En riktigt bra mössa
Så vitt jag förstått ska pälsmössor bli stort i vinter. Blondinbella poserar stolt på sin blogg i sitt nyinköp. (Henne hittar ni själva om ni vill.) Alltså, hallå, när jag var omkring 9 var det populärt med pälsmössor. Min syrras kompis skulle få en ny i julklapp så hennes gamla inköptes till mig. Vad det var för jäkla djur vet jag inte, men det var den fulaste huvudbonad jag någonsin haft. Det enda försvarbara med den var att den var något rundare än de lite höga mössor som syrran och hennes kompis gick omkring med. De stoppade upp dem med silkespapper för att få dem att stå upp bättre. Men det hjälpte inte, de var förfärliga.
Bella får många arga kommentarer om att ha döda djur på huvudet. Jag lägger mig inte riktigt i den debatten, jag tycker bara det är så gräsligt tantigt, brackigt och fult med stora pälspladosor på huvudet.
Men vi har faktiskt dödadjurhuvudbonader även i vår familjegarderob. Mössan på bilderna köptes på Läder Nilssons i Uddevalla för 15 kronor 1967. Läder och fårskinnsfoder. Och oj vad den har använts! Dotter på bilden använde den i stället för hjälm när hon åkte skridskor på lågstadiet till frökens stora förtret, jag har själv haft den mycket för att neutralisera min vargpäls. Det är risk att den åker på i vinter också.
Ursäkta suddiga bilder! Men vi orkar inte få till något bättre.
Annaa/
Ljuvliga bilder skulle jag vilja säga.
Jag blev erbjuden en rysk pälsmössa av en kollega förra året, men sen lyckades han och hans fru aldrig hitta den. Nu hade det varit lite kul att ha den. Jag vet inte om det har slagit bland yngre i Stockholm, men här i Göteborg är det bara "fina" gamla tanter som har dem, och just därför hade det varit lite kul.
Maken har en sån där grå militäraktig med fårskinn som han ärvt efter min morfar, men han har aldrig haft den på sig, ty han använder inte mössa.
Jag är en äkta 70-talare och som sådan vägrar jag mössa :) Blir det riktigt kallt får jag vira en halsduk runt skallen och dra upp huvan på vinterkappan.
Evis; det verkar som sagt som om de kommer, de där stora runda sakerna. En av kommentarerna hos Blondinbella handlade om att man minsann ska tänka efter innan man kritiserar pälsmössor för de är jättetrendiga i vinter. Det är precis sådana kommentarer jag gillar...
Maritha; förstår precis vad du menar, jag har det egentligen rätt tungt med mössor också, har tillbringar många vintrar med tunna stickade sjalar, och eftersom jag så ofta har huvtröja fungerar det ju också. Jag ser inte så mycket dummare ut i huva än i mössa.
Men vid tillfälle ska jag visa några av Dotterns fina virkade exemplar.
Jag sydde en mössa av en gammal fårskinnspäls en gång. Den blev rätt bra. Och varm. Som en förstorad pillerburk kan man säga. Jag gör allt mer eller mindre på fri hand och i detta fall gjorde jag något slags mönster först. Och fodrade med flanell. Att den blev bra var helt en slump.
Vilken vacker dotter du har Annaa.
Lotta; återanvända gammalt fårskinn är klokt, det är ju väldigt slitstarkt och varmt!
Hon gör sig väldigt bra på bild den dottern.
