On Fiddlers' green
Jag var och köpte tidningen idag, för Annaas dödsannons. Och i annonsen fanns delar av den här sångens text. Annaas barn är mycket kloka.
Fiddlers' Green
Fo'c'sle Song
Fo'c'sle Song
av John Connolly
Här är en liveföreställning med the Dubliners från 1980, där Barney McKenna ser helt häpnadsväckande ung ut. OK, det är ju 31 år sen, men ändå.
As I roved by the dockside one evening so rare,
To view the still waters and take the salt air –
I heard an old fisherman, singing this song -
“Oh, take me away, boys, me time is not long”
Dress me up in me oilskins and jumper –
No more on the docks I’ll be seen –
Just tell me old shipmates, I’m taking a trip, mates,
And I’ll see you some day, in Fiddlers’ Green …
Now, Fiddlers’ Green is a place, I’ve heard tell,
Where fishermen go if they don’t go to Hell –
Where the weather is fair, and the dolphins do play –
And the cold coast of Greenland is far, far away …
The sky’s always clear, and there’s never a gale –
And the fish jump on board with a flip of their tails –
You can lie at your leisure, there’s no work to do –
And the Skipper’s below, making tea for the crew …
And when you’re in dock, and the long trip is through –
There’s pubs and there’s clubs, and there’s lasses there too –
The girls are all pretty, the beer is all free –
And there’s bottles of rum, growing on every tree …
I don’t want a harp nor a halo, not me –
Just give me a breeze and a good rolling sea –
And I’ll play me old squeezebox as we sail along –
With the wind in the rigging, to sing me this song …
Här är en liveföreställning med the Dubliners från 1980, där Barney McKenna ser helt häpnadsväckande ung ut. OK, det är ju 31 år sen, men ändå.
Texten på norska har sin egen, väldigt speciella, tjusning.
Konståkningsvideos
I eftermiddag har jag och de stora flickorna tittat på herrarnas kortprogram i Konståknings-VM. Det var helt av en slump som Vendela slog på TVn och råkade zappa in på rätt kanal precis som det började.
Det ena ledde till det andra - som letande efter konståkningsvideos på youtube.
Sonja Henie 1928
Det ena ledde till det andra - som letande efter konståkningsvideos på youtube.
Ulrich Salchow på Åreveckan 1908
Sonja Henie 1928
Det finns mycket mer. Och tänk - den första filmen är faktiskt över hundra år sen.
För första gången på rätt länge
Kände jag både för att anstränga mig lite med min klädsel och för att dokumentera den på bloggen. Sorgen efter Annaa är inte lika akut just nu, även om den är lika djup - i själva verket är jag övertygad om att den kommer att fortsätta och bli djupare och djupare ett bra tag, när man verkligen klarar av att ta in det. Men just nu är den värsta chocken över och jag klarar av att skriva artikel och idag alltså även att faktiskt klä upp mig för att gå till jobbet. (Det underlättade förstås att jag jobbade första delen av dagen hemma och inte behövde stressa med detta innan jag och Maja gick till skolan - det tar bara tio minuter, men man ska ju helst vara vaken). Kortet är dock taget efter att jag kom hem från jobbet, när min fotograf - också känd som maken - kommit hem.
I vilket fall är klänningen från Bettie Page Clothing och koftan från H&M (höstkatalogen). Skorna från Irregular Choice. Och nej, jag hade inte dem på mig utomhus.
I vilket fall är klänningen från Bettie Page Clothing och koftan från H&M (höstkatalogen). Skorna från Irregular Choice. Och nej, jag hade inte dem på mig utomhus.
Notera gärna hur jag inte ser ut som de sexiga pin-uppor som syns på Bettie Page Clothings hemsida ;)
Finare matlagning
När vännen Monika är på besök, i synnerhet om hennes man Jonas är med, blir det gärna högläsning ur de små häften om matlagning och med diverse hushålstips som jag samlat på mig genom åren (mormor gav mig en rejäl start genom att ge mig sina i stanniol inslagna små receptböcker från diverse företag, som t ex Rumfords bakpulver och sina kristidshäften när jag flyttade hemifrån. Hon hade hört att studenter hade det ekonomiskt dåligt ställt. Inte i jämförelse med dig på 40-talet kära mormor). Tipssidorna i veckotdningar är också flitigt lästa i sådana sammanhang.
