Färdig!
Jag kunde inte hålla mig utan cyklade ner till Åhléns och köpte snedremsa idag på förmiddagen. Sen sydde jag snedremsa i stora mängder och nu är den alltså färdig. Den är lite stor eftersom det är storlek 6 år, men det är bara lite och det kommer ju snart att "rätta till sig".
Maja är mycket nöjd.
Jag är rätt nöjd med och kommer nog att göra flera.
Maja är mycket nöjd.
Jag är rätt nöjd med och kommer nog att göra flera.
Nästa sömnadsprojekt
Idag skickade jag iväg min Visbypackning. Det är visserligen två veckor på söndag tills jag ska åka, men min packning åker iväg till Flobytrakten redan idag för att sedan åka släpkärra till Visby så att den är där när jag anländer. Detta betyder att allt som jag ville ha under Medeltidsveckan var tvunget att vara färdigt idag; vilket i sin tur betyder att jag nu kan ägna mig åt nya projekt - som en ny klänning åt Maja.
Det här mönstret, som är från 1954, ingick i ett lite större parti gamla mönster som jag köpte på Tradera och ända sen hon såg det första gången för två år sen har Maja velat ha en sådan randig klänning. Det som hindrat mig hittills är bristen på tyg, men nu hittade mamma en bit av samma randiga tyg som klänningen i min användarbild är gjord i - fast i blått och jag kan alltså börja. Som en bonus har Maja växt i storleken på mönstret nu, så att jag slipper ändra det. Jag behöver bara köpa nio meter röd snedremsa.
Det här mönstret, som är från 1954, ingick i ett lite större parti gamla mönster som jag köpte på Tradera och ända sen hon såg det första gången för två år sen har Maja velat ha en sådan randig klänning. Det som hindrat mig hittills är bristen på tyg, men nu hittade mamma en bit av samma randiga tyg som klänningen i min användarbild är gjord i - fast i blått och jag kan alltså börja. Som en bonus har Maja växt i storleken på mönstret nu, så att jag slipper ändra det. Jag behöver bara köpa nio meter röd snedremsa.
Wheee!!!
Idag kom en stor låda med knappar och några symönster till mig som jag vunnit i Bortbytingens blogg. Det var många, många fler än jag hade väntat mig och därtill ganska många av varje; så att man verkligen kan använda dem. Gitte hade mejlat mig och frågat vilka färger jag gillar och vilken typ av knapapr och jag gillar verkligen allihopa! Jag fick också tre symönster, tryckta i DDR. Jag ska ta närbilder på många av knapparna sen, nu har jag bara hunnit gå igenom dem och titta på dem och visa min vän Blåva Anna och i största allmänhet vara glad över dem.
Tills vidare kan man dock se en bild hos Bortbytingen.
Och gissa om jag kommer att hålla koll på hennes Traderaauktioner i fortsättningen!
Tills vidare kan man dock se en bild hos Bortbytingen.
Och gissa om jag kommer att hålla koll på hennes Traderaauktioner i fortsättningen!
Och så var nya klänningen färdig
Tyget är troligtvis 50-tal, men kan vara 60-tal också och det var nog aldrig tänkt att man skulle sy något annat än köksgardeiner eller överkast eller nåt i det. Men jag gillar både färgerna och mönstret - och att det är så mycket av båda!
Imorgon ska jag jobba, kanske åker den på då.
Imorgon ska jag jobba, kanske åker den på då.
En orgie i prickigt
Och lite blommigt. Jag var alltså på Tygladan, en tygaffär (har lite inrednign och kläder också) på vägen mellan Vargön och Vänersborg. Trots att jag redan har metervis med tyg till klänningar till mig så köpte jag nio och en halv meter till. Och det hade kunnat bli mer, eftersom de hade både rött och mörkblått med vita prickar och ett mycket sött tyg med små jordgubbar på för 60 kr metern. Just att jag har så mycket bomullstyg hemma hindrade mig dock i viss mån och jag kom hem med tyg till två klänningar till mig, en till Maja, en blus och foder till en jacka till mig och 10 meter blått sicksackband.
