Sömnad: ja, fotboll: nej
Idag är jag lite slö och orkar inte göra så mycket. Jag (och Maja) har städat i hennes rum, vilket också innebär att väldigt mycket grejer som varit spridda över hela lägenheten nu är på sin rätt plats i hennes rum. Jag borde sortera tvätt, men jag orkar inte. Egentligen hade jag behövt jobba, men det går inte när pappan jobbar från nio på morgonen till halv nio på kvällen, som han gör varannan söndag Så istället syr jag lite: först på en 1500-talsklänning till Maja i rosa sidensatin, men hon vägrar prova så nu har jag börjat med min klänning i babycord. Det blir modell C på det här mönstret, som är det första mönster jag köpt själv, någon gång när jag gick på gymnasiet. Men jag har inte sytt i från det förrän nu.
Det är bara upp till storlek 44 (100-82-108), men eftersom de har lagt til 7 cm(!) i rörelsevidd så behöver jag inte öka alls mycket. Inte har model C på teckningen några 7 cm rörelsevidd i livet, tänk vad besvikna många måste ha blivit när de trodde att de skulle få ett tajt liv och fick ett blusande. Eftersom det är så lite ökning som behöver göras och eftersom jag använder mönster"papper" i non-woven klarar jag mig utan att göra en prov i tyg; det räcker att nåla in mönsterbitarna och prova.
Fotboll? undrar ni. Jo, det är hemmapremiär idag, men jag känner mig lite för värkig och trött för att orka gå på fotboll ensam med en treåring.
Det är bara upp till storlek 44 (100-82-108), men eftersom de har lagt til 7 cm(!) i rörelsevidd så behöver jag inte öka alls mycket. Inte har model C på teckningen några 7 cm rörelsevidd i livet, tänk vad besvikna många måste ha blivit när de trodde att de skulle få ett tajt liv och fick ett blusande. Eftersom det är så lite ökning som behöver göras och eftersom jag använder mönster"papper" i non-woven klarar jag mig utan att göra en prov i tyg; det räcker att nåla in mönsterbitarna och prova.
Fotboll? undrar ni. Jo, det är hemmapremiär idag, men jag känner mig lite för värkig och trött för att orka gå på fotboll ensam med en treåring.
En idé
Jag tror att jag ska göra en vippig kjol som går strax över knät, som den här ungefär, i skotskrutigt tyg som jag applicerar blommor på. Jag gillar när olika mönster blandas på samma tyg, men det brukar vara svårt att hitta och applikation ger ju en extra dimension till det hela. Man kanske till och med ska göra dem lite tredimensionella, fast det är inte så bra för tvättbarheten förstås.
Jag har inget lämpligt skotskrutigt tyg eftersom det marin/vinröda är för dämpat och ett mer mörkblått/klarrött som jag har är för ulligt och luddigt; jag vill ha något poplin- eller taftliknande tror jag. Jag får väl hålla ögonen öppna.
Nu ligger det rätt sent på min sylista, men jag skriver ner det i alla fall så att jag kommer ihåg. Jag kanske har tid i slutet av maj, efter den textilarkeologiska konferensen jag ska på i mitten av månaden.
Just nu spelas: The City Waits: "Do not rumple my top-knot" från Pills to Purge Melancholy (sånger om sex och alkohol från 1700-talet)
Jag har inget lämpligt skotskrutigt tyg eftersom det marin/vinröda är för dämpat och ett mer mörkblått/klarrött som jag har är för ulligt och luddigt; jag vill ha något poplin- eller taftliknande tror jag. Jag får väl hålla ögonen öppna.
Nu ligger det rätt sent på min sylista, men jag skriver ner det i alla fall så att jag kommer ihåg. Jag kanske har tid i slutet av maj, efter den textilarkeologiska konferensen jag ska på i mitten av månaden.
