Mer om "snygghetskravet"
hallåja! jag har startat en tävling där man kan vinna härliga priser, klicka in för mer info. Kram!
Det går ju an att både ha åsikter och att lägga upp bilder på sig själv som inte är helt "snygga" när man är ung och rent objektivt sett är snygg, har snygg figur etc. Hanna får ju anstränga sig rätt hårt för att inte se bra ut, dessutom har många sett henne på tv och vet hur hon ser ut. Att som Johnny göra lite grimaser på bilder tycker jag inte heller har något med att våga visa sig om man inte är snygg.
Det är helt enkelt en helt annan division att spela i än den jag och många andra har ägnat stora delar av livet att spela i. Kort sagt den att rent objektivt sett inte vara snygg enligt några som helst kriterier! Ja, det finns faktiskt människor, läs män och unga kvinnor, som tycker det är deras uppgift att tala om det för mig.
Något av det mest irriterande jag vet är när människor koketterar om sitt utseende, "oh det är så jobbigt att folk bara ser mitt vackra ansikte och min snygga kropp!" Visst, säkert skitjobbigt.
Vi lägger ut bilder som inte alltid är så heta utan visar hur vi ser ut på riktigt. Man måste ju ha lite självdistans för tusan!
Tycker också det är bra att folk vågar bryta trenden och inte se så tillgjorda ut! På vissa bloggar läggs det ut bilder som typ ser likadana ut, samma poser och samma ansisktsuttryck! Jag önskar att folk kunde ha lite mer variation och inte posa så dant! = )
Jag måste leva med att se ut som alla andra.. jag gillar det och vill ju inte försöka vara någon jag inte är bara för att alla andra är som jag.. :D
Visst ahr du rätt Annaa, jag försökte ta upp det, men uttryckte det kanske inte så bra. Det är klart att det är lättare att lägga upp bilder där t ex en lår ser jättestora ut (som Hanna gjort) om alla vet att man är skitsnygg, men för många yngre tjejer är till och med det helt otänkbart så jag tycker att det finns ett visst mod i det ändå. Herregud, jag besökte en blogg där en pinnsmal tjej _bad om ursäkt_ för att hon såg ut att ha putmage på bilden. Som om vi, läsarna, skulle ta illa upp av den nästan inte existerande putmagen. Just att visa upp tjocka lår och putmagar är ju mer provoceraden än grimaser, för då kan ju som sagt inte läsaren veta om bloggaren egentligen är "snygg" eller verkligen ser ut så.
Själv är jag kluven när det gäller mina egna bilder: å ena sidan har jag en kropp som aldrig, oavsett vikt, kan passa in i några normer (90 cm bred bröstkorg och lång överkropp och korta ben) å andra sidan försöker jag vanligen ta bilder där jag ser söt ut, så fåfäng är jag.
Att folk bara kan med att tala om för någon annan att de tycker att de är fula, som du berättar om, övergår mitt förstånd, i synnerhet IRL, men jag råkade ju själv ut för det nyss från en kompis sida, så jag vet att det händer.
Svar till Anna och alla andra:
Det är inte bara fördelar att vara vad folk anser snygg. Det ÄR en förbannelse att aldrig bli tagen lika seriöst som någon som har ett tråkigare utseende. Jag tycker fortfarande att jag är ful ibland. Ibland tycker jag att jag är jättesnygg. Jag har blivit kallad ful massor av gånger under min uppväxt och blivit mobbad för det. Jag har lärt mig att dölja det fula i mig. Under många år vägrade jag att bli fotograferad för att jag tyckte jag var så ful att jag mådde illa. Sen skaffade jag digitalkamera och lärde mig hur jag kunde se fördelaktig ut. Sminkade mig på ett sätt som fick mig att se bättre ut, skaffade frisyrer som jag passade i och klädde mig på sätt som gav mig en fördelaktig kropp. Jag började få komplimanger och lärde mig att tycka om min egen kropp. Jag har nu kommit till det stadium att det inte spelar någon roll vad folk säger om mitt utseende - jag har ändå självförtroende nog att skita i det. Senaste åren, i och med bloggandet, har jag försökt göra en slags självterapi och lägga ut bilder på mgi själv där jag har ofördelaktigt utseende - inte för att ge andra bättre självförtroende - utan för att ge mig själv bättre självförtroende. Att våga visa mig själv på olika sätt ger mig frihet. Desto mindre behöver jag gömma. Jag kan nu för tiden gå med orakade ben och orakade armar utan att skämmas jättemycket. Jag har dragit ned på sminket. Jag blir arg när folk kommer och anklagar mig för att ha det så enkelt för att (de anser att) jag är snygg. Vad vinner jag på att visa mig ful hela tiden i min blogg? Jag gillar att lägga upp bilder på mig själv där jag är snygg för att jag gillar snygga bilder och jag gillar att visa mina snygga kläder. Och om jag har sminkat mig är det också en konst att visa upp. Varför skulle jag bara vilja lägga upp fula tavlor jag målat? Okej om jag gör det ibland för att visa KOLLA JAG KAN OCKSÅ GÖRA SLARVIGA OPRETENTIÖSA GREJER men varför visa det HELA TIDEN?
Precis som du (Anna) är född att se ut som du gör är jag född till att se ut som jag är. Jag har gjort det bästa av mitt utseende för att människor brukar göra så. Jag har inte opererat mig (men jag är inte främmande till att kanske göra någon botoxinjektion när jag blir gammal). Jag har tagit till enklare medel för att göra mig presentabel och folk tycker att jag är snygg. Varför ska jag vara dömd till att BARA vara snygg? Är det mitt fel för att jag "gör mig snygg"? Det är ingen som klagar på musiker att DET ÄR SÅKLART INGEN VET ATT DU ÄR EN TREVLIG MÄNNISKA OM DU GÖR SÅDÄR BRA MUSIK! SLUTA GÖR BRA MUSIK SÅ KOMMER FOLK MÄRKA ATT DU ÄR TREVLIG!
Jag säger inte att jag är en talesman för "fula" människor, men jag har inte alltid tyckt att det är piece of cake att visa upp mig när jag inte posat eller visat upp mig från vinklar jag inte gillar.