Igår var inte Jonas med, men eftersom Monika, jag och Blåva Anna drack ett par öl till Annaas ära så fick han ändå vara med på ett hörn - eftersom han när de blev föräldrar var oerhört besviken över att uppfödning av spädbarn inte längre krävde att man höll get, så som Annaa återgivit i ett inlägg om en fransk receptbok från 1885. (Läs de andra också, här och här.)
Nå, det ena ledde till det andra och från den fina bok om fisk- och köttkonservering från 1941 som jag fick av min syster och svåger gick vi över på den kokbok från 1876 som jag fick från min styvfars föräldrahem. (Nej, jag tänker absolut inte konservera vare sig fisk eller kött, det här är mer för bildningens och underhållningens skull.) Tyvärr innehåller den till skillnad från Annaas bok inga allmänna hushållstips, men desto mer intressanta recept. Flera kan jag nog tänka mig att prova (mest glassrecept, grannarna har köpt glassmaskin), trots de våldsamt avskräckande oaptitliga koppargravyrer som illustrerar boken, men i avsnittet om finare matlagning är det väldigt lite som man alls har lust att ge sig på.
Samtidigt kan man ju tycka att det är lite sorgligt att man aldrig kommer att bli bjuden på ett kalas där det serveras Duvor à l'Anglaise.
Först lindas duvorna i späckskivor och tillagas i gryta med stark hönsbuljong. Sedan tager man en bit vetebröd, 3 tum högt, 2 tum brett nedtill och en tum brett upptill, en slags stympad kon av bröd alltså, eller möjligen en pyramid. Denna steker man ock (lätt får man anta) och placerar den på ett fat. Medan duvorna stektes har man gjort en "legymfilad", som i sin "macedonska" form, den enda som återges med recept i boken, är någon slags grönsaksstuvning med grädde och äggulor, på morötter, blomkål och turkiska bönor (som jag har för mig är vanlgia gröna bönor). På bilden ser grönsakerna inte direkt ut att vara dränkta i stuvning, så möjligen finns det "filad" som inte är stuvning. Det skulle också göra hela verksamheten mindre kladdig; eftersom man som ni ser ska placera grönsakerna på brödstycket.
Först ställer man en duva på var sida av brödet (vilket är det som får mig att anta att det är en stympad pyramid snarare än en stympad kon) och sedan fyller man mellanrummen mellan duvorna med legymer. Överst på pyramiden placeras en pastej som man fyller med turkiska bönor. Slutligen överöses fåglarna, men inte grönsakerna, med bechamelsås och det serveras med en skål av samma sås bredvid.
Ett par av Annaas äldre, sedan länge döda, släktingar var skadedjursavskjutare i Uddevalla och serverade ibland duva. Detta kanske hade varit något för dem.
Igår var inte Jonas med, men eftersom Monika, jag och Blåva Anna drack ett par öl till Annaas ära så fick han ändå vara med på ett hörn - eftersom han när de blev föräldrar var oerhört besviken över att uppfödning av spädbarn inte längre krävde att man höll get, så som Annaa återgivit i ett inlägg om en fransk receptbok från 1885. (Läs de andra också, här och här.)
Nå, det ena ledde till det andra och från den fina bok om fisk- och köttkonservering från 1941 som jag fick av min syster och svåger gick vi över på den kokbok från 1876 som jag fick från min styvfars föräldrahem. (Nej, jag tänker absolut inte konservera vare sig fisk eller kött, det här är mer för bildningens och underhållningens skull.) Tyvärr innehåller den till skillnad från Annaas bok inga allmänna hushållstips, men desto mer intressanta recept. Flera kan jag nog tänka mig att prova (mest glassrecept, grannarna har köpt glassmaskin), trots de våldsamt avskräckande oaptitliga koppargravyrer som illustrerar boken, men i avsnittet om finare matlagning är det väldigt lite som man alls har lust att ge sig på.
Samtidigt kan man ju tycka att det är lite sorgligt att man aldrig kommer att bli bjuden på ett kalas där det serveras Duvor à l'Anglaise.