Just nu spelas: The City Waits: "Do not rumple my top-knot" från Pills to Purge Melancholy (sånger om sex och alkohol från 1700-talet)
Klänningsprojekt
Inte lika underbart mönsterpassad som i fyrtiotalsklänningen jag visade nedan, men rätt fin klänning ändå. Det här mönstret har jag, vilket onekligen gör saken lite lättare. Problemet att det bara är upp till storlek 42 och om jag ser i deras måttabell har jag 11 cm större bystmått och 6 cm större midjemått, men jag har ju förstorat mönster förr så det ska väl gå. Problemet är mest när livet ska minskas ner från min stora byst till mina inte speciellt breda (men precis raka) axlar. Här är det ju gjort holkärm av själva livet, så då blir det inte lika mycket problem. Den har dock inga bystveck och det måste jag nog ha. Ja, ja, vi får se. Fint i alla fall, och mycket aktuellt.
Bild från Sömnad och Handarbete nr 5 1982
Sen är det förstås frågan vilket tyg man ska ta. Kanske mitt fina tyg från Liberty's? Fast jag hade nog tänkt mig ärmar till det förstås, babycord är ett bra material för klänningar när det inte är så varmt.
Just nu spelas: "Academia de St.John: "Vivaldi: Wind and brass Concerti: Allegro"
Bild från Sömnad och Handarbete nr 5 1982
Sen är det förstås frågan vilket tyg man ska ta. Kanske mitt fina tyg från Liberty's? Fast jag hade nog tänkt mig ärmar till det förstås, babycord är ett bra material för klänningar när det inte är så varmt.
Just nu spelas: "Academia de St.John: "Vivaldi: Wind and brass Concerti: Allegro"
Förtydligande om kjolmönster
Annaa hade en del kommentarer till mitt kjolmönster. Bland annat att hon och dottern alltid gör som i böckerna, dvs tog mått och gjorde platta mönster först. Det gör jag också med komplicerade saker, som liv, men en kjol som bara är en formad tub använder jag istället draperingsmetoden för. Jag vill lära mig att drapera överdelar och klänningar också, det var t ex så Madeleine Vionnet arbetade, och många andra av de stora modeskaparna; på den tiden modeskaparna själva gjorde mönster alltså. Det verkar lite svårt, men man får väl öva.
Den andra kommentaren rörde att det är enklare att utgå från ett kommersiellt mönster och ändra det. För mig är det tvärtom, jag tittar ofta på formen på delar på mönster, men måste nästan alltid göra ett eget mönster ändå, eftersom jag inte ser ut som idealkvinnan, och då tycker jag att det är lättare att göra allt själv från början. En smaksak, men också en fråga om kunskap och erfarenhet förstås. Om man inte har sytt så mycket är det definitivt enklare med ett köpt mönster, men då får man ju också dras med samma problem som inom konfektionen: att om ens kropp skiljer sig mycket från idealet kommer det inte att passa.
Men kom ihåg: stadigt tyg till provmönstret och tillräckligt med sömsmån för att kunna anpassa vidden lite.
Dessutom bör man inte börja med en pennkjol det första man gör, en veckad eller rynkad är förstås enklare. Låna också gärna böcker med grunderna i sömnad, som hur du fållar, sätter i dragkedjor etc.
Den andra kommentaren rörde att det är enklare att utgå från ett kommersiellt mönster och ändra det. För mig är det tvärtom, jag tittar ofta på formen på delar på mönster, men måste nästan alltid göra ett eget mönster ändå, eftersom jag inte ser ut som idealkvinnan, och då tycker jag att det är lättare att göra allt själv från början. En smaksak, men också en fråga om kunskap och erfarenhet förstås. Om man inte har sytt så mycket är det definitivt enklare med ett köpt mönster, men då får man ju också dras med samma problem som inom konfektionen: att om ens kropp skiljer sig mycket från idealet kommer det inte att passa.
Men kom ihåg: stadigt tyg till provmönstret och tillräckligt med sömsmån för att kunna anpassa vidden lite.
Dessutom bör man inte börja med en pennkjol det första man gör, en veckad eller rynkad är förstås enklare. Låna också gärna böcker med grunderna i sömnad, som hur du fållar, sätter i dragkedjor etc.
