Om stil -

Visst ser den här flickan från ett symönster från 1950-talet ut som en ilsken, eller möjligen väldigt bestämd, Uma Thurman?



Underbar bild och underbar klänning , men så kan jag ju inte motstå rutigt heller.

---

Just nu spelas: The Raveonettes: "Lust" från Lust Lust Lust

---

Jag är nu på Gotland och har jobbat hela dagen. Någon kamera har jag fortfarande inte lyckats fixa, så ni får helt enkelt tro mig när jag säger att jag naturligtvis är otroligt ärtigt klädd, i nya kjolen och allt. Arbetade gjorde vi till halv sex, sedan checkade vi in på hamnhotellet, i yttersta sydkanten av stan med utsikt över oljecisternerna, och återvände sedan till centrum för mycket god middag på Gutekällarens bakficka. Jag kan starkt rekommendera deras Långa borgougnion (fisken långa alltså). Jag har också hunnit träffa en del vänner helt kort, samt Medeltidsveckans ordförande. Nu är det sängdags, eftersom det är en lång dag i morgon också.

Vi har precis ätit middag och nu ska jag fixa lite sista maskinsömnad på min kjol och på kragen till min blus innan 20.30 när vi släcker det elektriska. Handsömnad är, liksom sällskapsspel, som resten av familjen kommer att ägna sig åt, utmärkt sysselsättning i stearinljus. Många stearinljus. Och så länge det inte är så pilligt med  tunna tyger som i Siris kollektion - där krävdes snarare 75 watts glödlampa/18 watts lågenergilampa.

Igår, när jag började känna mig lite bättre, experimenterade jag fram ett mönster till en blus av den här typen, med kimonoärm:



Det är en mycket vanlig modell på både klännings- och blusmönster från 1950-talet. De flesta har bara insnitt under bysten och inga bystveck, men eftersom symönster (och även konfektion, när de överhuvudtaget tänker sig att kvinnor har bröst) utgår från en B-kupa och jag har F-kupa krävdes det nog helst bystveck också. Som här:



Det gjorde det lite trixigare, och nog har jag fått sy om ett par sömmar, men nu är jag tillräckligt nöjd för att fålla och fundera på kragmodell. Tyget är en tunn viskoskvaliet från 40-50-tal i blekt gult med dragning åt grönt. Jag tänkte mig en vit krage till, men drar mig lite för att fundera ut mönstret. Jag skulle önska att det fanns en bok med bara mönster på olika kragar och andra detaljer, själva plaggen kan jag prova ut efter kroppen, men det finns ju så många olika typer av kragar och det är inte uppenbart hur de är formade innan de sys fast.

Jag har också tagit fram tyg för att göra en vid kjol som når till strax nedanför vadens bredaste ställe. Det är en kraftig, lätt ruggad bomullstwill i starkt, rätt mörk, turkos och jag funderar just nu om det går att ha veck i en sån utan att det blir för bylsigt. På måndag ska jag till Visby på konferens ett par dagar och då får gärna i alla fall det ena plagget vara färdigt.

I övrigt planerar jag att sy ohyggligt många blusar med holkärm i vår.

---

Just nu spelas: The Regents: "Barbara Anna"

---

Förutom fina kläder fick jag tyger från Annaas mammas förråd när de hade varit där och rensat i januari. Ett var det vackraste bruna ylle jag någonsin skådat och ett var en grov tweed i grönt och brunt med stickiga hår på. Vad jag skulle göra av det har varit lite oklart, det är för tjockt för en klänning och i princip för en kjol också - om man inte vill ha den Chanel-inspirerade raka 60-talstantlooken - och för grova trådar för medeltidskläder. Men nu har jag kommit på vad i alla fall en del av det ska bli: En kort jacka med nästan pingvinärm, typ som de här:



Tyget ser ut så här; jag kan inte fota än, men jag kan scanna!

---

Just nu spelas: The Raveonettes: "Red Tan" från Pretty in black

---

Kolla in bilderna på delar av Siri Mattssons kollektion här. Jag kan inte låta bli att tänka att den stora jackan i tunt ylle borde vara perfekt för Hanna Fridén.

---

Just nu spelas: The Damned: "Neat Neat Neat"

---

Två saker som jag är tokig i är 1950-tal och asymmetrisk skärning. Den senaste veckan har jag tillbringat mycket tid på en wiki med gamla symönster och där finns mycket av den varan. Det är alltså inte så att själva mönstren finns där, men bilder på omslagen och genom att få reda på vad som finns och vad de har för nummer kan man ju leta på eBay sen - eller som jag bara leta inspiration.


Jag som är såpass stor har svårt att hitta så gamla mönster i min storlek, även om det finns, men å andra sidan är många av kläderna av en sådan sort att man kan göra egna mönster utifrån andra som man har. Just de här hör till de svårare förstås, men rätt mycket är variationer på skjortblusklänningar.

