tycka att om man stänger ner bloggarna i två dygn så borde man i alla fall klara av att genomföra flytten. Jag vet att när Livejournal, som är oändligt mycket större (jättestort i bl a Ryssland och Japan, förutom USA och västvärlden) gjorde något liknande gick det på mindre än ett dygn. Å andra sidan vet jag att det är komplicerade grejer. Irriterande var det hur som helst eftersom jag ju inte fick tillfälle att berätta för världen om mina inköp och vad jag hade på mig ;) Eller mest för att nästan ingen annan blogg jag läser kunde uppdateras heller.
Men, för att återgå till kläder och sådant så köpte jag ett nytt IFK-linne inför första matchen för säsongen igår. Jag är rätt nöjd med det faktiskt och framför allt gillar jag att de tar in tjejmodeller, t-shirts för killar är oftast inte så snyggt på en kvinnokropp med bröst. Vad som dock vanligen är problemet är att L och XL är jättesmå - inte så nu: det här linnet är storlek L och sitter riktigt tjusigt:

Just nu spelas: Mando Diao: "Morning Paper Dirt" från Ode to Ochrasy

---