Först lindas duvorna i späckskivor och tillagas i gryta med stark hönsbuljong. Sedan tager man en bit vetebröd, 3 tum högt, 2 tum brett nedtill och en tum brett upptill, en slags stympad kon av bröd alltså, eller möjligen en pyramid. Denna steker man ock (lätt får man anta) och placerar den på ett fat. Medan duvorna stektes har man gjort en "legymfilad", som i sin "macedonska" form, den enda som återges med recept i boken, är någon slags grönsaksstuvning med grädde och äggulor, på morötter, blomkål och turkiska bönor (som jag har för mig är vanlgia gröna bönor). På bilden ser grönsakerna inte direkt ut att vara dränkta i stuvning, så möjligen finns det "filad" som inte är stuvning. Det skulle också göra hela verksamheten mindre kladdig; eftersom man som ni ser ska placera grönsakerna på brödstycket.
Först ställer man en duva på var sida av brödet (vilket är det som får mig att anta att det är en stympad pyramid snarare än en stympad kon) och sedan fyller man mellanrummen mellan duvorna med legymer. Överst på pyramiden placeras en pastej som man fyller med turkiska bönor. Slutligen överöses fåglarna, men inte grönsakerna, med bechamelsås och det serveras med en skål av samma sås bredvid.
Ett par av Annaas äldre, sedan länge döda, släktingar var skadedjursavskjutare i Uddevalla och serverade ibland duva. Detta kanske hade varit något för dem.
Fan Annaa!
Vi visste ju att rent statistiskt skulle du dö före mig, det var ju ändå sjutton år mellan oss. Men det skulle ske om sådär tjugo år, inte NU!
Vi hade känt varandra i tjugo år och du var en av mina bästa vänner. Den som jag pratade föräldraskap med - du fick ju barn bara ett par år före mig, en jag pratade politik med, en jag pratade sömnad med, den som delade min ohejdade entusiasm för irländsk folkmusik, den jag bodde hos när när jag var i Stockholm, när vi satt och pratade och drack öl alldeles för länge på kvällarna med tanke på att jag alltid skulle på konferens dagen efter. Och du bodde gärna hos oss när du var i Göteborg. Du var den jag pratade miljöpolitik med nuförtiden, och den jag pratade organisationsformer med och kanske den jag pratade allra mest skit med.
Vi var inte alltid överens om allt, men vi hade alltid intressanta utbyten av åsikter och vi hade alltid roligt!
Och jag är inte redo för att du ska vara borta. Ingen är det.
Om det finns någon jävla rättvisa räknar jag med att du sitter och dricker öl med den här karln!
Vi hade känt varandra i tjugo år och du var en av mina bästa vänner. Den som jag pratade föräldraskap med - du fick ju barn bara ett par år före mig, en jag pratade politik med, en jag pratade sömnad med, den som delade min ohejdade entusiasm för irländsk folkmusik, den jag bodde hos när när jag var i Stockholm, när vi satt och pratade och drack öl alldeles för länge på kvällarna med tanke på att jag alltid skulle på konferens dagen efter. Och du bodde gärna hos oss när du var i Göteborg. Du var den jag pratade miljöpolitik med nuförtiden, och den jag pratade organisationsformer med och kanske den jag pratade allra mest skit med.
Vi var inte alltid överens om allt, men vi hade alltid intressanta utbyten av åsikter och vi hade alltid roligt!
Och jag är inte redo för att du ska vara borta. Ingen är det.
Om det finns någon jävla rättvisa räknar jag med att du sitter och dricker öl med den här karln!
Long live the queen
I was sipping on a whiskey when I got that call
my friend Lex was lying in the hospital
she'd been pretty sick for about half a year
but it seemed like this time the end was drawing near
so I dropped my plans and jumped the next London train
I found her laid up and in a lot of pain
her eyes met mine and then I understood
that the forecast wasn't looking too good
So I sat and spun her stories for a little while
Tried to raise her mood and tried to raise a smile
But she silenced all my ramblings with the shake of a head
drew me close to listen and this is what she said:
"Now you live to dance another day
but now you have to dance for the two of us
so stop looking so damn depressed
sing with all your heart the queen is dead yeah"
She told me she was sick with all the hospital food
of doctors, distant relatives draining her blood
she said "I know im dying ... but im not finished just yet I'm dying for a drink and for a cigarette"
So we hatched a plan to book ourselves a cheap hotel
the Center of the city, and to raise some hell
lay waste to all the clubs
and when everyone else is long asleep
then we will know were good and done
"You live to dance another day
but now you have to dance for the two of us
so stop looking so damn depressed
sing with all your heart the queen is dead "
South London's not the same anymore
the queen is dead, the last of the greats!
has finally gone to bed
Well I was working on some words when Sarah called me up
she said that Lex had gone to sleep and wasn't waking up
well even though I knew that there was nothing to be done
I felt bad for not been there and now well she was gone
So I tried to think what Lex would want me to do
at times like this when I was feeling blue
so I gathered up some friends and spread the sad,sad news
and we headed to the city for a drink or two
and we sang:
"we live to dance another day
its jut now we have to dance for one more of us
so stop looking so damn depressed
sing with all our hearts
LONG LIVE THE QUEEN!"