---

Just nu spelas: Bob Dylan: "Outlaw Blues" från Bringing it all back home

---

Det onda blev i själva verket värre så nu äter jag nobligan och ligger på värmedyna. Samt läser en avhandling om synen på och diskussionen om kvinnliga monarker under (i huvudsak) svensk stormaktstid. Om jag koncentrerar mig förstår jag, men jag vet inte hur mycekt jag kommer att komma ihåg.
Däremot tar jag inte den här sortens modebilder, eller klär mig så här, även om de ser ut att vara resulatet av just sinnesförändrande droger.



Bilden är från Vogue, troligen 1969, och visar hur det moderna modefotot - där plagg och kombinationer inte nödvändigtvis behöver vara bärbara och det konstnärliga utrycket får ett stort utrymme -  föddes vid denna tid.

Idag har jag så ont i hela kroppen att jag faktiskt inte kan tänka, eller göra något annat vettingt, och inget mindre än morfinbaserat hjälper. Jag försöker dock klara mig utan dem och satsar på sjukanmälning, värmedyna och lättare litteratur. Jag hoppas att det blir bättre imorgon.

1912 och 1914. Jag har glömt min kamera i Trollhättan, så det kan ta ett tag innan det blir några foton på mig i bloggen igen. Detta kan ju ses som en estetisk vinst - om jag som nu visar modebilder från 1912 och 1914 istället.



Det roliga är, förutom att det är en snygg bild, att det nästan hade kunnat vara 80-tal, om bara kappan varit några decimeter kortare.

Den här bilden skulle kunna kallas för "sista sommaren" om de hade varit synska när den pbulicerades. Precis som nu visades sommarmodet innan själva sommaren och de kunde ju inte veta att första världskriget skulle bryta ut i slutet av juli.



Sorgligt är det att tänka på att den unge mannen snart skall falla i en totalt meningslös offensiv för några få hundra meter av sönderbombat land.

Gårdagen, som innehöll vårpicknick följd av födelsedagsfest hos bästisen Inger var väldigt, väldigt lyckad. Det var faktiskt länge sen jag var på en så lyckad fest. Jag fick  tillbringa många timmar med folk som jag känt och tyckt om i över halva mitt liv samtidigt som jag lärde känna nya. Halv tre var jag i säng, så det är klart att jag var lite seg när Maja och jag gick upp vid nio. Min styvpappa, eller vad man ska säga - jag kanske ska säga "min systers pappa" istället - och hans tjej hade varit barnvakt under lördagen, så vi sov i mitt barndomshem. Vi tog sen ett ganska sent tåg hem till Göteborg så att vi skulle hinna umgås och har därför hunnit med att vara i skogen och grilla korv över öppen eld, bygga en liten koja och även tittat på en massa lamm hos min systers faster.

Igår skulle jag och vännen Caroline ta en öl för att fira vårdagjämningen ihop med några kompisar. De som känner Caroline vet att "en öl" är något som bara inte händer. fem och en halv blev det faktiskt, innan jag gick hem vid nio. Så idag är jag lite trött. Förhoppningsvis lyckas jag få upp partyhumöret igen lagom till Ingers fest ikväll.

Idag är det vårdagjämning och visst känner man sig lite lättare i stegen nu när solen går upp tidigt på morgonen och det är ljust längre på kvällen?
Bilden är från Cairn T, Loughcrew, Irland där gryningsljuset på vårdagjämningen skiner in och belyser en central sten full med ristningar.

---

Just nu spelas: New Order: "Paradeise" från Brotherhood

---

Mitt vardagsrum badar i ljus så här på mprgonen, eftersom hela östväggen består av fönster. Det gör fototagning till en sport, men å andra sidan återspeglar ljuset hur underbart det känns att det är vår. Idag är det vårdagjämning och nu blir det bara ljusare!
   Själv är jag rutig och i ylleblandning, vilket gör att jag inte kommer att frysa trots de isvindar som jag får anta kommer att svepa över Göteborgs gator även idag.

Halsband: Glitter
Klänning: Egen sömnad efter ett mönster från 1963
Strumpbyxor: Kappahl
Högklackade snörskor: DinSko

---

Just nu spelas: The Raveonettes: "Sad Transmission" från Lust Lust Lust

---

Jag ska på fest på lördag och funderar lite på vad jag ska ha på mig för strumpbyxor. Mina ben är nämligen jättefula just nu, bleka och, tycks det mig, nästan lika mycket gröna och gula som vita. Först var det nämligen blåmärkena från senaste skridskoåkningen med medföljande vurpor - de börjar blekna nu - och sen halkade jag ner för en stentrappa som nyss våttorkats för en vecka sen. Tack vare att jag stödjer mig på ledstången lyckades jag hejda fallet så att jag inte slog i bakhuvudet, men jag fick rätt spektakulära blåmärken på båda benen.
Så det måste bli ogenomskinliga strumpbyxor och jag funderar nu på vilka: mörkgrå, svarta eller röda. jag ska ha min mörkgrå pennkjol och en röd- och vitrutig blus som jag köpte på Lindex idag, så alla tre varianterna är möjliga. Jag ska nog också ha mina stjärnskor på mig, vilket går alldeles utmärkt eftersom Inger bor på nedre botten med endast jord under sitt golv så ingen störs av ljudet av klackar mitt i natten.
   Nå, vi vilket fall lär ni få reda på vilka strumpbyxor jag tar.