Att göra ett kjolmönster - del 2
Steg 4. Om man vill ha en kjol som är smal och ser rakt ut, en sk. pennkjol, räcker det (vanligen) inte med att den går rakt ner från höfterna. I såna fall ser den lätt utställd ut eftersom de flesta av oss är bredare runt höfterna än runt knäna. Alltså nålar jag in lite i sidorna och lite i baksömmen.
Dessutom fixade jag till det lite allmänt, gjorde ett par insnitt större och/eller längre, eftersom kjolen hade glidit ner lite från midjan medans vi höll på.
Ta da!
Steg 5. Eftersom du måste komma ur mönstret genom att ta bort nålar så ritade jag (med kulspetspenna, men det går bra med vad som helst som syns) längs nålningen där bak innan jag släppte ut Sara ur kjolmönstret.
Sen ritade jag längs alla nålningar innan jag tog bort nålarna. Eftersom jag inte hade några sidsömmar klippte jag sådana.
Steg 6 är att föra över mönstret till mönsterpapper, tygmönster tar hemskt mycket plats. Man kan kalkera av insnitten från tyget, men jag ritar såna på fri hand, jag bara mäter så att de blir lika långa och lika breda i den breda änden.
Jag kollade också så att insnitten fram satt lika långt från sidsömmen båda två - det gjorde de inte, men det var ju enkelt att korrigera.
Nu är det färdigt att använda och man kan variera det så att man gör den utställd, eller med lägre midja etc. Man ska dock tänka på att alla tyger beter sig olika så det kan vara bra att ha lite säkerhetsmarginal i form av breda sömsmåner när man syr och sedan prova in exakt för varje kjol
Dessutom fixade jag till det lite allmänt, gjorde ett par insnitt större och/eller längre, eftersom kjolen hade glidit ner lite från midjan medans vi höll på.
Ta da!
Steg 5. Eftersom du måste komma ur mönstret genom att ta bort nålar så ritade jag (med kulspetspenna, men det går bra med vad som helst som syns) längs nålningen där bak innan jag släppte ut Sara ur kjolmönstret.
Sen ritade jag längs alla nålningar innan jag tog bort nålarna. Eftersom jag inte hade några sidsömmar klippte jag sådana.
Steg 6 är att föra över mönstret till mönsterpapper, tygmönster tar hemskt mycket plats. Man kan kalkera av insnitten från tyget, men jag ritar såna på fri hand, jag bara mäter så att de blir lika långa och lika breda i den breda änden.
Jag kollade också så att insnitten fram satt lika långt från sidsömmen båda två - det gjorde de inte, men det var ju enkelt att korrigera.
Nu är det färdigt att använda och man kan variera det så att man gör den utställd, eller med lägre midja etc. Man ska dock tänka på att alla tyger beter sig olika så det kan vara bra att ha lite säkerhetsmarginal i form av breda sömsmåner när man syr och sedan prova in exakt för varje kjol
Att göra ett kjolmönster - del 1
Eftersom det blir så mycket bilder har jag bestämt mig för att dela upp instruktionerna i flera inlägg.
För att kunna sy en kjol krävs inte så mycket, men man bör ha grundläggande kunskaper i sömnad, samt kunna sätta i en dragkedja. Det finns det som tur är böcker som ger instruktioner om och de brukar finnas på alla folkbibliotek. Det är skaer som jag inte kommer lära ut, utan jag ska istället visa hur man gör ett mönster till en snäv kjol som passar den egna kroppen. Vi valde att sätta kjolen i midjan, eftersom det är lättare att ändra ett mönster från hög midja till låg midja än tvärtom. Till hjälp har jag min förtjusande assistent Sara.
Steg 1. Leta reda på ett tyg du kan offra till att göra mönstret i. Gamla lakan går bra om de inte är så slitna att de är alldeles stretchiga, tyget måste hålla formen när du drar i det. Tyget jag valde är en bit bomull/polyester jag fått av pappa och det är som lite kraftigare lakansväv.
