För helvete!
Dagens fråga till alla mönsterkonstruktörer: Om en kvinna har storlek 48, vad är då mest sannolikt: att hon har en stor byst eller en liten byst????
Följdfråga: är det då rimligt att ge ett plagg lika mycket vidd över ryggen som över brösten? En bikini???
Från hon som sitter och syr in banden på en bikini i storlek 44-46 och hoppas att den någorlunda ska täcka brösten efter att hon tagit in bandet även mellan brösten.
Följdfråga: är det då rimligt att ge ett plagg lika mycket vidd över ryggen som över brösten? En bikini???
Från hon som sitter och syr in banden på en bikini i storlek 44-46 och hoppas att den någorlunda ska täcka brösten efter att hon tagit in bandet även mellan brösten.
En rutig skjortblusklänning
Senaste sömnadsprojektet (påbörjat i söndags) är den här skjortblusklänningen i 40-talsmodell i ett av bomullstygen som jag köpte i London. Mönstret är egengjort.
Längst till vänster kan man också urskilja att mina blomsterbönor blommar. Detta hade jag utsett till tecknet på att det är dags för årets balkongfest, vilken följaktligen kommer att äga rum imorgon.
Längst till vänster kan man också urskilja att mina blomsterbönor blommar. Detta hade jag utsett till tecknet på att det är dags för årets balkongfest, vilken följaktligen kommer att äga rum imorgon.
Med sydländsk inspiration
Som en illustration till det som jag nämnde i förra inlägget: 1940-talets förtjusning för det spanska och/eller sydamerikanska visar jag denna förtjusande annons för tyget "Bel Focco" från Ryboholm ur Damernas Värld från 1947. Notera det italienskklingande namnet kombinerat med den spanska/latinamerikanska stilen på figurerna - "sydländskt som sydländskt" var väl vad man tänkte.
Mexikoinspirerat
Framför allt det amerikanska modet, men vi såg även ekon av det i Europa, var under 1940-talet inspirerat av vad man uppfattade som typisk mexikansk eller latinamerikansk stil: vida kjolar med banddekor och/eller applikationer och broderade blusar. Allt det här kommer ju tillbaka under 70-talet fast i en annan form. Det har dessutom under många decennier varit två av grundkomponenterna i min garderob, dock mera i 70-talets hippieform än 40-talets folklorism. Igår sydde jag dock en kjol som passar den stilen som hand i handske med sina gansband i glada färger.
Blusen är från Haléns.
Ska vi plocka körsbär i min trädgård?
Eller i detta fall min syrras. Vi var nämligen där i afton och blev bjudna på grillat och bakat och kryddat, dvs syrrans hemgjorda likörer. Förutom att jag länsade körsbärsträdet då.
Nya 40-talsklänningen åkte alltså på idag igen, med espadriller och lockat hår.
Nya 40-talsklänningen åkte alltså på idag igen, med espadriller och lockat hår.
En drömklänning för hösten
Jag har aldrig (vad jag kan minnas) sytt något i elastiskt material, men denna förtjusande klänning i randig jersey (i yllle förmodar jag) kan mycket väl få mig att göra ett försök. Bilden är från 1940 (eller troligen 1939 eftersom den publicerades i en svensk tidning i februari 1940) och modellen är skådespelerskan Ann Sheridan.
Enligt bildtexten är den randig i svart, grått och vinrött, men jag har lite svårt att se vad som skulle vara svart på fotot; även on man bortser från färgläggningen.
Enligt bildtexten är den randig i svart, grått och vinrött, men jag har lite svårt att se vad som skulle vara svart på fotot; även on man bortser från färgläggningen.
Dagens klädsel - och klänning
Jag "råkade" visst sy en klänning till igår (och lite idag): Butterick 5209 från 1947. Med undantag av att jag gav den lite mer vidd över bysten följde jag mönstret precis och det gick ju faktiskt rätt så bra. Dock kommer jag nästa gång jag använder mönstret att göra bystdelen längre för att ge mer plats till brösten - som det är nu går sömmen som ska vara under brösten på undersidan av dem - samt ta in den i nacken och ryggen, eftersom jag inte har så breda axlar. Men den funkar: den är bekväm och klädsam och jag älskar den redan.
Och hatten matchar - bara en sån sak!