Är hon inte underbar? Eller i alla fall bilderna, det är ju svårt att veta hur hon är ;)





Sent 1960-tal.

Det finns förresten en riktigt bra låt som heter Penelope Tree också, från 1983, med brittiska indiebandet Felt.

På grund av en ymnigare förekomst av silvriga hårstrån än tidigare har jag börjat tona håret lite oftare, sådär med en och en halv månads mellanrum. Nu var det dags och jag har lite djärvt tagit steget från mellanbrun till mörkbrun och dessutom uppgraderat från Schwartzkopfs billiga toning till deras lite dyrare Country Colours (som till skilland mot den förra innehåller väteperoxid). För 30 spänn extra får man förutom vätepreoxid även ett vårdande balsam att ha efter färgningen. Det var ju tur eftersom håret kändes som blöt svinto när man sköjt ur toningen, men den hade ju kunnat ha lite mindre parfym. Nu var det inte så att vare sig jag eller maken tyckte att den luktade speciellt illa, men Maja tyckte att det luktade så hemskt att hon föredrog att gå och kissa på den toalett där vi har den inte speciellt nyligen rengjorda kattlådan. För henne var det alltså värre än kattpiss.

   Även om vi inte tyckte att den luktade hemskt så var det lite överraskande att den hade i princip identisk doft som en av Date-parfymerna från 70-80-talet. För den som inte var med då så kan berättas att Date var en billig parfym som också fanns som schampo och kom i olika färger och med olika kvinnonamn. Min mor köpte den blå, som hette "Pamela" och hade en bild av en brunhårig kvinna i romantisk klänning på till oss och jag tror att det var den som luktade på samma sätt som Schwartzkopfs balsam. Det kan dock ha varit någon annan eftersom jag började använda en annan variant än min mamma när jag började i gymnasiet. Det är hur som helst märkligt att känna doften runt sig igen.
  
En annan märklig sak är innehållet i toningsmedlen. På min står det innehåller sandelträ, macadamiaolja och sju naturliga essenser - vilken funktion har egentligen sandelträ och macadamiaolja i det hela? Sandelträ ger god rökelse och har använts som medel att färga mat med sen antiken, men jag vet inte om det har någon inverkan på håret. Och är det någon särskild egenskap hos macadamiaoljan som ska vara bättre än andra oljor, eller är det bara för att det låter bra och är dyrt? Jag pratade med vännen Sara i telefon och hon tittade på sin toning och undrade om det verkligen krävs kallpressad jungfruolja eller om annan olivolja skulle vara lika bra.

Det är 8 grader i skuggan, iskalla rätt starka vindar och på vägen hem såg jag en hel skolklassa v tonårstjejer i jeans eller leggings, tunna vita tunikor och tunna små koftor. Men de hade nästan alla högklackade stövletter så de frös i alla fall inte om fötterna. Själv sträckte jag mig till att inte ha någon kofta under kappan idag.

Efter att ha tittat på svenska målningar från 1500-1830 ungefär, med majoriteten på 1600-talet och 1700-talet, börjar på något obegripligt sätt tycka att Gustav II Adolf är rätt snygg, i alla fall på den här målningen från ca 1630.

---

Just nu spelas: The Jam: "Solid bond in your heart"

---

Mitt första försök att följa listan är nummer fyra: "blanda respektlöst" Nu kanske det inte framstår som ohyggligt respektlöst att ha röda hängslen och blus med spetsar, men det hör i alla fall inte till vanligheterna och är inte något som setts under vare sig det riktiga 80-talet eller den 80-talsrevival som pågår, där hängslen är en del av stilen. Det brukar vara herrskjortor eller t-shirts. Likaså brukar det vara kängor och byxor till och inte kjol och snörskor med klack.
   Den här punkten är lite svår för mig, eftersom jag blandar rätt mycket i min stil redan från början, men därför valde jag att tänja lite på vad jag själv känner mig bekväm i istället, dvs hängslena, som jag inte gillar så mycket som jag trodde att jag skulle göra när jag köpte dem. Röda strumpor kan också ses som en respektlös blandning ihop med  svart kjol och blus, som ju är väldigt strikt, men för mig är det vardagsmat.