Av tyget gör du en fyrkant som är en fem-sex centimeter bredare än det bredaste måttet på den del av kroppen det ska täcka; det kan vara över magen, höfterna eller låren, vi ser alla olika ut. Det bör vara ungefär så långt som du har från midjan till knät.
Mna kan också göra tre delar, en framdel och två siddelar, då får man sidsömmar att jobba med från början, tänk bara på att lägga till rejält med sömsmån på varje del då.
Steg 2. Nåla ihop fyrkanten till en tub runt ditt offer, eller dig själv. Det senare är svårare, det är mycket lättare att göra det här med hjälp. Jag har gjort det på mig själv, men det innebär ju att man måste ta av och på den hela tiden.
Steg 3. Börja forma tuben efter kroppen. Som ni ser har Sara stor skillnad mellan midja och framför allt måttet över sina lår, så det står ut löst upptill. Hon har också en rejäl svank och därför började jag med att göra rätt stora insnitt där bak, plus att jag tog in den lite i sidorna.
Eftersom det går in på framsidan också gjorde jag små insnitt där med.
Jag passade också på att ringa ur överkanten på kjolen fram, den ska vara lite lägre mitt fram.
Fortsättning följer i nästa inlägg. Eventuellt kommer jag dock att jobba lite först.
För att kunna sy en kjol krävs inte så mycket, men man bör ha grundläggande kunskaper i sömnad, samt kunna sätta i en dragkedja. Det finns det som tur är böcker som ger instruktioner om och de brukar finnas på alla folkbibliotek. Det är skaer som jag inte kommer lära ut, utan jag ska istället visa hur man gör ett mönster till en snäv kjol som passar den egna kroppen. Vi valde att sätta kjolen i midjan, eftersom det är lättare att ändra ett mönster från hög midja till låg midja än tvärtom. Till hjälp har jag min förtjusande assistent Sara.
Steg 1. Leta reda på ett tyg du kan offra till att göra mönstret i. Gamla lakan går bra om de inte är så slitna att de är alldeles stretchiga, tyget måste hålla formen när du drar i det. Tyget jag valde är en bit bomull/polyester jag fått av pappa och det är som lite kraftigare lakansväv.
Av tyget gör du en fyrkant som är en fem-sex centimeter bredare än det bredaste måttet på den del av kroppen det ska täcka; det kan vara över magen, höfterna eller låren, vi ser alla olika ut. Det bör vara ungefär så långt som du har från midjan till knät.
Mna kan också göra tre delar, en framdel och två siddelar, då får man sidsömmar att jobba med från början, tänk bara på att lägga till rejält med sömsmån på varje del då.
Steg 2. Nåla ihop fyrkanten till en tub runt ditt offer, eller dig själv. Det senare är svårare, det är mycket lättare att göra det här med hjälp. Jag har gjort det på mig själv, men det innebär ju att man måste ta av och på den hela tiden.
Steg 3. Börja forma tuben efter kroppen. Som ni ser har Sara stor skillnad mellan midja och framför allt måttet över sina lår, så det står ut löst upptill. Hon har också en rejäl svank och därför började jag med att göra rätt stora insnitt där bak, plus att jag tog in den lite i sidorna.
Eftersom det går in på framsidan också gjorde jag små insnitt där med.
Jag passade också på att ringa ur överkanten på kjolen fram, den ska vara lite lägre mitt fram.
Fortsättning följer i nästa inlägg. Eventuellt kommer jag dock att jobba lite först.
Laptopfodral
Eftersom jag inte kände för att släpa med en egen väska till min bärbara dator, men inte hade något sådant där litet fodral som man kan stoppa i den i innan man stoppar den i sin större väska, i det här fallet min ryggsäck, så sydde jag ett ikväll. Det tog strax under en timme. Jag har sett flera beskrivningar där man använder liggunderlag, men eftersom jag inte hade något gammalt liggunderlag hemma är det en tajt påse i stadigt tyg som är stoppad och hopkviltad med en frottéhandduk. Det räcker fint så länge jag inte kastar min ryggsäck omkring mig, och det hade jag ändå inte tänkt göra. Det tog lite under en timme och så här såg den ut med dator i, men utan den stora turkosa knapp som utgör stängningen.