En sak med både det här mönstret och det förra som jag använde är att det är uppenbart att de är konstruerade för att man ska slippa sy för hand i så stor usträckning som möjligt. Därför är till exempel liven helfodrade i samma tyg som klänningen, något som jag aldrig skulle ha gjort annars. I den här modellen hade jag haft dubbelt tyg i midjepartiet samt infodringar i ärm och urringning, men inte gjort livet i dubbelt tyg. Om man följer deras instruktioner blir å andra sidan mängden handsömand väldigt liten. Om man nu inte gillar att sy för hand, vilket jag gör. Kjolen på den här fållades till exempel til VM-finalen igår.
Och hatten matchar - bara en sån sak!
En sak med både det här mönstret och det förra som jag använde är att det är uppenbart att de är konstruerade för att man ska slippa sy för hand i så stor usträckning som möjligt. Därför är till exempel liven helfodrade i samma tyg som klänningen, något som jag aldrig skulle ha gjort annars. I den här modellen hade jag haft dubbelt tyg i midjepartiet samt infodringar i ärm och urringning, men inte gjort livet i dubbelt tyg. Om man följer deras instruktioner blir å andra sidan mängden handsömand väldigt liten. Om man nu inte gillar att sy för hand, vilket jag gör. Kjolen på den här fållades till exempel til VM-finalen igår.
Ny klänning efter ett mönster från 1952
Till min egen olycka - eller i alal fall min plånboks - så har jag registrerat mig så att jag får hem nyhetsbrev från Vogue-Buttericks-McCall, dvs ett av de stora symönsterbolagen. Och så får jag reda på när de har reor, och så kan jag inte låta bli att beställa mönster från deras återutgivning av äldre mönster från 40- och 50-talen. Detta är i och för sig något som bara hänt två gånger, men eftersom jag bara varit registrerad där i tre månader känns det ändå som rätt ofta.
Som den som följer den här bloggen vet så brukar jag vanligen inte använda färdiga mönster utan brukar göra mina egen, ibland med hjälp av att snegla på hur bitarna ser ut på de där översiktsbilderna som finns på baksidan av symönster. Sen jag började sy på allvar har jag alltid tyckt att det är lättare att konstruera ett mönster som passar min kropp än att anpassa ett köpt mönster, men ibland har de köpta mönstren en design som jag har svårt att få till på egen hand.
Som det här mönstret från 1952, där det är spännande knäppningsanordningar och band som lindas omlott om livet.
Mönstret fungerade faktiskt ganska bra, jag behövde göra det lite rakare i axlarna, men annars funakr det, även om jag ska försöka göra framstycket lite större precis där bröstet är som bredast nästa gång, för även om jag inte har 115 cm bystmått som det påstods att mönstret var gjort för så var alltför stor del av vidden placerad någon annanstans än på frmasidan där brösten är. Detta beror som ni säkert vet på att både konfektion och symösnter utgår från att man har A-kupa och har man då istället F-kup får man se till att fixa och trixa lite för att få det perfekt. Eftersom det är en modell där man delvis justerar vidden med två tygremsor som lindas runt midjan blev dock passformen helt okej.
Här är en bild ute i solen:
Och en inne
Som den som följer den här bloggen vet så brukar jag vanligen inte använda färdiga mönster utan brukar göra mina egen, ibland med hjälp av att snegla på hur bitarna ser ut på de där översiktsbilderna som finns på baksidan av symönster. Sen jag började sy på allvar har jag alltid tyckt att det är lättare att konstruera ett mönster som passar min kropp än att anpassa ett köpt mönster, men ibland har de köpta mönstren en design som jag har svårt att få till på egen hand.
Som det här mönstret från 1952, där det är spännande knäppningsanordningar och band som lindas omlott om livet.
Bild från Butterick/McCall, här.
Mönstret fungerade faktiskt ganska bra, jag behövde göra det lite rakare i axlarna, men annars funakr det, även om jag ska försöka göra framstycket lite större precis där bröstet är som bredast nästa gång, för även om jag inte har 115 cm bystmått som det påstods att mönstret var gjort för så var alltför stor del av vidden placerad någon annanstans än på frmasidan där brösten är. Detta beror som ni säkert vet på att både konfektion och symösnter utgår från att man har A-kupa och har man då istället F-kup får man se till att fixa och trixa lite för att få det perfekt. Eftersom det är en modell där man delvis justerar vidden med två tygremsor som lindas runt midjan blev dock passformen helt okej.
Här är en bild ute i solen:
Och en inne
Tyget är bomull och under klänningen har jag en knäkort tyllunderkjol.
