Artificiellt ideal
Något som är slående när man tittar på 1980-talets utseendeideal jämfört med både decenniet innan och det efter är hur det artificella hyllades: massor med smink, vilda hårfärger och former. Punken, men också discon, från 1970-talets sista år är de huvudsakliga influenserna bakom idealet.
Jag älskar det, även om jag själv numera oftast försöker se någorlunda "naturlig" ut, vad nu det är - från 80-talet minns jag emellertid både onaturliga hårfärger och sminkdetaljer som att dra ett tydligt streck runt ögat med en kornblå kajalpenna och sen ett streck i ljusare blått utanför. Med blå mascara till förstås. Just detta kanske inte kommer att komma igen, men till exempel den här frisyren skulle kunna göra det:
Från Colour by Quant av Mary Quant
Jag tror till exempel att den skulle klä Underbara Clara alldeles förträffligt
Just nu spelas: Fortfarande Hanoi Rocks
Jag älskar det, även om jag själv numera oftast försöker se någorlunda "naturlig" ut, vad nu det är - från 80-talet minns jag emellertid både onaturliga hårfärger och sminkdetaljer som att dra ett tydligt streck runt ögat med en kornblå kajalpenna och sen ett streck i ljusare blått utanför. Med blå mascara till förstås. Just detta kanske inte kommer att komma igen, men till exempel den här frisyren skulle kunna göra det:
Från Colour by Quant av Mary Quant
Jag tror till exempel att den skulle klä Underbara Clara alldeles förträffligt
Just nu spelas: Fortfarande Hanoi Rocks
Kommentarer
Postat av: Annaa M
Kommer du ihåg att jag hade nästan sån frisyr när Äldsta var bäbis? Jag hade ju sånt där tjockt och tungt graviditetshår som inte hann börja fälla innan jag blev gravid igen så det gick att göra riktiga frisyrer. Min var dessutom asymmetrisk, klippt av den bästa frisyr jag någonsin haft, en ung tjej som blev lärare på frisörlinjen sen. Känner knappt igen mig själv på foto från den tiden, åtminstone inte håret!
Postat av: Evis
Jo, när du säger det kan jag leta fram minnet.
Trackback