Hade jag haft mer tid hade jag lagt ner lite mer tid på finishen, bandkantningen är inget vidare snygg, men jag var i tidsnöd eftersom jag behöver gå och lägga mig nu. Dessutom använder jag inte symaskinen efter tio.
Hade jag haft mer tid hade jag lagt ner lite mer tid på finishen, bandkantningen är inget vidare snygg, men jag var i tidsnöd eftersom jag behöver gå och lägga mig nu. Dessutom använder jag inte symaskinen efter tio.
Sy och titta på kostymfilm
Sy och titta på kostymfilm samtidigt har varit min och min väninna BlåvaAnnas käraste sysselsättning i flera år nu. Tyvärr blir det inte så ofta numera eftersom Maja nu har egna åsikter om vad som ska ses och inte som förr tittar intresserat på vad "Lisabet" (Lizzie i Pride and Prejudice) gör. Men ikväll somnade hon tidigt så vi kunde titta på Northanger Abbey som jag spelade in när den gick på TV härom veckan. Jag tycker att det var en bra version och det är också roligt att se hur de återanvänder skådisar från andra, äldre filmatiseringar: till exempel hade hon som spelade Mrs Allen rollen som Fanny i en 80-talsfilmatisering av Mansfield Park (dåliga kostymer, men trogen boken och väldigt bra i övrigt).
I alla fall så sydde jag för hand ett skärp till den rutiga klänningen medans jag tittade;allt som återstår nu är att sy fast spännet. Eftersom jag har för vana att köpa skärpspännen och liknande på loppmarknader när jag hittar dem så finns sådant oftast hemma när jag behöver det. Det jag använde nu köpte jag för två kronor på en konstig loppis bredvid Willys på Mölndalsvägen.
I alla fall så sydde jag för hand ett skärp till den rutiga klänningen medans jag tittade;allt som återstår nu är att sy fast spännet. Eftersom jag har för vana att köpa skärpspännen och liknande på loppmarknader när jag hittar dem så finns sådant oftast hemma när jag behöver det. Det jag använde nu köpte jag för två kronor på en konstig loppis bredvid Willys på Mölndalsvägen.
Tänk vad man gör för sina barn
Jag har ju alltså varit hemma med Maja idag, eftersom hon kräktes sista gången klockan sex på söndag morgon ville vi se om hon verkligen var frisk innan vi släppte iväg henne (min modeföreläsning blev alltså inställd).
Så jag ägnade dagen åt att stortvätta samt ta bilder på sommarkläder, som ju synes i förra inlägget. Och då blev Maja så förtjust i min klänning att hon också ville ha en likadan.
Så då sydde jag en.
Hon har till och med tyllunderkjol precis som jag. (Resår är en magisk uppfinning, jag köpte den till mig på postorder och jag kommer i den, men den är för kort. På Maja är den lagom lång så länge den inte åker ner nedanför magen.)
Så jag ägnade dagen åt att stortvätta samt ta bilder på sommarkläder, som ju synes i förra inlägget. Och då blev Maja så förtjust i min klänning att hon också ville ha en likadan.
Så då sydde jag en.
Hon har till och med tyllunderkjol precis som jag. (Resår är en magisk uppfinning, jag köpte den till mig på postorder och jag kommer i den, men den är för kort. På Maja är den lagom lång så länge den inte åker ner nedanför magen.)
Goth light
Jag sydde färdigt Valerias nya kjol i söndags och idag kom hon hit så att jag kunde ta foton på den också. Lillasyster ville också vara med på bild; hon har sockor på händerna.
Kjolen är i svart bomull med vanlig nylonspets påsydd. Den består av fyra utställda våder och har foder och dragkedja. Toppen är en H&M-topp som jag sytt på samma spets på vid ärmsluten.