Och med anledning av föregående post
Med anledning av föregående post blir det en 1700-talsmålning av Jean-Baptiste Charpentier. Lite franska arbetare. I brist på svenska sådana som är i tillgängliga i public domain.
Jag fick inte gjort så mycket idag, det blir ofta så när man jobbat sent på kvällen dagen innan. Dubbelt så när man precis gjort färdigt en artikel och sak börja på en ny. Jag bestämde mig för vilka tidsperioder jag ville ha tillgång till arvsskiften ifrån och skickade iväg en förfrågan, samt fixade till en del saknade fotnoter på artikeln från igår.
Tackade också ja till att hålla en öppen föreläsning på Folkuniversitetet i maj. Om 1500-tal, kön och förändringar i kroppsuppfattning.
Jag fick inte gjort så mycket idag, det blir ofta så när man jobbat sent på kvällen dagen innan. Dubbelt så när man precis gjort färdigt en artikel och sak börja på en ny. Jag bestämde mig för vilka tidsperioder jag ville ha tillgång till arvsskiften ifrån och skickade iväg en förfrågan, samt fixade till en del saknade fotnoter på artikeln från igår.
Tackade också ja till att hålla en öppen föreläsning på Folkuniversitetet i maj. Om 1500-tal, kön och förändringar i kroppsuppfattning.
Eh, bara så att ni vet...
"Överflödsförordningarna kan alltså visa på skärningspunkter mellan olika former av över- och underordning i samhället. Här bryts föreställningar om stånd med hierarkin mellan kön och mellan godkänd och icke godkänd sexualitet och de visar tydligt att ingen människa, vare sig då eller nu befinner sig i bara en maktrelation utan alltid i flera."
Sista raderna i artikeln (18 sidor utan bilder) som jag skrev färdig ikväll. Ska bli en del av en jättespännande antologi om hur kläder, mode och textil förhåller sig till och kan säga något om samhället - från antiken till tidigt 1900-tal.
Sista raderna i artikeln (18 sidor utan bilder) som jag skrev färdig ikväll. Ska bli en del av en jättespännande antologi om hur kläder, mode och textil förhåller sig till och kan säga något om samhället - från antiken till tidigt 1900-tal.
Jobbar på
På söndag ska en artikel om genus och överflödslagstiftning om kläder i Sverige 1436 till 1800 vara färdig. Det kommer den att vara. Den 1/3 ska en engelspråkig artikel om något som jag inte hunnit undersöka än vara färdig. 8/2 ska en projektansökan till Riksbankens Jubileumsfond vara inne.
Om ni ser mig här beror det antingen på att man inte kan jobba dygnet runt eller på att jag blivit vansinnig.
Socialt liv har jag skjutit upp till efter den 1/3.
Om ni ser mig här beror det antingen på att man inte kan jobba dygnet runt eller på att jag blivit vansinnig.
Socialt liv har jag skjutit upp till efter den 1/3.
Nu finns "Bildligt talat" att köpa
Nu finns "Bildligt talat", den superintressanta bok om bilder, manligt och kvinnligt i historien som jag medverkar i att köpa på internetbokhandlarna. Runt 200 spänn kostar den; för en inbunden bok på 246 sidor.
Här står det mer om den på adlibris hemsida.
Här står det mer om den på adlibris hemsida.
Den matchande kjolen
Idag fick kjolen i samma tyg som kavajen nedan vara ute och lufta sig. Jumpern är ett par år gammal från H&M.
Det har varit en upptagen dag: först skrev jag på min artikel ett par timmar, sen var jag och lyssnade när min kompis Malin försvarade sittt mastersprojekt på Arkitektur på Chalmers. Sen blev det en snabb sväng till Knapp-Carlsson för mellanlägg, rejäla axelvaddar och läderkanppar innan jag drog upp till institutionen för ett antal timmars arbete med artikeln igen. Den måste vara färdigt den 15e. Så nu äter jag chokladpudding och jobbar lite till med den.