Det ljusrosa är till Maja resten till mig. Det blommiga, som syns bättre nedan är en tunn fin bomull som ska användas till blus och foder (eller i alla fall slag) till jackan på min version av den här dräkten. Mitt mönster är tätare och inte likadana blommor, men det är i alla fall blommigt och i rätt färger.
Det ljusrosa är till Maja resten till mig. Det blommiga, som syns bättre nedan är en tunn fin bomull som ska användas till blus och foder (eller i alla fall slag) till jackan på min version av den här dräkten. Mitt mönster är tätare och inte likadana blommor, men det är i alla fall blommigt och i rätt färger.
Ny klänning
När jag ändå är inne på klänningar så vill jag gärna visa att jag precis gjort färdigt klänningen som jag skrev om här.
Den är inte exakt som på bilderna jag visade, men det var heller aldrig planen. En sak som jag hade velat göra vara att snedda våderna på kjolen även mitt fram och mitt bak - dels hade det gett en snyggare mönstereffekt, dels tycker jag att det faller snyggare då - men jag hade inte tillräckligt med tyg.
Klänningen är helt bärbar nu, men jag har, som sagt, funderingar på små axelvaddar. Jag kanske kan få tag i några bra i London nästa vecka.
Den är inte exakt som på bilderna jag visade, men det var heller aldrig planen. En sak som jag hade velat göra vara att snedda våderna på kjolen även mitt fram och mitt bak - dels hade det gett en snyggare mönstereffekt, dels tycker jag att det faller snyggare då - men jag hade inte tillräckligt med tyg.
Klänningen är helt bärbar nu, men jag har, som sagt, funderingar på små axelvaddar. Jag kanske kan få tag i några bra i London nästa vecka.
Om att ta mönster från ett plagg man har
Ofta har man ju ett riktigt favoritplagg som man kanske skulle vilja kopiera och sy ett till av. Johanna visar sitt senaste inlägg mycket detaljerat och pedagogiskt hur man gör det. Jag har inget jag vill göra det med nu, men jag ska sätta ett bokmärke på beskrivningen så att jag hittar den när jag behöver det.
Ny solklänning och frisyrförsök
I veckan som gått sydde jag (äntligen) en solklänning av rutig bäckebölja som jag köpte för ett par år sen. Jag är inte 100% nöjd, men det jag är mindre nöjd med hänger mest samman med att jag hade ont om tyg. Jag ska fixa lite i ryggen, men sen får det räcka. Den uppfyller i alla fall mina baskrav för en solklänning:
1. Lämnar mycket bart så att man får solbränna
2. Täcker behåbanden
Och är söt förstås.
Jag passade också på att göra ett försök till sån där 40-talsfrisyr med rullar ovanför öronen. Det blev rätt bra faktiskt, men gelé istället för skum och mer övning ska nog till innan jag har det utanför hemmets fyra väggar - jag är helt enkelt rädd att det ska lossna och ramla ner.
Nu väntar vi bara på sol - idag var det typ 12 grader och isregn emellanåt.
1. Lämnar mycket bart så att man får solbränna
2. Täcker behåbanden
Och är söt förstås.
Jag passade också på att göra ett försök till sån där 40-talsfrisyr med rullar ovanför öronen. Det blev rätt bra faktiskt, men gelé istället för skum och mer övning ska nog till innan jag har det utanför hemmets fyra väggar - jag är helt enkelt rädd att det ska lossna och ramla ner.
Nu väntar vi bara på sol - idag var det typ 12 grader och isregn emellanåt.
Klänningsplaner
Här är två bilder från symönster från 40-talet som visar vad jag tänkte göra av mitt nyinköpta viskostyg. Troligen gör jag ett mönster utan veck på axlarna, men jag får se - jag vill i vilket fall vänta med att klippa ut tills jag har tvättat tyget, eftersom jag inte vet hur det beter sig i tvätt. Dessutom ska jag hitta en beskrivning på hur du gör dina egna, små, axelvaddar, eftersom alla jag settt i affärer är jättestora och troligen avsedda för kavajer och jackor snarare än tunna klänningar.