Just nu spelas: New order: "Spooky" från Republic
Kjolen är i svart bomull med vanlig nylonspets påsydd. Den består av fyra utställda våder och har foder och dragkedja. Toppen är en H&M-topp som jag sytt på samma spets på vid ärmsluten.
Just nu spelas: New order: "Spooky" från Republic
Den grå kjolen är färdig
Den grå kjolen, inspirerad av den här från Asos, blev färdig igår. Trots att jag ändade kosntruktionen så att jag gjorde den av raka stycken som veckades in tycker jag att den blev ganska lik. Och med fickor, inte för att det är kul att göra, utan för att jag tycker om att ha någonstans att ha nycklarna när jag är på jobbet.
Jag funderar på att ha det här på jobbet på måndag, men då ska jag å andra sidan springa runt halva stan för att undervisa på olika ställen (Vasa sjukhus först och sedan Första Långgatan) och då är det nog faktiskt mer lämpligt med lågskor med ilägg.
Nu ska familjen ner på en promenad på stan, såå blåsigt är det nämligen inte; jag tror att det mesta av stormen kom i natt.
Just nu spelas: New Order: "Someone like you" från Get Ready
Jag funderar på att ha det här på jobbet på måndag, men då ska jag å andra sidan springa runt halva stan för att undervisa på olika ställen (Vasa sjukhus först och sedan Första Långgatan) och då är det nog faktiskt mer lämpligt med lågskor med ilägg.
Nu ska familjen ner på en promenad på stan, såå blåsigt är det nämligen inte; jag tror att det mesta av stormen kom i natt.
Just nu spelas: New Order: "Someone like you" från Get Ready
Udda belöningar
När jag hade gjort färdigt min förra engelska föreläsning belönade jag mig själv med att köpa dräkthisotriska böcker. Nu när jag gjort färdigt den andra ska jag belöna mig med att sätta mig ner och laga min marinblå kavaj och flytta knapparna i den lite.
Jag sa inte att jag är normal.
Jag sa inte att jag är normal.
Äkta 40-tal
"Klonk" sa det i brevlådan och på hallmattan låg ett brev från en bekant i USA, med det här i:
Ett äkta symönster från 40-talet. Och, vilket är extremt ovanligt, i min storlek! Jag har inte tid att sy något från det nu (för mycket föreläsningar att förbereda och hålla) och jag kommer nog i alla fall att känna mer för klänningar när det blivit lite mera vår, men visst är det fint?
Just nu spelas: New Order: "Shell chock"
Ett äkta symönster från 40-talet. Och, vilket är extremt ovanligt, i min storlek! Jag har inte tid att sy något från det nu (för mycket föreläsningar att förbereda och hålla) och jag kommer nog i alla fall att känna mer för klänningar när det blivit lite mera vår, men visst är det fint?
Just nu spelas: New Order: "Shell chock"
Sidentrikå
På tal om sidentrikå, som jag nämnde i mitt förra inlägg, så har Thai Silks i Kalifornien väldigt trevlig sidentrikå i många olika färger och till förhållandevis rimliga priser. Jag har köpt den tunnare och den är hur mysig som helst. Frakten var också rimlig då (för fyra år sedan) och leveransen snabb. Jag har dock inte fått tummen ur och sytt det jag hade tänkt sy av dem så jag vet inte hur den blir efter tvätt; men det är väl handtvätt eller fintvätt som gäller som vanligt.
Just nu spelas: Joy Division. "Disorder"
Just nu spelas: Joy Division. "Disorder"
Nästa syprojekt
Donnasandra visade den här kjolen från Asos i sin blogg och jag tycker att den var jättefin. En sådan är heller inte svår att sy och det slumpade sig så att jag hade en bit grå kritstrecksrandig ylleflanell hemma som var för liten för att göra något större av. Jag har haft det tyget i säkert tio år och inte vetat vad jag ska göra av det; jag har haft idéer ibland men aldrig fått tummen ur; men nu ska det bli av.