Blus: Egen design och sömnad
Hjärtörhängenn: Lindex
Hängslen: Glitter
Kjol: H&M
Strumpbyxor: KappAhl, som är de enda som har röda
tjocka strumpbyxor nu (utom Indiska, men de har bara
"one size fits no-one"

---

Just nu spelas: The Specials: "Friday night, Saturday morning"

---

Eller om man ska vara petig: 3166 kronor. Det är vad det kostar för mig och Valeria att flyga fram och tillbaka till London. Det var inte så himla dyrt, även om det inte var sådär tokbilligt som man ibland hör om. Hade vi åkt med Ryan hade själva resan varit billigare, men när alla extraavgifter kommit på så rör det sig kanske om 600 spänn och vi tyckte inte att det var värt besväret, för det är ofta en massa krångel med Ryanair - och jag retar mig på alal nya avgifter hela tiden. Eftersom vi ska bo åt ungefär samma håll som Heathrow så är det också betydligt smidigare och billigare att ta sig från flygplatsen, vi bara byter linje vid Earls Court. Skulle vi bott på hotell hade vi fått snåla mer på själva resan, men nu ska vi inte bara göra Londons marknader ihop utan även hälsa på världens bästa Teddy och hans man.



Nä, det är inte här vi ska bo, vi ska bo i lummiga Wimbledon, men här ska jag köpa tyg! I övrigt lär det bli mycket Camden och brittiska skokedjor som Office och Schuhstore.

En intressant sak är att det är tusen spänn billigare för mig och Valeria att flyga tur och retur London än vad det är för mig ensam att flyga tur och retur Visby, dit Stockholmarna i en grupp som jag är med i förlade en konferens jag ska på för att spara pengar.

Jag hade ingen lust alls att ens ta på mig idag. Det gör ont och jag tänkte mest att jag slänger väl på mig en kofta ovanpå t-shirten och jeansen och drar till jobbet. Men så läste jag Annaas inlägg om St. Patricks och tänkte att: Grönt! Det ska man ha på sig. (Alltså, jag visste ju att det var St. Patricks innan, men nu blev jag inspirerad till att fira det på något sätt). Jag ska också lyssna på skivan "Off to Dublin Green" med the Dubliners upprepade gånger. Öl blir det dock ingen, det räcker att jag var ute och drack (en) öl igår.

Kofta: Zara
Blus: Myrorna/Åhléns
Resårskärp: Asos
Kjol: Egen design och sömnad
Kängor: snott dotterns från DinSko

---

Just nu spelas: Teenage fanclub: "Hang on" från Thirteen

---

Från Malinbloggen och via henne, Damernas Värld, snor jag en lista på där de, för att citera Malin:
" tolkar vårmodet 2009 i ett antal statements" Malin fortsätter med att sätta upp dessa statements som en slags checklista och tar på sig uppgiften att ta sig an den och presentera sin egen tolkning. Slutligen uppmanar hon oss andra att hänga på - och det är klart att jag gör.
Listan:

1. Tänk stort
2. Res till Santa Fe
3. Älska heavy metal
4. Blanda respektlöst
5. Var långrandig och sätt dig på tvären
6. Skapa helhetsintryck
7. Dröm i rosenrött
8. Låt det undre bli det yttre
9. Klipp till, riv upp, rocka loss
10. Visa vacker tass
11. Köp för stora jeans
12. Bli en futuristisk feminist
13. Visa axeln
14. Ta franslektioner
15. Bevara korallreven

Malin konstaterar att det finns utrymme för tolkningar helt andra än det som reportaget syftar på. I synnerhet blir det förstås så för mig som inte sett själva reportaget. Jag kan föreställa mig vad de syftar på i de flesta fall, eftersom man sett tillräckligt många modereportage för att vara bekant med de "lustiga" rubriker de sätter, det är ju en genre det också, men jag kan ju välja att strunta i det.
Någon mer som är med?

---

Just nu spelas: New Order: "Someone like you" från Get ready

---

Annars hade nog inte tanken på att ta på mig en rutig 70-talskeps och en stickad tröja i akryl slagit mig. Eftersom jag lite överraskande skulle undervisa klockan 9-12 idag och inte 13-16, som jag trodde, hann jag inte direkt tänka över och begrunda mina klädimpulser heller (bilden är tagen när jag kom hem). Men det blev ju inte så illa i alla fall.

Så här såg jag ut under festen igår.



Tyskt senare 1400-tal.
Festen var trevlig om än inte så röjig, jag var t ex i säng före tolv och drack inte upp mitt vin. Trots detta är jag lite seg eftersom min sömn stördes av luftmadrass som inte höll luften, snarkande tanter och ett ras av fällstolar i trä. Men nu har jag ätit marsipan till frukost (och smörgås) druckit te, fått skjuts hem och badat så nu är det rätt mycket som vanlgit igen - utom att jag har lite packning att ta hand om. Och nu vet vi i alla fall vilken av våra två luftmadrasser som läcker och kan slänga den, alternativt försöka hitta hålet och laga den - innan det har vi bara vetat att en av dem gör det.