Det har varit en upptagen dag: först skrev jag på min artikel ett par timmar, sen var jag och lyssnade när min kompis Malin försvarade sittt mastersprojekt på Arkitektur på Chalmers. Sen blev det en snabb sväng till Knapp-Carlsson för mellanlägg, rejäla axelvaddar och läderkanppar innan jag drog upp till institutionen för ett antal timmars arbete med artikeln igen. Den måste vara färdigt den 15e. Så nu äter jag chokladpudding och jobbar lite till med den.
På kavajfronten
Långsamt, långsamt händer det saker på kavajfronten. Dem matchande kjolen är färdig - den gjorde jag när jag inte orkade försöka sätta mig in i vad den kryptiska mönsterbeskrivningen på engelska ville att jag skulle göra med ärmarna. Sen lyckades jag med hjälp av Blåva Anna tolka det i alla fall, så ärmarna är klara utom att jag måste till Knapp-Carlsson och köpa knappar (och såna där vaddstickade axelvaddar som du kan klippa i, jag kan inte hitta de som jag har). Så att jag kan sy knapphålen innan jag sätter i ärmarna.
På bilden är ena ärmen nålad i, inte ens tråcklad, och slag och krage är förstås inte påsydda utan ni ser bara ett utvik av tyget med mellanlägg. Den kommer också att sitta bättre på mig än på provdockan, jag har t ex dubbelt så stor byst och därtill inte sluttande axlar. Samt mage och rumpa. Men en provdocka är bra till att förvara projekt på; förutom att den är bra när man sätter i foder.
Tyget är ett blågrått ylle med en bredare svag rand i ockra och en smal lite starkare i bränd orange. Förmodligen blir det bruna läderknappar till.
I väntan på att knappar kan inskaffas har jag klipt till och sytt ihop fodret. Enligt Blåva Anna kan jackor som hon och hennes mor syr bli hängande i flera månader färdig i väntan på att de ska ta tag i att sätta i foder och göra knapphål och jag tänkte undvika detta öde så gott det går.
Och eftersom det är söndag idag får jag väl göra något annat nu, eftersom jag inte kan får tag i mina sybehör. Om inte Rickard hade jobbat till ikväll så hade jag kunnat skriva på min artikel, men det funkar dåligt när jag och Maja är ensamma.
På bilden är ena ärmen nålad i, inte ens tråcklad, och slag och krage är förstås inte påsydda utan ni ser bara ett utvik av tyget med mellanlägg. Den kommer också att sitta bättre på mig än på provdockan, jag har t ex dubbelt så stor byst och därtill inte sluttande axlar. Samt mage och rumpa. Men en provdocka är bra till att förvara projekt på; förutom att den är bra när man sätter i foder.
Tyget är ett blågrått ylle med en bredare svag rand i ockra och en smal lite starkare i bränd orange. Förmodligen blir det bruna läderknappar till.
I väntan på att knappar kan inskaffas har jag klipt till och sytt ihop fodret. Enligt Blåva Anna kan jackor som hon och hennes mor syr bli hängande i flera månader färdig i väntan på att de ska ta tag i att sätta i foder och göra knapphål och jag tänkte undvika detta öde så gott det går.
Och eftersom det är söndag idag får jag väl göra något annat nu, eftersom jag inte kan får tag i mina sybehör. Om inte Rickard hade jobbat till ikväll så hade jag kunnat skriva på min artikel, men det funkar dåligt när jag och Maja är ensamma.
Frank Turner
Ny (för mig) artist som jag lyssnat på hela dagen. Närmare bestämt albumet med samma namn som den här låten:
...But surely just for one day we could fight and we could win. And just for a little while we could insist on the impossible ...
"Love Ire & Song"
från 2008.
...But surely just for one day we could fight and we could win. And just for a little while we could insist on the impossible ...
Inköp från eBay
Min kompis Angi har den senaste tiden dragit ner mi geBay-träsket igen. Just nu är det hattar som lockar mest, men att jag upptäckte att jag kunde hitta äldre modeller av Irregular Choice-skor så fastnade jag även för detta. Resultatet blev lite extravagant shopping (800 kronor ihop) i from av en 50-talshatt och ett par skor som Carmen Miranda skulle ha kunnat bära (utom att de är för låga).
Bild från auktionen.