Bilder: http://vintagepatterns.wikia.com
Tills vidare funderar jag därför på om jag ska bada, eller om jag ska börja göra mönster och klippa till en klänning i rutig bäckebölja som jag har. Jag har förvisso en tillklippt blus i det tyget som jag borde göra något åt, men det känner jag inte för.
Bilder: http://vintagepatterns.wikia.com
Tills vidare funderar jag därför på om jag ska bada, eller om jag ska börja göra mönster och klippa till en klänning i rutig bäckebölja som jag har. Jag har förvisso en tillklippt blus i det tyget som jag borde göra något åt, men det känner jag inte för.
Glittriga godispåsar
Till skattjakten som Maja vill ha istället för fiskdamm (den onda piratsystern stjäl dem och gömmer dem och de små barnen får leta) har jag sytt glittriga påsar knutna med sidenband. Inte jättemycket jobb och gästerna tycker att det är kul att få en påse med sig hem.
25 minuters nedräkning, önska mig lycka till!
Just nu spelas: Sister Vanilla: "TOTP" från Little Pop Rock
25 minuters nedräkning, önska mig lycka till!
Just nu spelas: Sister Vanilla: "TOTP" från Little Pop Rock
Jag har kollat
Nu har jag kollat och mina axlar är alldeles precis enligt normen, dvs stl 38 (i alla fall enligt de stora mönsterbolagen). Men i storlek 46-48 kan axelmåttet vara så mycket som 3 cm vidare från hals och ut till leden. Inte så konstigt att jag alltid måste ändra mina mönster då. Boken som jag har lånat av Blåva Anna, Fit for real people, av Pati Palmer och Marta Alto säger ockås, vilket jag faktskt även sett i förbifarten i en Burda att om man har större kupstorlek än C ska man inte välja storlek på mönster efter övervidden eftersom man då får alldeles för stor vidd över rygg och axlar, i stället ska man förstora mönstret över bysten. Verkar vettigt när man tänker på det, men hittills har jag förstås gjort tvärtom när jag utgått från köpemönster: tagit in i midjan och över axlarna, det blir dock sällan riktigt bra. Nu ska detta provas, när jag hittar ett bra mönster att utgå ifrån till nästa projekt.
Metoden bygger förstås på att man klarar av att göra rätt stora ändringar av mönster, men har man F-kupa måste man göra det i vilket fall.
Just nu spelas: The Dubliners: "Many young men of twenty"
Metoden bygger förstås på att man klarar av att göra rätt stora ändringar av mönster, men har man F-kupa måste man göra det i vilket fall.
Just nu spelas: The Dubliners: "Many young men of twenty"
En färdig klänning
De senaste 9 dagarna har jag sytt på en klänning baserad på en bevarad klänning från 1940-talet. Det är inte en kopia, utan skiljer sig från originalet på flera sätt:
* Materialet - originalet är troligen i en ganska tunn och mjuk bomull medan min är i en ganska styv bomull/polyester. Jag hade det hemma (fått av pappa) och tänkte att man ju alltid kan prova. Dessutom skrynklar den sig inte och är extremt tålig, vilket är ett plus eftersom jag tänkt gå på fest i den.
* Längden - även om flickan som bär den på bilderna jag tittat på förmodligen är kortare än den den syddes till så är kjolen väldigt lång för att vara 40-tal; därför kortade jag den till strax under knäet, som var det vanligaste under 1940-talet.
* Dragkedjan är något grövre än originalets; långa delbara dragkedjor i metall är svårt att få tag i - tunna är omöjligt.
* Jag är rätt mycket kraftigare, vilket förstås också påverkar intrycket.
I vilket fall så fanns det stadiga fruntimmer även på 1940-talet och jag är rätt nöjd med den. En rolig detalj är den långa dragkedjan fram - just på 40-talet börjar man se dragkedjor på klänningar; eftersom de var något av en nyhet (även om det moderna blixtlåset uppfanns redan 1917) blev de moderna detaljer i dräkten. Man ser dem ofta som förslutning mitt fram på symönster till klänningar och en aftonklänning från 1938, som nu finns på V&A har en tunn dragkedja i celluloid framtill. Klänningen som jag tittat på har istället en metalldragkedja; betydligt hållbarare och troligen billigare. Många material var ju också omöjliga att få tag på under kriget, då militärens resurser gick först, men jag vet inte om så var fallet med celluloid.