---

Just nu spelas: Judas Priest: "Grinder" från British Steel

---

Idag ska jag nämligen på medeltidsfest ute i Härryda. Jag ska anv'nda en klänning jag inte använt sen 2001 (ett tag var den för liten) och har gjort ny huvudbonad, vilket faktiskt inkluderade att jag vävde ett band med fransar igår till "Cry-Baby". Mna gör alltså så att när man lägger in inslaget lägger man också i en eller flera lösa trådar varje gång. Så här ser den ut, och man hänger den i nacken; populärt i Tyskland under andra hälften av 1400-talet.



Garnet är silke färgat med krapp (det orange) och lökskal (det gula i bandet).

Tysk bild från 1479:



Jag har köpt löshår och gjort en fläta av också, för mitt hår är ju inte så långt längre. I vilket fall får ni förhoppningsvis något foto på mig imorgon.

Jag måste erkänna att jag brukade fnissa lite åt vampyrlajvarna som dök upp på medeltidsveckan, för att de alla hade renässans(typ)kläder i svart och rött - och oftare än man hade önskat, av krossad plysch. Just rött och svart känns som en sån ond-kliché att det blir väldigt lustigt med alla överdramatiska tonåringar iklädda det. Och nu står jag där själv i rött och svart, dock vare sig renässans eller krossad plysch.
Och inte kunde jag välja bild heller.

Kavaj och kjol: Monki
Örhängen: En liten gothbutik i Nordstan
T-shirt med Jesus and Mary Chain: rerock4ever

---

Just nu spelas: De Stijl: "What you see is what you get" från Details

---

Med tanke på att jag skrev om solsken och barmark i morse kan jag inte tolka snöovädret som hållit på i timmar och hittills genererat 1,5 decimeterns snödjup på annat sätt.

Det är synd att man inte kan förmedla på ett foto hur vackert den här klänningen rör sig; den är skuren helt på skrådden i ett tunt, fint helylle och den liksom smyger sig intill kroppen utan att fastna. (Det senare bidrar även det faktum att jag har nylonunderklänning på mig till. Den är är ärvd efter min mormors syster Vivi, som jag aldrig har träffat.) Den är i vilket fall lagom varm för det soliga men kyliga marsvädret.

Halsband: Ärvt av Blåva Annas syster Sara
Klänning: egen design och sömnad,
inspirerad av Philip Lim hösten 08
Strumpbyxor: H&M
Mormorskängor: Din Sko

Nu ska jag iväg till radion snart.

Eftersom jag gjorde så mycket Alltinget i början på terminen ha rmin kollega Thomas tagit flera i rad nu - idag är det emellertid tid för mig igen. Får se vad vi får för spännande frågor!

Om jag hade tillräcklig energi och motivation skulle jag gärna göra mig en sådan här jacka. Den är från 1860 och i ylle - och helst hade jag förstås velat att man hade kunnat köpa en.



I övrigt så slog reumatismen till rätt rejält igår, så att jag fick ta starka tabletter och har sovit väldigt dåligt inatt. Ont gör det även idag, sitta längre än en kvart är t ex en omöjlighet, så jag stannar nog hemma från jobbet och bosätter mig i sängen på min värmedyna. Till helgen hade jag planerat att åka på en länge emotsedd fest, så jag hoppas att jag blir bättre snart.

---

Just nu spelas: Geri Halliwell: "It's raining men"

---

Den här toppen från Haléns gillar jag:


Viskosjersey och 349 spänn.

---

Just nu spelas: Blur: "Parklife"

---

De senaste säsongerna har 1910-talet varit ett ständigt närvarande tema hos John Galliano, antingen under eget namn eller i det arbete han gör för Dior. Årets höstkollektion för Dior är inget undantag - och vem kan egentligen klandra honom? Det är ju så snyggt!

Dior Höst 2009:


Bilder: www.style.com

Modebilder från 1913:



Den blå Diorkappan skulle sitta fint hos mig!

De stora, ute i världen alltså. Den här, från London, av Graeme Black, fick väl ingen lysande recension av Vogue - den ansågs vara alltför långt ifrån den värld de flesta kvinnor lever i, vilket väl ändå kan sägas om alla plagg skapade av kända designers och som jag därför tycker är lite orättvis kritik. I vilket fall vara han inspirerad av geologi och jag tycker att det fanns mycket snyggt.


I likhet med väldigt många andra i år hade han satsat på en make-up och styling inspirerad av 1950-talet, och det kan ju förstås påverka min bedömning av kläderna, eftersom jag är väldigt svag för det.