Själva modellen jag ska använda är samma som min marin/vinrödrutiga kjol, dvs en rak, veckad kjol. Den från Asos är istället lite utställd, men det tycker jag gör att kritstrecken ser konstiga ut. Den har också av någon anledning inte något veck mitt bak, något som jag tycker gör att den ser osymmetrisk ut - ett veck hade också hjälpt till att dölja att det blev lite knöligt när de sydde i dragkedjan. Det blir ofta knöligt för mig också, men jag har ingen vidare dragkedjevana eftersom det mesta jag sytt är historisk dräkt, och då är vecket bra. Men de som är proffs borde ju kunna undvika knöl.
Bilder från asos.com
Mina kritstreck är lite tydligare och då blir det förstås ännu viktigare att det blir rakt i vecken. Och så ska jag sätta fickor i sidorna. Jag behöver fixa foder (dragkedjor har jag) och det blir lite knepigt eftersom Maja är sjuk och Rickard jobbar imorgon. Tänk om jag måste vänta till måndag?
Just nu spelas: Loreena Mckennitt: "The old ways"
Själva modellen jag ska använda är samma som min marin/vinrödrutiga kjol, dvs en rak, veckad kjol. Den från Asos är istället lite utställd, men det tycker jag gör att kritstrecken ser konstiga ut. Den har också av någon anledning inte något veck mitt bak, något som jag tycker gör att den ser osymmetrisk ut - ett veck hade också hjälpt till att dölja att det blev lite knöligt när de sydde i dragkedjan. Det blir ofta knöligt för mig också, men jag har ingen vidare dragkedjevana eftersom det mesta jag sytt är historisk dräkt, och då är vecket bra. Men de som är proffs borde ju kunna undvika knöl.
Bilder från asos.com
Mina kritstreck är lite tydligare och då blir det förstås ännu viktigare att det blir rakt i vecken. Och så ska jag sätta fickor i sidorna. Jag behöver fixa foder (dragkedjor har jag) och det blir lite knepigt eftersom Maja är sjuk och Rickard jobbar imorgon. Tänk om jag måste vänta till måndag?
Just nu spelas: Loreena Mckennitt: "The old ways"
Den som ändå hade ett bystmått på 85 centimeter
Då skulle jag ha köpt det här mönstret. Men nu är det närmare måttet runt min bröstkorg utan bröst, så det är kört; jag tror att det här mönstret är lite för komplicerat för att jag ska orka jobba med att korrigera det så mycket, skillnaden är dessutom lite över 20cm och det är rätt mycket.
För att verkligen uppskatta klänningen (eller snarare klänningarna) måste man dock också läsa vad Erin skriver om den.
Just nu spelas: The Jam: "English Rose"
För att verkligen uppskatta klänningen (eller snarare klänningarna) måste man dock också läsa vad Erin skriver om den.
Just nu spelas: The Jam: "English Rose"
En rosa klänning till
När jag hade sytt min rosa klänning ville min minsta också ha en. Jag ska absolut inte göra det här till en barn-blogg, jag tycker att såna är oerhört ointressanta själv, men måste bara visa hur sött det blev.
Hon har bestämt att vi ska ha våra klänningar på oss båda två när vi ska på fyrtioårsfest i helgen. Just den sortens mor-dottermatchningar är väl inte riktigt min grej, men jag tror ärligt talat inte att det spelar någon roll på fest hos mina kusiner utanför Falköping. Jag tror inte att det blir någon tävling om att vara snyggast klädd - jag tror att det blir god mat, gammaldags rock'n roll, trevligt folk, dans och en hel del groggande. Just det sistnämnda ska jag dock inte vara med på, vi ska åka hem tidigt.
Hon har bestämt att vi ska ha våra klänningar på oss båda två när vi ska på fyrtioårsfest i helgen. Just den sortens mor-dottermatchningar är väl inte riktigt min grej, men jag tror ärligt talat inte att det spelar någon roll på fest hos mina kusiner utanför Falköping. Jag tror inte att det blir någon tävling om att vara snyggast klädd - jag tror att det blir god mat, gammaldags rock'n roll, trevligt folk, dans och en hel del groggande. Just det sistnämnda ska jag dock inte vara med på, vi ska åka hem tidigt.