Förebilden:
Ni ser att den har ett helt annat fall. Jag har gjort pappersmönster på mina delar, så när jag hittar det perfekta tyget kommer jag nog att göra en mer trogen kopia också.
Min klänning:
Just nu spelas: Elvis Presley: "Jailhouse rock"
* Materialet - originalet är troligen i en ganska tunn och mjuk bomull medan min är i en ganska styv bomull/polyester. Jag hade det hemma (fått av pappa) och tänkte att man ju alltid kan prova. Dessutom skrynklar den sig inte och är extremt tålig, vilket är ett plus eftersom jag tänkt gå på fest i den.
* Längden - även om flickan som bär den på bilderna jag tittat på förmodligen är kortare än den den syddes till så är kjolen väldigt lång för att vara 40-tal; därför kortade jag den till strax under knäet, som var det vanligaste under 1940-talet.
* Dragkedjan är något grövre än originalets; långa delbara dragkedjor i metall är svårt att få tag i - tunna är omöjligt.
* Jag är rätt mycket kraftigare, vilket förstås också påverkar intrycket.
I vilket fall så fanns det stadiga fruntimmer även på 1940-talet och jag är rätt nöjd med den. En rolig detalj är den långa dragkedjan fram - just på 40-talet börjar man se dragkedjor på klänningar; eftersom de var något av en nyhet (även om det moderna blixtlåset uppfanns redan 1917) blev de moderna detaljer i dräkten. Man ser dem ofta som förslutning mitt fram på symönster till klänningar och en aftonklänning från 1938, som nu finns på V&A har en tunn dragkedja i celluloid framtill. Klänningen som jag tittat på har istället en metalldragkedja; betydligt hållbarare och troligen billigare. Många material var ju också omöjliga att få tag på under kriget, då militärens resurser gick först, men jag vet inte om så var fallet med celluloid.
Förebilden:
Ni ser att den har ett helt annat fall. Jag har gjort pappersmönster på mina delar, så när jag hittar det perfekta tyget kommer jag nog att göra en mer trogen kopia också.
Min klänning:
Just nu spelas: Elvis Presley: "Jailhouse rock"
Bild på nya blusen
Den ena av mina nya blusar lyckades jag hitta knappar till i mormors gamla knapplåda. Egentligen är det (minst ) fyra olika sorter, det kan man se på baksidorna av knapparna, men på framsidorna ser de likadana ut.
Nu ska jag och Majan ut på gården, fast inte i fin yllekjol, utan i min klänning i babycord från Libertys.
Nu ska jag och Majan ut på gården, fast inte i fin yllekjol, utan i min klänning i babycord från Libertys.
Knappbrist
Nuförtiden är förvisso nästan alla affärer öppna alla dagar, men det gäller inte sybehörsaffärer - och då i synnerhet inte den institution som är Knapp-Carlsson. Detta innebär att jag nu har två färdiga blusar utan knappar och knapphål. Jag har förvisso tillräckligt många likadana vita skjortknappar hemma, om jag skulle vilja ha det, men det vill jag ju inte.
Så blusarna får vänta till tisdag.
Så blusarna får vänta till tisdag.
En ny klänning till Valeria
Den senaste månaden har jag jobbat lite av och till på en ny klänning till Valeria. Det är samma rutiga ylle som jag använde till den här kjolen. Till skillnad mot den blommiga som jag sydde till henne så går den här alldeles utmärkt att använda i rådande väderlek. Om man nu vill gå ut - det började just regna!
Blusen har varit min mammas på 80-talet och jag har också använt den ett par gånger.
Blusen har varit min mammas på 80-talet och jag har också använt den ett par gånger.