---

Just nu spelas: The Church: "Terra Nova Cain" från Gold Afternoon Fix

---

Som jag sa så var det tre kollektioner som var  i en egen klass på Nacka gymnasiums modevisning: Siris, och så Jaquelines och Amandlas. Därför kan det ju vara lämpligt att visa bilder på dem också:

Amandla:






"Spännande" suddighet av rörelse på de två första :)

Jaqueline:





Synd bara att de är så mörka att man inte ser byxdressen ordentligt. Sen var det ju en bild till i inlägget som länkades ovan.

Idag ska jag föreläsa om modet från 1980 fram till idag, så jag lät mig inspireras lite. Inget är äkta 80-tal - jag har slitit ut det mesta från den tiden.


Kjolen finns inne fortfarande, allt annat är för gammalt.

---

Just nu spelas: The Clash: "Rudie can't fail"

---

Siris klasskamrat Jaqueline de Almeida Soares hittade mig via min bloggpost om bland annat hennes kollektion och skickade jättesnällt bilder som hennes pappa hade tagit från visningen (hon ska få mina kassa, ett inte alltför bra byte ;)). Så nu får ni se lite mer bilder där fler plagg syns och man får en liten inblick hur kollektionen såg ut som en helhet - alla modellerna hade likadan sminkning med röd ögonskugga och rött läppstift och därtill likadana röda lackskor.
   Som bonus får ni också en av mina bilder från Jaquelines kollektion, där jag tyvärr råkade missa de intressantaste plaggen - en byxdress och en väldigt fin klänning med nitar. Å andra sidan gillar jag verkligen Riot grrl-känslan i den jag lyckades få en bra bild på.

Kolla in koftan! Den är virkad i supertunt garn. Man ser också lite av lackdamaskerna.

Som synes kan man även se mig och Annaa, samt Annaas vän Gunilla.

En fladdrig klänning i silkeschiffong och den väldigt speciella jackan i ullcrepe.



Linnet är inte så här självlysande - blixt kan göra sådant - och är i sidencharmeuse. Byxorna hör till mina favoriter och syntes även på mina lite sämre bilder. Mössan och armvärmarna är också virkade.



Ett av Jaquelines nummer:



Bilderna är alltså från Nacka gymnasiums modevisning i torsdags, den 5/3, och är, utom den sista, tagna av Jaqueline de Almeida Soares pappa; den sista har jag tagit själv.  Jag kommer att visa mer bilder från Jaquelines och Amandlas kollektioner sen, och kanske något från de andra sen, om jag har tillräckligt bra bilder.

---

Just nu spelas: The Clash: "Lost in the supermarket"

---

Ja vad ni gör vet jag inte, men jag har i alla fall just handtvättat min grönrutiga kjol i handfatet. Det behövdes troligen; jag minns att jag spillde något på den när jag var i Stockholm och den var dessutom full med vita katthår. Just de senare kräver väl även klisterrulle för att gå bort, men nu är den i alla fall ren i övrigt.

En för mig tidigare okänd miljöpartist (jag erkänner: I princip alla miljöpartister är helt okända för mig) skriver i Aftonbladet om varför han väljer att lämna Miljöpartiet och gå till Feministiskt Alternativ. Det handlar om kutluren, om normen och om svårigheten att över huvud taget göra en maktanalys, både vad det gäller klass och kön. Det är egenltigen inget vare sig nytt eller chockerande om man är insatt i frågor som rör kön, men det måste sägas, för hur ska vi kunna förändra saker om vi inte vågar säga hur det är? Det behöver sägas många gånger, så att till och med de som inte vill höra och de som tjänar på den rådande ordningen hör. Och att de är många ser vi bara på kommentarerna i tdiningen och den blogg som kommenterat artikeln - hur kan man vara så inskränkt? Några kommentarer säger att han har en poäng, de andra hånar honom för hans ungdom och för hans sexualitet. Bloggen är värst. De människor som säger att han är för ung för att veta något vägrar själva att överhuvudtaget sätta sig in i frågan och visar sin påstådda mognad genom hån. Vad är det som är så hotande? Jo, vi vet vad det är: könsmaktsordningen och heteronormen får bara inte ifrågasättas, för då skulle ju män inte längre kunna få högre lön och mer makt bara beroende på att de har snopp - och det vore väl hemskt?
Läs den i vilket fall, det är inte det mest fantastiska jag har läst, men det är viktigt.

Bara så ni vet så blev gårdagens fest jättekul och jag kom hem först vid tvåtiden. Det lönar sig alltså att tvinga sig att ge sig ut.

Ikväll ska jag på fest hos min vän Malin. Egentligen har jag inge lust alls, jag känner mig liksom febrig och hängig, men jag blir bjuden på så få fester att jag inte riktigt kan med att avstå. Förhoppningsvis blir det kul när jag väl kommer dit - jag har i alla fall god öl med mig.

