Diverse saker från London
2,5 meter tunt bomullstyg till en klänning i 40-talsstil:
Och så en av Teddys egenhändigt tillverkade tygdockor, som han har gjort till Maja (också på bild). Jga had efunderat på att beställa en av honom, men eftersom de bruka rkosta 150 pund med kläder och skor, så har jag avstått. Döm om min förvåning när han hade gjort en till Maja när vi kom dit. Kläderna syddes medan vi var där, men jag ska förstås göra fler.
3 meter tillika tunt bomullstyg som väl troligen ockå blir en klänning. Båda för 3,50 pund per meter och från Classic Textiles på Goldhawk Road, denna underbara affär. En affär, som tillsammans med Shepherd's Bush Market tyvärr hotas av rivning, så att man kan bygga nya dyra bostäder, kontor och butiker där. Som förstås är alldeles för dyra för dem som bor eller driver butik där nu. Att man förstör hela områdets karaktär verkar liksom inte spela så stor roll. Butiksinnehavarna har fört saken till domstol och vunnit en gång, men nu ska det upp i högre instans i Oktober. Om man vill stödja dem så finns det en facebookgrupp: Save 30-52 Goldhawk Road from Demolition.
Och så en av Teddys egenhändigt tillverkade tygdockor, som han har gjort till Maja (också på bild). Jga had efunderat på att beställa en av honom, men eftersom de bruka rkosta 150 pund med kläder och skor, så har jag avstått. Döm om min förvåning när han hade gjort en till Maja när vi kom dit. Kläderna syddes medan vi var där, men jag ska förstås göra fler.
Lite engelskt 80-tal
Innan, under och efter Irlandsresan var det bara irländsk folkmusik som gällde, men efter tre veckor och en resa till England så gör den engelska musiken åter sitt intåg i spelaren.
Förutom att hälsa på Teddy och Tom och köpa kläder, skor och tyg så passade jag också på att träffa en mångårig internetvän, Billy Oblivion, för första gången. Och den här musiken reflekterar väl inte direkt den musik som han och hans band spelar, men däremot mycket väl vad vi pratade om. Och är sådant som vi båda gillar.
Har säkert länkat till dem förr, men vad fan - det är min blogg, jag gör som jag vill ;)
När solen steker ner
Vad passar då bättre än ett omslag från Vogue - juli 1922?
Just nu spelas: The Andrews Sisters: "Bounce me brother with a solid four!"
Jag köpte en tehuva
Jag köpte inte bara skor (och underkläder, och kläder, och böcker) i London, utan även en tehuva.
Sannare ord får man leta efter.
Kläder, kön, klass och kropp - så har vi markerat skillnad
Vetenskapsrådet, som finansierar mitt nuvarande forskningsprojekt ger ut tidningen Tvärsnitt, där de presenterar forskning som finaniseras av dem och som de tycker är intressant. Därför var det förstås väldigt roligt när jag blev tillfrågad om jag ville presentera mitt projket. Resultatet kan nu ses i Tvärsnitts nätversion.
Hemma från London
Igår kväll strax efter tio anlände jag och Valeria och vår tunga väskor (vi hade ungefär dubbelt så mycket packning när vi åkte hem som när vi åkte dit) i hemmet. Londonresan var mycket trevlig, en redogörelse för de två första dagarna kan av den engelskspråkige läsas i min Live Journal. Ett tecken på att jag nu har tonåringar är att Valeria shoppade mer än vad jag gjorde ;) Jag köpte i alla fall ett par turkosa - eller möjligen mintgröna - mockaskor med liten kilklack.
Kvällen när jag smet
Ju äldre jag blir, desto mer känner jag mig besläktad med Annaa. Så en vacker dag kommer kanske även mina barn himla med ögonen inför konceptet "mamma på gruppresa". Å ena sidan är jag i grunden väldigt förtjust i folk - och då i synnerhet mina kollegor som jag tycker riktigt mycket om - men å andra sidan har jag nuförtiden ett rätt stort behov av att vara ifred. Säkert påverkar både smärtan från reumatismen och stressen över barnen mig där, men jag behöver en hel del tid bara för att smälta saker. Det räcker att sätta på mp3-spelaren och bara titta ut på landskapet eller plocka upp en bok, men jag måste ha det om jag ska fixa en späckad gruppresa på fem dagar.