Stilfull i regnet
Jag och ena dottern var på manifestation för Ship to Gaza idag. Det regnade. Hela tiden. Strängt taget har det regnat nästan hela dagen, så jag var vis och klädde mig i varma kläder: lårhöga tjocka bomullstrumpor från Sock Dreams, kjol som jag sytt själv och en tröja som Blåva Anna stickat i silke/ull. Samt hatt och paraply.
Håret var uppsatt med kammar på sidorna och rullat till en valk där bak - passar bra med hatt.
Själva manifestationen var bra med fem passagerare från årets Frihetsflottillj som talare. Och alla höll bra tal, vilket inte alls är något som man kan ta för givet. Till och med diktuppläsningen var väldigt bra, och då ska ni veta att jag inte är någon anhängare av poesiuppläsningar. Men det kunde gärna ha regnat lite mindre.
Håret var uppsatt med kammar på sidorna och rullat till en valk där bak - passar bra med hatt.
Själva manifestationen var bra med fem passagerare från årets Frihetsflottillj som talare. Och alla höll bra tal, vilket inte alls är något som man kan ta för givet. Till och med diktuppläsningen var väldigt bra, och då ska ni veta att jag inte är någon anhängare av poesiuppläsningar. Men det kunde gärna ha regnat lite mindre.
Dagens klädsel, utflykt och inköp
Eftersom den lilla dottern är hos kompisar idag stod jag där med något så helt obekant som en semesterdag utan barn att ta hand om. Jag kunde, jag kanske till och med borde, ha jobbat lite, men bestämde mig för att ta bussen (bussarna tekniskt sett) ut till Bäckebol köpcentrum och skaffa nya dynor till soffan på balkongen. Både dynorna och soffan ärvde jag av mormor och eftersom hon gick bort 2004 och haft dem ett tag innan så började dynornas tyg vara så skört att det inte var någon idé att laga dem längre. Det sista hade jag bara tejpat igen revorna med silvertejp.
Så jag begav mig ut i okända trakter (eller i alla fall på okända busslinjer) och upptäckte till min förtjusning att bussen stannar precis mitt för Stoff&Stil, Coop Forum och Jysk. Hur smidigt som helst. Det var inte fullt lika smidigt att forsla hem tre stora dynor och 12,5 meter tyg på bussen, men det var fullt möjligt. För jag köpte förstås tyg också. Till mig själv och till Maja.
Det röda ska nog bli en ny sån här kjol, istället för den som en av mina grannar förstörde genom att lämna en läckande bläckpenna innanför gummilisten på tvättmaskinen. Det ljusblå, som har små kattungar på sig ska bli en klänning till Maja och de andra två ska bli klänningar till mig. Och jag kunde ha köpt tio sorters tyg till minst, det fanns så mycket som jag gillade.
En rolig grej var att så fort jag kom in hejade kassörskan på mig och sa att hon hade undrat när jag skulle dyka upp. Har man kanske sytt lite för mycket under lite för lång tid när folk som jobbat i Göteborgs sybehörs- och tygaffärer känner igen en?
Även om jag inte jobbar nu så tycker jag att man kan anstränga sig lite när man lämnar hemkvarteret och satte därför en matchande blomma i håret och målade mig. Jumpern är en gammal från Indiska och kjolen sydde jag i våras.
En snabb koll på de stora försäljningsställenas hemsidor visade att det endast är Jysk som har dynor avpassade för trädgårdssoffor med låga ryggstöd (visade sig sedan vid ett besök att också COOP Forum hade det) så jag kollade in var det fanns Jysk i Göteborg och ett av dem visade sig vara i Bäckebol, dit jag ändå var sugen på att åka för att kolla in den nyöppnade Stoff&Stil-butiken.
Så jag begav mig ut i okända trakter (eller i alla fall på okända busslinjer) och upptäckte till min förtjusning att bussen stannar precis mitt för Stoff&Stil, Coop Forum och Jysk. Hur smidigt som helst. Det var inte fullt lika smidigt att forsla hem tre stora dynor och 12,5 meter tyg på bussen, men det var fullt möjligt. För jag köpte förstås tyg också. Till mig själv och till Maja.
Det röda ska nog bli en ny sån här kjol, istället för den som en av mina grannar förstörde genom att lämna en läckande bläckpenna innanför gummilisten på tvättmaskinen. Det ljusblå, som har små kattungar på sig ska bli en klänning till Maja och de andra två ska bli klänningar till mig. Och jag kunde ha köpt tio sorters tyg till minst, det fanns så mycket som jag gillade.
