Tänk på butikspersonalen!

"Saturdays girls working Tescos and Woolworths...wearing cheap perfume 'cause that's all they can afford" sjunger Paul Weller i mitt huvud när jag står och betalar mina skor. Tjejerna bakom disken är runt tjugo och ska säkert, precis som i sången, ut ikväll.


OK, sången handlar om England och det är sent 70-tal, men det betyder inte att butikspersonalen har så himla bra villkor i Sverige idag heller. Framför allt är det arbetstiden som är ett bekymmer. Tjejerna och kvinnorna du möter i klädbutikerna jobbar nästan alla deltid. Och inte för att de själva har valt det, utan för att företaget inte erbjuder heltider. De säger att det är omöjligt med schemaläggningen då, pga butikernas öppettider. Lustigt nog är det inga större problem att ordna heltider i butiker där främst killar jobbar. Handelsanställdas förbund gjorde en väldigt avslöjande rapport om detta i år.


Det är alltså fråga om en strukturell könsdiskriminering. Kanske inte medveten, men man får komma ihåg att butikerna tjänar på att hålla kvar folk på deltid, eftersom det blir flexibelt för dem. Då kan de nämligen kalla in folk bara precis när det är toppar i försäljningen - när den anställde har för få timmar i sitt anställningskontrakt för att klara sig tackar de tacksamt ja till att jobba extra när arbetsgivaren behöver det. Så du kan jobba nästan heltid i flera år och ändå bara ha 20 timmar på ditt anställningsbevis, vilket innebär att det är allt du kan vara säker på, allt du kan räkna med. Låter inte så kul att försöka planera sitt liv under sådana förhållande va?


Så nästa gång du handlar kläder, skänk personalen en tanke och gör gärna mer än så:

Påverka politiskt, om du till exempel är aktiv i något parti. Diskutera förhållandet med folk du känner, så kanske vi kan väcka opinion; för det här är könsdiskriminerade och det är inte okej!

/Eva

PS. Det här drabbar naturligtvis killar i handeln också och det är lika illa det, men det finns också ett överordnat strukturellt mönster som jag ville visa på.


Kommentarer
Postat av: Maritha

Jag jobbade innom handeln på olika ställen i många år. Under ett par år jobbade jag i en butik i Gallerian i Stockholm och där fick jag vara med om diskriminering. Jag började dom heltidare men pga att företaget tydligen inte gick så bra så fick vi två tjejer som anställdes senast gå ned på timme med garantier om 20 timmar i veckan. Det passade mig bra för jag jobbade oftast 40-45 timmar iaf eftersom jag snodde åt mig all övertid jag kunde få. Efter ett tag hoppade den andra tjejen av och jag blev ensam tjej kvar bland alla killar i företagets butiker i Sverige. Den julen jobbade jag över 200 timmar fram till och med julafton, det gällde ju att visa sig ambitiös. (Killen som ersatte tjejen som slutade fick en heltid med motiveringen att han var headhuntad). Killen slutade efter nyår och det kom en till kille som fick heltid utan att vara headhuntad så då började jag gnälla, jag gick en heltid. Efter ett tag upptäckte jag att jag fick mindre i lön en den nya killen som jobbat nästan ett år mindre än mig i företaget... Jag började gapa och skrika, jag fick högre lön och massa pengar retroaktivt.
Ska det behöva funka så?

Det företaget hade inget kollektivavtal och tyvärr är Handels det tandlösaste och menlösaste fackförbund som någonsin existerat så jag fick göra allt själv men jag lyckades iaf.

Tänk på oss butiksarbetande när ni handlar era julklappar kl 19.45 i en överfull butik 23 december.

2007-12-01 @ 11:24:53
Postat av: Evis

Jag tror att Restaurang är det tandlösaste facket, det finns ju en anlednign till att 7eleven ville sluta avtal med Restaurang; då slapp de ju betala OB på kvällar och helger.

Men det beror ju inte på bristande vilja från Handels sida, utan för att samhället är sådant att ett kvinnodominerat fack inte har så mycket att komma med; se bara på hur det gick för Kommunal när de försökte ta strid.

2007-12-01 @ 11:35:00
URL: http://omstil.blogg.se
Postat av: Maritha

Det kändes definitivt som bristande vilja när jag ringde och frågade dem vad jag kunde skulle göra och de sa att de inte kunde hjälpa mig. Ok, företaget hade inget kollektivavtal men JAG betalade min medlemsavgift och jag tyckte nog att jag kunde fått några råd om vad jag hade rätt att kräva av företaget.

2007-12-01 @ 12:05:39
Postat av: Evis

Maritha: Jag tänkte mest på den övergripande frågan; att man inte får hjälp av sitt fack händer tyvärr alltför ofta.

2007-12-01 @ 13:10:17
URL: http://omstil.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0