Damen i rött
I övrigt är det en lysande idé att börja dricka vid halv fem och gå hem klockan tio, dagen efter blir mycket bättre när man har fått sova en hel natt.
Det är tur att det är nån som sätter färg på tillvaron.Du var säkert jättefin och dom var avundsjuka på det.Ha det bra.Kram
Den svenska avundsjukan i sitt esse.
Du som var så fin.
Måste kommentera. Det finns ju de som geniunt gillar svart, och det brukar märkas. Men det finns alldeles för många som tar på sig dresscode svart för att inte sticka ut, för att de tror att det är sobert och gångbart. Av fega skäl egentligen. Handlar om att de egentligen inte har nån smak och går fega vägen alltså. Man kan liksom inte blir fel i svart, speciellt vid denna årstid.
Svart är jätesnyggt, men det blir lite lustigt när alla har det, hundratals människor.
märkligt att de tittar surt på dig. De borde ju se glada ut eftersom du utgör en färgklick!
Trevlig helg!
Håller med! Jag har inget emot svart, men alltför många har det av fega skäl.
Fast det där med avundsjuka köper jag inte. Alla drömmer inte alls innerst inne om att klä sig i rött och blir avundsjuka på dem som vågar. Nej det handlar snarare om en inskränkthet och gamle Jante; ett förakt för dem som sticker ut. Diskretion är en hederssak, särskilt på inte helt unga kvinnor.
Trist!!!
Såg på Systemet häromdagen hur en kvinna drog till sig ogillande blickar. Hon var i dryga 50-årsåldern och hade kombinerat klarblå smala jeans med en jacka i nästan samma kulör och knallröda accessoarer, framförallt ett par skitsnygga skor. Allt satt snygg och var snyggt matchat men jag förstod precis vad ogillande gick ut på: för mycket färg, för ungdomliga jeans! Så jag kunde förstås inte låta bli utan gick fram till henne och gav en komplimang för de snygga skorna. Hon blev jätteglad.
Annaa: Precis, inte avundsjuka, utan ogillande av att någon vågar sticka ut.