En ny, ganska vippig kjol
Jag verkar vara inne i någon slags sömnadsfas nu, för idag sydde jag mig en kjol. Tyget är gammalt, förmodligen från 50- eller 60-talet. När jag ska ha den på mig "på riktigt", och inte bara drar på mig den för att ta en bild, kommer jag att ha tjocka svarta strumpyxor istället för vit-gulrandiga knästrumpor och jag kommer inte heller att ha mina handledsstöd på mig, dem har jag bara på mig när jag skriver eller syr.
Funderar på om det inte skulle vara snyggast med en svart topp till. Men då för den ha en rätt djup, rund ringning, så att det inte blir för mycket svart nära ansiktet.
Funderar på om det inte skulle vara snyggast med en svart topp till. Men då för den ha en rätt djup, rund ringning, så att det inte blir för mycket svart nära ansiktet.
Den rosa klänningen
Bilden kunde tyvärr varit bättre, det är ett av mina barn som tagit den, eftersom min man är och spelar brädspel. Den blev lite suddig, men förhoppningsvis ser ni hur den ser ut ändå.
Tyvärr kan ni inte se den coola snedremsan runt hals och ärmhål, där ränderna (oftast) går i en annan riktning än på klänningen).
Nu behöver jag bara en fest att gå på.
/Eva
Tyvärr kan ni inte se den coola snedremsan runt hals och ärmhål, där ränderna (oftast) går i en annan riktning än på klänningen).
Nu behöver jag bara en fest att gå på.
/Eva
"Phillip Lim-klänningen"
Min klänning inspirerad av ett par i Phillip Lims höst/vinterkollektion 07 är färdig nu och så här blev den. Längst till höger kan ni också se inspirationsklänningarna. Som ni kan se är den mest lik den till vänster, men jag har gjort ringningen rundare och skippat hällorna: på så vis kan jag bära den både med och utan bälte. I övrigt tror jag att den är väldigt lik originalen; den stora skillnaden i utseende kommer från det faktum att modellen i hans fall är över 175 cm lång och väger sisådär 50 kilo, medan jag är 167 cm och väger 75 kilo. Men det vore ju tråkigt om man skulle låta detta faktum hindra en från att inspireras av kända modeskapare.
Bilderna från Phillip Lims visning från style.com
Jag kommer nog aldrig att bära den med knytblus, den kan vara ett av mina värre felköp, men utan skärp kommer nog att hända. Jag hade ingen långrämad tröja med påsiga ärmar, så det fick bli en vanlig på de andra bilderna, men det blev bra tycker jag. Jag testade med ett svart bälte också, men det var sådär mellanbrett och fick min midja att se bredare ut; dessutom tycker jag om att det blir en grå helhet.
Tyget är ljuvligt, en mjuk kypert i 100% ull, bara lite, lite filtat och tunt och följsamt. Och fickorna blev som sagt bra.
/Eva
PS. Orsaken till de fåniga minerna var att ville låta bli att le, som modellerna på visningen och sen tyckte jag att bilderna i alla fall visade klänningen bra.
Bilderna från Phillip Lims visning från style.com
Jag kommer nog aldrig att bära den med knytblus, den kan vara ett av mina värre felköp, men utan skärp kommer nog att hända. Jag hade ingen långrämad tröja med påsiga ärmar, så det fick bli en vanlig på de andra bilderna, men det blev bra tycker jag. Jag testade med ett svart bälte också, men det var sådär mellanbrett och fick min midja att se bredare ut; dessutom tycker jag om att det blir en grå helhet.
Tyget är ljuvligt, en mjuk kypert i 100% ull, bara lite, lite filtat och tunt och följsamt. Och fickorna blev som sagt bra.
/Eva
PS. Orsaken till de fåniga minerna var att ville låta bli att le, som modellerna på visningen och sen tyckte jag att bilderna i alla fall visade klänningen bra.