Behovet av ensamhet (och snålhet?) var det som på fredagkvällen fick mig att avvika från ett glatt gäng på tio personer som kastat sig in på första bästa restaurang i Temple Bar-området för att komma undan regnet som vräkte ner. Maten var dels dyr, dels sådant som jag helst inte äter: stora bitar kött eller skaldjur, men det var nog lika mycket behovet av att få se lite av Dublin för mig själv som gjorde att jag istället gick till Tescos och köpte en macka och sen gav mig ut med paraply och karta i högsta hugg. Och irländsk musik i öronen.
Regnet upphörde rätt snart och jag styrde stegen mot puben O'Shea's Merchant som Annaa tipsat mig om. Jag var nog där lite halvtidigt, för det var inte så mycket folk där och bandet började inte förrän en och en halv timme senare. Vid det laget hade jag emellertid hittat två trevliga irländska karlar som bodde en bit utanför stan och som kommit dit för musikens skull. Jag är ju väldigt förtjust i irländsk folkmusik så det var en riktigt lyckträff att träffa dem, framför allt den äldre av dem (58) var väldigt insatt och pratglad och vi hann avhandla både mer klassiska ämnen som mitt hemland, öl och sport (jag blev inte riktigt klar över reglerna i irländsk fotboll, men det gjorde inget) och andra: som folkmusik och politik. Samt Ryan Giggs-skandalen. Och så blev jag bjuden på öl.
Eftersom vi skulle till Tara, Loughcrew och Kells nästa dag så ville jag inte vara uppe för länge, utan gick när de trevliga herrarna gick, vid midnatt, när musikerna tog paus. Annars hade jag gärna stannat, för det var verkligen ett trevligt ställe; där folk sjöng med i låtarna (jag också) och var lätta att få kontakt med.
Jag har aldrig gjort något sådant förut (i och för sig har jag inte varit på gruppresa sen jag var barn). När jag var yngre vågade jag t ex inte gå in på pubar av rädsla för att "göra fel", till och med om jag var i grupp och att gå in och sätta sig själv och ta en öl ingick inte i min föreställnignsvärld. Men det finns saker som är sköna med att bli äldre: man bryr sig mindre om vad andra tycker. Just på den här puben var ju medelåldern också såpass hög att jag befann mig i det yngre spannet och nu som just medelålders tycker jag att det är skönt och känns tryggt: ingen annan är cool, så då behöver ju inte heller jag vara det ;)
Jag hade för övrigt den röda omlottklänningen på mig.
Foton från Irland
Jag har lagt upp fyrtio foton från resan på Photobucket. Mest på fornminnen och medletida ruiner, men även två på mina kollegor från när vi åt lunch på en liten landsortspub med bensinmack vid en vägkorsning i Co. Limerick.
Killarney
The Hill of the Witch
Här sitter jag på "The Hag's Chair" på the hill of the witch - Slieve na Calliagh - i Loughcrew. (Calliagh betyder witch och/eller hag), en passagegrav från yngre stenåldern i Co. Meath, Irland. Enligt en legend är det en önskesten, att det man önskar slår in om man sitter på den och önskar. Arkeologerna tror att den hade någon funktion vid installerandet av "kungar" under förhistorien. Klicka på den för en större bild.
Vad jag önskade? Att jag skulle få komma tillbaka.
Nu drar jag
Om en kvart går jag ner till Korsvägen för att ta flygbussen till Landvetter och sedan vidare till Irland. Tills skilland mot Frk Tjatlund kommer jag inte att uppdatera under resan då jag inte har med någon dator (och i vilket fall inte har mobilt bredband). Eftersom jag inte har mobiltelefon (i den normala betydelsen, vi har en med kontantkort som ligger i ett skåp i köket och som medföljer på inrikes resor) kommer jag att vara utan kontakt med andra än mina 38 reskamrater och dem som vi möter på resan. Eventuellt skickar jag ett vykort till familjen.
Old school resande.
Jag skäms för min resväska
Jag har så länge jag har rest haft en bild av mig som en människa som reser med lätt packning. Problemet är att det inte har stämt på väldig tlänge. Eller jo, jämfört med de flasta andra amns ser när man är ute och reser långt, t ex delar jag, maken och Maja på en resväska när vi åker till London och den är inte jättestor. Men nu har jag ensam denna resväska (det är den enda vi har) och jag skäms för att jag har så stor packning. Visst, den är inte full och jag måste ha med mig gummistövlar som både tar plats och väger och en del ombyten pga att vi ska vara ute mycket och prognoserna talar om regn, men ändå - jag ska ju bara vara borta i fem dagar!