På youtube hittade jag det här klippet från sista svängen med alla modellerna och man kan om man är uppmärksam se Siris kreationer gå förbi närmast kameran c. 0:14 in i klippet; det är de som går i rött och lite lila. Nä, man ser inte så mycket där heller, men i alla fall.



Några av tvåorna, som kallade sig Kimmelie kan ses på en annan film, här.

Av Donna Sandra har jag fått en ut/uppmaning:

♥ Tre jobb jag har haft: Badvakt, jobbat på glassfabrik, universitetslektor
♥ Tre platser jag har bott på: Falköping, Norra Björke och Göteborg
♥ Tre saker jag gillar att se på TV: CSI, Americas Next Top Model, sport
♥ Tre favoriträtter: Stekt fläsk med löksås, kokta majskolvar, ärtsoppa
♥ Tre platser där jag helst skulle vilja vara just nu: London (alltid), Kalifornen och njuta av våren och hälsa på vänner, Etiopien och titta på klippkyrkor från antiken och medeltiden - ja hela Afrikas östkust står högt på listan.
♥ Tre personer jag utmanar: Ida, Glamour och fläskpannkaka, Malin

Så är man hemma då - där man kan ha Converse för att det är barmark, hasseleländet blommar sen veckor tillbaka och fåglarna kvittrar.



Det blåser dock fortfarande jäkligt kallt.

Min amerikanska  vänner som syr använder utrycket "pile of shame" - skamhögen - dit syprojekt som inte samarbetar förpassas. Dit förpassades min randiga kjol med skört redan i november ifjol, men i mina försök att göra färdigt saker i min projekthög hade jag nu kommit till den. Redan innan jag lade undan den hade jag gjort flera ändringar, men inte sytt färdigt den; efter att ha sytt ihop den och fixat lite till kan jag dock konstatera att den faktiskt inte kommer att bli bra vad jag än gör. Sån't händer när man testar nya saker och dessutom gör egna mönster och det är inte så mycket att sörja över egenltigen. Så dragkedjan är nu ursprättad och trots att jag hade stor lust att slänga alltihop så tog jag isär foder, kjol och skört och lade fodret i foderpåsen och kjoldelarna med resten av det tyget. Ett färdigt kjolfoder är alltid bra att ha och jag tänkte om tyget att om jag får för mig att göra något av resten av ylletyget, ungefär 120 cm så kan man ge sig den på att jag kommer att sakna  just så mycket som gick åt till kjolen och skörtet om jag slänger dem.

Jag kollar runt på nätet efter bilder från Nacka gymnasiums modevisning. Här hittade jag lite bilder från Jaquelines  kollektion. Tills jag hittar bättre bilder får ni nöja er med mina apkassa. Pga av batteribrist så tog blixten så lång tid att ladda att jag knappt fick några bilder alls och därtill var blixten och kameran verkligen inte tillräckligt bra för sådant här. Ni får helt enkelt tro mig att den första bilden visar en helt fantastisk klarröd jacka i fin ullcrepe osv.



Klänningen på sista bilden är helt fantastisk: tryckt ylle med vid polokrage och volanger bak som ger en antydan till turnyr. Alla Siris kläder är riktigt fina och lyxiga material  som siden och fint ylle (svårsydda material också) kombinerat med lack. Men jag hoppas alltså på bättre bilder.

Idag är jag inte så med; som så många gånger när jag ska iväg någonstans på morgonen vaknade jag ungefär varje timme hela natten, lägger man till det sen att timmarna i sängen inte var så väldigt många, en resa från Stockholm till Göteborg och sen tre timmars undervisning direkt på det så förstår ni att när jag kom hem så somnade jag sött.
   Undervisningen var på Art College, dräkthistoria, och det vara kul som alltid. Där fick jag dock ännu ett exempel på att jag inte vara så med, då det visade sig att sex av mina studenter hade presenterat sig på Fresh Fish Fashion helgen innan. Hade jag vetat det så hade jag förstås åkt dit; jag hade egentligen planerat det ändå, men satt hemma och sydde och umgicks med familjen istället. Lite dumt kan man tycka så där i efterhand. Några bilder har jag inte hittat i efterhand heller, men en av mina studenter: Louise Wånggren, har en blogg där hon skriver om det och visar i alla fall en bild och både hon och Klara Hobbs såom går i samma klass nämns i Eleonores blogg på Modette.
Och på tal om bilder jag inte har, så hade jag, mitt nöt, inte helt fräscha batterier i kameran när jag gick på Nacka Gymnasiums modevisning på Stockholms modecenter i torsdags kväll. Jag hoppas att bidler kommer upp någonstans, men jag kan ju säga att bäst var Amandla, Jaqueline och Siri Mattson, dvs Annaas dotter Siri (och det säger jag inte bara för att jag känner henne, det måste alla objektiva bedömare ha tyckt) och bäst av de tre var faktiskt Siri, det var mognast, mest kreativt, mest genomtänkt och även tekniskt avancerat; och därtill riktigt, riktigt snyggt. Förhoppningsvis ska jag kunna få tag i några bra bilder att visa senare, nu ska jag se på "Trollkarlen från OZ" med Maja, som har saknat sin mamma den här veckan.