Just nu spelas: "The Real Damage" med Frank Turner, en ny favoritartist
Bild från auktionen.
Just nu spelas: "The Real Damage" med Frank Turner, en ny favoritartist
På jakt efter en ny väska
Min röda handväska, som ju egentligen är ett nytt tyg till min första egenhändig inköpta handväska i grönt och brunt medaljongmönster från Lindex 2007 har gett sin sista suck (tyget var för tunt, även om det var fint) och jag känner inte för att sy någon ny utan tänkte köpa. Problemet är att jag är hemskt kräsen. Helst vill jag ha en likadan som jag hade förut: lite påsig och med bambu- eller trähandtag. Men jag vill också ha en sån här (den till höger). Inte istället för utan också. Jag vill alltså äga två handväskor - vart är världen på väg? Så om någon ser en sån på loppis, tradera, affär, har en hemma som ni kan tänka er att göra er av med, etc så kan ni väl höra av er till mig? (evapunktanderssonsnabelacomhempunktse).
Versioner
Jag har börjat lyssna på en spellista på Spotify med låtar om Margaret Thatcher som jag hittade på "Is Thatcher dead yet?" (viktig fråga, eftersom alla har lovat sig själva i decennier att fira som sjutton då och man vill ju inte missa en så god anledning till fest). Massa jättebra låtar. men vad jag ville komma till är att jag gillar hur man uppdaterade gamla klassiker med t ex Woody Guthrie eller från den amerikanska arbetarrörelsens historia. Här är två versioner av Guthries unnerbara "All you fascists", originalet och med Billy Bragg och Wilco .
Eller Strawbs fantastiska Part of the Union som textmässigt lånar mycket från the Union Maid.
Eller Strawbs fantastiska Part of the Union som textmässigt lånar mycket från the Union Maid.
Det bästa klädesplagget!
Jag var på puben igår med goda vänner. Samtidigt stormade det rätt rejält (ser två fallna träd från köksfönstret och enligt ögonvittnen på facebook är det fullt med tegelpannor på gatan här utanför) och regnade på det klassiska Göteborgsviset: piskande horisontellt. På grund av detta rotade jag reda på min mans gamla sydväst av försvarets typ och bar till den matchande regnjackan (som jag då inte behövde leta efter, det är den som vi använder och den hänger i hallen) när jag begav mig mot Andra Långgatan och The Rover.
Och jag kan bara säga att sydväst är det bästa plagget någonsin!
Skärmen skyddar från regn på glasögonen och hakbandet håller den på plats även under de värsta stormvindar. Dessutom skyddar den från fulla karlar som söker kontakt när man är på väg hem från krogen - Ingen talar med tanten i sydväst! Dels kan de inte se hur man ser ut, dels ser man mer än lite galen ut och vem vill tala med en sån? Ett riktigt vinnarplagg som kommer att användas mycket i framtiden.
Och jag kan bara säga att sydväst är det bästa plagget någonsin!
Skärmen skyddar från regn på glasögonen och hakbandet håller den på plats även under de värsta stormvindar. Dessutom skyddar den från fulla karlar som söker kontakt när man är på väg hem från krogen - Ingen talar med tanten i sydväst! Dels kan de inte se hur man ser ut, dels ser man mer än lite galen ut och vem vill tala med en sån? Ett riktigt vinnarplagg som kommer att användas mycket i framtiden.
Jobbklädsel
Nu när maken har kommit hem från sitt jobb ska jag försöka bekämpa min sjukdom och jobba några timmar. Inte för att det hjälper mot själva sjukdomen, det är mera så att jag ska pressa mig till att jobba fast jag mår rejält dåligt. För deadlines finns oavsett reumatism och giftstruma. Det huvudsakliga problemet är att det är väldigt svårt att tänka strukturerat när man har en stark, molande värk. Tar man då den sortens värktabletter som krävs blir det också svårt att tänka strukturerat ;)
Men jag inbillar mig att det blir lättare om man klär upp sig lite för jobbet och inte kör med (makens) mysbyxor.
Just nu spelas: "All you fascists" med Billy Bragg & Wilco
Men jag inbillar mig att det blir lättare om man klär upp sig lite för jobbet och inte kör med (makens) mysbyxor.
Blus: "Doris" från Pin-up Girl Clothing
Kjol: Hemgjord
Skor: Tapetastic Low från Irregular Choice
Just nu spelas: "All you fascists" med Billy Bragg & Wilco