Göra mönster
Jag har ju på sätt och vis ett riktigt bra kjolmönster som jag använder väldigt ofta. Jag säger på sätt och vis, eftersom jag i princip tar min vinröda kjol som jag sytt och ritar efter den - jag har dock funderat på att göra ett pappersmönster också, vilken dag som helst. (mina vida kjolar har inte mönster på det sättet, det görs på fri hand.) Fördelen med ett bra kjolmönster är att det går väldigt snabbt och enkelt att göra en ny kjol. Nå, ikväll har jag provat in ett bra mönster till en holkärmsblus, ett mönster som jag sen ska bygga vidare på till andra typer av blusar, och nu känner jag att jag är redo att massproducera ärmlösa blusar och blusar med holkärm inför den kommande sommaren - det är bara att vänta och se; den första kommer troligen innan påsk.
Det händer saker fast det är tyst i bloggen
Igår, när jag började känna mig lite bättre, experimenterade jag fram ett mönster till en blus av den här typen, med kimonoärm:
Det är en mycket vanlig modell på både klännings- och blusmönster från 1950-talet. De flesta har bara insnitt under bysten och inga bystveck, men eftersom symönster (och även konfektion, när de överhuvudtaget tänker sig att kvinnor har bröst) utgår från en B-kupa och jag har F-kupa krävdes det nog helst bystveck också. Som här:
Det gjorde det lite trixigare, och nog har jag fått sy om ett par sömmar, men nu är jag tillräckligt nöjd för att fålla och fundera på kragmodell. Tyget är en tunn viskoskvaliet från 40-50-tal i blekt gult med dragning åt grönt. Jag tänkte mig en vit krage till, men drar mig lite för att fundera ut mönstret. Jag skulle önska att det fanns en bok med bara mönster på olika kragar och andra detaljer, själva plaggen kan jag prova ut efter kroppen, men det finns ju så många olika typer av kragar och det är inte uppenbart hur de är formade innan de sys fast.
Jag har också tagit fram tyg för att göra en vid kjol som når till strax nedanför vadens bredaste ställe. Det är en kraftig, lätt ruggad bomullstwill i starkt, rätt mörk, turkos och jag funderar just nu om det går att ha veck i en sån utan att det blir för bylsigt. På måndag ska jag till Visby på konferens ett par dagar och då får gärna i alla fall det ena plagget vara färdigt.
I övrigt planerar jag att sy ohyggligt många blusar med holkärm i vår.
Just nu spelas: The Regents: "Barbara Anna"
Det är en mycket vanlig modell på både klännings- och blusmönster från 1950-talet. De flesta har bara insnitt under bysten och inga bystveck, men eftersom symönster (och även konfektion, när de överhuvudtaget tänker sig att kvinnor har bröst) utgår från en B-kupa och jag har F-kupa krävdes det nog helst bystveck också. Som här:
Det gjorde det lite trixigare, och nog har jag fått sy om ett par sömmar, men nu är jag tillräckligt nöjd för att fålla och fundera på kragmodell. Tyget är en tunn viskoskvaliet från 40-50-tal i blekt gult med dragning åt grönt. Jag tänkte mig en vit krage till, men drar mig lite för att fundera ut mönstret. Jag skulle önska att det fanns en bok med bara mönster på olika kragar och andra detaljer, själva plaggen kan jag prova ut efter kroppen, men det finns ju så många olika typer av kragar och det är inte uppenbart hur de är formade innan de sys fast.
Jag har också tagit fram tyg för att göra en vid kjol som når till strax nedanför vadens bredaste ställe. Det är en kraftig, lätt ruggad bomullstwill i starkt, rätt mörk, turkos och jag funderar just nu om det går att ha veck i en sån utan att det blir för bylsigt. På måndag ska jag till Visby på konferens ett par dagar och då får gärna i alla fall det ena plagget vara färdigt.
I övrigt planerar jag att sy ohyggligt många blusar med holkärm i vår.
Just nu spelas: The Regents: "Barbara Anna"
En liten jacka
Förutom fina kläder fick jag tyger från Annaas mammas förråd när de hade varit där och rensat i januari. Ett var det vackraste bruna ylle jag någonsin skådat och ett var en grov tweed i grönt och brunt med stickiga hår på. Vad jag skulle göra av det har varit lite oklart, det är för tjockt för en klänning och i princip för en kjol också - om man inte vill ha den Chanel-inspirerade raka 60-talstantlooken - och för grova trådar för medeltidskläder. Men nu har jag kommit på vad i alla fall en del av det ska bli: En kort jacka med nästan pingvinärm, typ som de här:
Tyget ser ut så här; jag kan inte fota än, men jag kan scanna!