En rolig sak med att gå och dra på Birger Jarlsgatan och däromkring är att man får se att de där stora designermärkena faktiskt finns på riktigt och inte är något som bara existerar på bild. De största har försts väldigt trista skyltfönster, men ändå. Men en sak som karaktäriserar både stora utländska märken och kända svenska sådana är att ingen av dem har prisuppgifter i fönstret fast det faktiskt är lag på det. Nu skulle jag ju ändå inte ha råd med de flesta ändå, men även i lägre prisklasser är det så att jag i princip inte handlar i affärer som inte följer lagen i detta hänseende. Jag är lite besvärlig på det viset. Jag funderade faktiskt på om jag skulle vara ännu mer besvärlig och gå in i alla de där affärerna och påpeka att de är skyldiga att sätta ut priserna, men jag avstod; för mycket jobb.

Idag har jag varit på Nationalmuseums utställning om pre-rafaeliterna; jag fick slut på förordningar att studera och passade då på att gå och titta på utställningen, imorgon får jag upp nya förordningar. Utställningen var vacker och intressant och visade upp även andra bilder och sidor av pre-rafaeliternas verksamhet än de mest kända (eventuellt lika med uttjatade). I museibutiken fanns också en hel del fina prylar med motiv framför allt från William Morris produktion (termors någon?) bl a en vattenkanna i plåt, en trädgårdspade och en liten ficklampa i mönstret "anemone", vilket innebär att om jag ville kunde jag ha haft en matchande trädgårdsutrustning till en klänning i tyget som jag köpte i London förra våren. Jag har inte gjort något av det än eftersom jag inte riktigt vet vad jag vill göra, men det känns kanske lite väl lyxigt med trädgårdsoverall i Liberty prints. För att inte tala om att jag inte har någon trädgård.

Gårdagen ägnades åt att läsa och anteckna ur 1664 och 1669 års överflödförordningar (det är två olika 1664). Det tog tre och en halv timme och sen var jag för trött för att fortsätta; jag hade ju ändå åkt tåg i fyra timmar och promenerat från Centralen till KB. Det var intressat förstås, men det är ändå tröttsamt att skriva av långa passager.  Å andra sidan vet jag att jag kommer att vara oerhört tacksam för det när jag sen sitter och ska arbeta med materialet hemma, Jag kan ju inte veta exakt vad det är som jag kommer att vara mest intresserad av om två år. I alla fall så riktades inte överflödsförordningarna bara mot dyrbara material, som siden och spetsar, utan också mot mode i sig: att man förändrade sättet kläder gjordes på och såg ut. Naturligtvis lyckades man inte hindra vare sig det ena eller det andra, men jag misstänker att det sistnämnda var det som var svårast att kontrollera. Man hade också ett slags angiverisystem i den första förordningen från 1664 där den som angav någon för brott mot förordningarna fick en tredjedel av bötessumman.

Slutet av 1600-talet ser en förändring från det breda, lite lösare och högmidjade dräkten för båda könen och siluetten blir smalare, mer kontrollerad och vertikal. Så är kunde till exempel unga kvinnor se ut 1670.



I övrigt umgicks jag med Annaa och hennes barn och tittade på när Annaa handsydde.

Ja, som ni kanske läst så drar jag till Stockholm för att jobba där nästa vecka. Förutom att sitta på Kungliga Biblioteket och läsa tryck från 1600-talet och 1700-talet så ska jag besöka Nationalmuseums utställning om Pre-rafaeliterna och förstås umgås med Annaa, där jag ska bo. Jag är den där enda människan i Sverige som inte använder mobiltelefon så om man vill få tag i mig för att föreslå något trevligt eller bara få tag i mig ändå är det min jobbmejl som gäller: fö[email protected] Och mitt efternamn är, för dem som inte vet, Andersson. Den ska jag väl kolla en gång om dagen i alla fall.

Lite sådär vid sidan av har jag den senaste månaden jobbat på en ny 1700talskorsett och igår blev den färdig. Mönstret är en variant på mönstret i Diderots l'Encyclopedie och ser ut ungefär så här (dock med andra mått). Jag är rätt nöjd med resultatet även om jag så ytterst sällan använder mina 1700-talskläder att det verkligen är tveksamt om jag behövde en ny korsett. Det gick inte åt så mycket pengar i alla fall, 10 meter svart snedremsa och två rullar knapphålssilke var det enda jag behövde köpa till; resten hade jag hemma.

---

Just nu spelas: New Order: "The Him" från Movement

---