Maken vägde den just och den vägde runt 12 kilo. Den tillåtna vikten är 23 kilo så det ska väl gå bra.
Dagens shopping
Som en del av er vet åker jag till Irland på jobb/studieresa på fredag. Och idag kom ett meddelande om att där vi ska bo större delen av tiden finns en pool, men att det krävs badmössa för att få bada där. Med tanke på den mängd fornminnen som jag planerar att se är det väl tveksamt om jag överhuvudtaget kommer att ha tid eller ork att bada, men jag tog det som en förevändning för att äntligen skaffa mig en sådan badmössa som jag velat ha ett tag:
Naturgummi - 249 kronor på EvaNette.
Inspiration
Jag håller på och funderar ut mönstret till livet nu - jag har ju inte själva mönstret utan bara bilden som inspiration.
Vi kallar det romantiskt suddigt
Den "nya" kameran, den som jag skaffade för ett år sen efter att ha tappat den gamla i golvet är oändligt mycket sämre när det inte är optimalt ljus. Så sen den skaffades så har det blivit väldigt många suddiga foton. En dag som idag, med riktigt grått väder hjälper inga lampor i världen utan det blir ett romantiskt (låt oss kalla det för det) dis över alltihop.
Klänningen sydde jag för tre år sen efter ett Stil-mönster från 1963. Min kropp passr verkligen inte det här mönstret - jag har inte sluttande axlar och alldeles för stor byst - så resultat blev inte perfekt. Jag skulle alldeles säkert göra ett bättre jobb med det idag, men jag vet faktiskt inte om jag vill.
Just nu spelas: "Rapid Fire" med Judas Priest, från skivan British Steel
Klänningen sydde jag för tre år sen efter ett Stil-mönster från 1963. Min kropp passr verkligen inte det här mönstret - jag har inte sluttande axlar och alldeles för stor byst - så resultat blev inte perfekt. Jag skulle alldeles säkert göra ett bättre jobb med det idag, men jag vet faktiskt inte om jag vill.
Just nu spelas: "Rapid Fire" med Judas Priest, från skivan British Steel
Två bilder på veckans utstyrslar
Måndag: Jumper från Zara, ärvd av Blåva Anna, kjol ärvd av Annaas mor Aja, skor från Wildflower, köpta för femtio spänn på Nossebro marknad ifjol och överknästrumor från Sock Dreams.
Den stora knuten på huvudet är gjord med hjälp av en ring av hårkräpp som jag drog en högt placerad hästsvans igeonm och där jag sen nålade in håret under den. Jag hade också ett par riktigt dangliga örhängen med "silver"mynt från Indiska på mig på jobbet, men eftersom de var tunga så hade jag redan hunnit ta av dem när fotot togs.
Och så onsdagens klädsel: Ny blus från Haléns, kjol som jag sydde för fyra år sen av tyg som mormor hade skaffat för att göra förkläden, men som aldrig blivit uppsydda, nya sandaler från ACO (jag gillar att köpa skor tillverkade i Europa, mindre risk att de gjorts av barn- eller slavarbetare, men tyvärr blir det inte alltid det, det finns väl viss risk att blusen t ex inte är sydd under optimala arbetsförhållanden.)
Den stora knuten på huvudet är gjord med hjälp av en ring av hårkräpp som jag drog en högt placerad hästsvans igeonm och där jag sen nålade in håret under den. Jag hade också ett par riktigt dangliga örhängen med "silver"mynt från Indiska på mig på jobbet, men eftersom de var tunga så hade jag redan hunnit ta av dem när fotot togs.
Tanthatt! Äntligen!
I våras såg jag en liten blå tanthatt i "strå" på H&M. Just då hade jag inga pengar och tänkte att jag kunde köpa den senare, men döm om min förvåning när jag för några veckor sen gav mig ut i detta ärende och snart upptäckte att den var slutsåld överallt. I sanning ett mysterium då den är väldigt tantig och jag faktiskt aldrig har sett någon ha en på sig. Men så igår, när jag letade efter något helt annat på H&M så fann jag den som en del av skyltningen på H&M på Avenyn och nu är den min!
Den är inte lika fin som Kerstin Granlunds hatt i den här sketchen, men rätt så fin.
Kittfärgade tantskor har jag redan, så det är bara en marinblå kappa som saknas för att jag ska bli en kopia. Och så humöret då.
Vogue 1917
Säga vad man vill om modeillustrationer, men visst var de snyggare för (nästan) 100 år sen? George Plank för Vouge November 1917. Tyckte att den passade bra så här idag på nymånen.