Just nu spelas: The Raveonettes: "Red Tan" från Pretty in black
Tyget ser ut så här; jag kan inte fota än, men jag kan scanna!
Just nu spelas: The Raveonettes: "Red Tan" från Pretty in black
Skamhögen
Min amerikanska vänner som syr använder utrycket "pile of shame" - skamhögen - dit syprojekt som inte samarbetar förpassas. Dit förpassades min randiga kjol med skört redan i november ifjol, men i mina försök att göra färdigt saker i min projekthög hade jag nu kommit till den. Redan innan jag lade undan den hade jag gjort flera ändringar, men inte sytt färdigt den; efter att ha sytt ihop den och fixat lite till kan jag dock konstatera att den faktiskt inte kommer att bli bra vad jag än gör. Sån't händer när man testar nya saker och dessutom gör egna mönster och det är inte så mycket att sörja över egenltigen. Så dragkedjan är nu ursprättad och trots att jag hade stor lust att slänga alltihop så tog jag isär foder, kjol och skört och lade fodret i foderpåsen och kjoldelarna med resten av det tyget. Ett färdigt kjolfoder är alltid bra att ha och jag tänkte om tyget att om jag får för mig att göra något av resten av ylletyget, ungefär 120 cm så kan man ge sig den på att jag kommer att sakna just så mycket som gick åt till kjolen och skörtet om jag slänger dem.
Min tyllunderkjol - hur jag gjorde
Mallis undrade hur jag gjorde min vita tyllunderkjol:
Innerst är ett lager av ett tyg som är rätt likt fodertaft fast lite kraftigare - det kostade 15 kr metern på Furulunds, vilket är den viktigaste orsaken till att det blev just det. Det är en lätt utställd kjol med en kanal med resår i midjan.
En bit ner på höften börjar tyllagren. Dessa är två och är ungefär tre gånger så långa som mitt höftmått, alltså fick tyget skarvas. På de två lagren tyll är det volanger av tyll som i sin tur är tre gånger så långa som de bredare tyllbitarna.
Först fållade jag tyllen på de smalare volangerna och sydde fast en nylonspets på det översta lagret. Sen sydde jag rynktrådar på maskin, rynkade och nålade fast i de bredare tyllremsorna. Nåla tätt är tricket. Efter att ha sytt fast volangen sydde jag även ner sömsmånerna med en stickning, men det är upp till var och en. De två tyllkjolarna syddes sedan fast i tur och ordning mot underkjolen, räta mot räta och även här sydde jag ner dem och sömsmånerna mot kjolen från rätan sen.
Man behöver förstås inte fålla tyll eftersom det inte repar upp sig, men jag tycker det blir finare så. Vill man ha en fluffigare underkjol är det bara att lägga på ett lager till.
Innerst är ett lager av ett tyg som är rätt likt fodertaft fast lite kraftigare - det kostade 15 kr metern på Furulunds, vilket är den viktigaste orsaken till att det blev just det. Det är en lätt utställd kjol med en kanal med resår i midjan.
En bit ner på höften börjar tyllagren. Dessa är två och är ungefär tre gånger så långa som mitt höftmått, alltså fick tyget skarvas. På de två lagren tyll är det volanger av tyll som i sin tur är tre gånger så långa som de bredare tyllbitarna.
Först fållade jag tyllen på de smalare volangerna och sydde fast en nylonspets på det översta lagret. Sen sydde jag rynktrådar på maskin, rynkade och nålade fast i de bredare tyllremsorna. Nåla tätt är tricket. Efter att ha sytt fast volangen sydde jag även ner sömsmånerna med en stickning, men det är upp till var och en. De två tyllkjolarna syddes sedan fast i tur och ordning mot underkjolen, räta mot räta och även här sydde jag ner dem och sömsmånerna mot kjolen från rätan sen.
Man behöver förstås inte fålla tyll eftersom det inte repar upp sig, men jag tycker det blir finare så. Vill man ha en fluffigare underkjol är det bara att lägga på ett lager till.