En rolig grej var att så fort jag kom in hejade kassörskan på mig och sa att hon hade undrat när jag skulle dyka upp. Har man kanske sytt lite för mycket under lite för lång tid när folk som jobbat i Göteborgs sybehörs- och tygaffärer känner igen en?
Även om jag inte jobbar nu så tycker jag att man kan anstränga sig lite när man lämnar hemkvarteret och satte därför en matchande blomma i håret och målade mig. Jumpern är en gammal från Indiska och kjolen sydde jag i våras.
Händer det något då?
Tja, jag kollar fotboll både på TV och i verkligheten, syr en 1500-talsklänning till Majas nya trasdocka, plockar ekologiska jordgubba rpå självplock, förbereder föreläsning till höstens modehistoriska kurs i Borås och försöker få folk att dricka Gin&Tonic ihop med mig.
Det senare kan det tänkas bli bilder på här i bloggen.
Randig solklänning färdig
Min randiga solklänning är nu färdig. Som ni kanske kommer ihåg var den inspirerad av det här mönstret (som jag alltså inte har, jag fick göra ett eget mönster från scratch).
Kjolen är annorlunda än på inspirationsbilden och eftersom den har fyra våder och inte sex kom jag inte på något bra ställe att stoppa in fickorna fram, så det blir inga. Nästa gång jag använder mönstret ska jag också göra kuporna lite större, men i övrigt är jag nöjd. Sen är ju tyget sådär, ett lite sladdrigt bomullstyg från IKEA, men man kan ju inte klaga på mönstret.
Kjolen är annorlunda än på inspirationsbilden och eftersom den har fyra våder och inte sex kom jag inte på något bra ställe att stoppa in fickorna fram, så det blir inga. Nästa gång jag använder mönstret ska jag också göra kuporna lite större, men i övrigt är jag nöjd. Sen är ju tyget sådär, ett lite sladdrigt bomullstyg från IKEA, men man kan ju inte klaga på mönstret.
Klänning och skor från London
Det var ju inte bara jag som shoppade då. Och framför allt var det inte jag som shoppade moderna, söta kläder och skor. Jag köpte mest tyg, lite trosor och en kofta på Primark och tre knälånga vanliga nylonunderkjolar (äntligen!) på Sheperherd's Bush Market. Valeria däremot shoppade loss både på Primark och framför allt på Camden Lock Market. Därfrån kommer både klänningen och skorna hon har på sig på fotot. Knästrumporna är från Haléns i vintras om jag inte minns fel.
Och en närbild på skorna - jag var mycket nära att köpa likadana, men jag tillåter mig själv bara att köpa skor med låg klack nu, eftersom jag har så många högklackade.
Och en närbild på skorna - jag var mycket nära att köpa likadana, men jag tillåter mig själv bara att köpa skor med låg klack nu, eftersom jag har så många högklackade.
De är alltså blå, något som tyvärr inte syns alltför väl på fotona.
Intressant om en klänning i florentinsk 1500-talsstil
Ville bara länka till den här hemsidan där min vän Anéa presenterar en florentinsk 1500-talsklänning som hon gjort.
Pubkväll
Första tisdagen varje månad går jag och ett gäng vänner på puben "The Rover" på Andra Långgatan. Nu var det alltså dags igen och jag fann det för gott att lufta den röda omlottklänningen. För att matcha de blå-vitrandiga espadrillerna valde jag att också använda en blå och vit snusnäsduk som hårband.
Närbild på frisyren
Eftersom förra fotot blev så oskarpt bad jag min man ta kort på min frisyr nu ikväll. Då har jag alltså haft den i tolv timmar och jobbat, lagat mat, legat i soffan och vilat samt varit en sväng på stan på en stödmanifestation för Ship to Gaza. Fixat enbart med hårnålar, helt utan hårprodukter.
En så'n klänning vill jag ha!
Turkos och gult
Dagens klädsel går i turkos och gult. Och fotot går i tema dåligt ljus. Jga kan inte fatta att jag fortfarande, efter ett års tid i den här lägenheten inte har hittat en bra plats att ta foton på. Eller, det gick med förra kameran, men den här är uppenbarligen mycket sämre på automatutlösta bilder och kasst ljus än den förra som jag tyvärr tappade i golvet.
Ta-da! En bild på dagens klädsel
Det var inte igår minsann.
Idag har vi varit hos min syster och svåger och firat systerdotterns treårsdag och då såg jag ut så här:
Klänningen i 40-talsstil har jag sytt själv och sandaletterna är från DinSko. I förfjol tror jag.