Vinterelegans
Nu är det ju ingen snö här, men jag skulle i alla fall inte ha något emot att gå klädd så här i vinter:
Gazette de Bon Ton 1913.
Gazette de Bon Ton 1913.
Sjuk
Sjuk är jag, sådär så att jag faktiskt inte kan jobba fast jag både borde och måste. Jag lyckades få färdigt förberedelserna till en av mina föreläsningar och har sen legat i soffan och läst en ny bok om konflikterna runt Ostindiska Kompaniet i mitten av 1700-talet (av min kollega Thomas Magnusson).
Som uppmuntran i förkylnings och feberträsket kan man ju dock alltid titta på vackra saker, som det här fotot från 1950-talet, taget av Cecil Beaton.
Klart inspirerande.
Just nu spelas: Editors: "Blood"
Som uppmuntran i förkylnings och feberträsket kan man ju dock alltid titta på vackra saker, som det här fotot från 1950-talet, taget av Cecil Beaton.
Klart inspirerande.
Just nu spelas: Editors: "Blood"
En rätt kass bild på mig
och en artikel om boken jag berättade om igår kan ses och läsas hos Hallands-Posten.
Utklädsel
Eftersom Rickard jobbar helgen nu när jag för första gången någonsin är bjuden på en Halloweenfest blir det ingen utklädning för mig ikväll. Men en bild på mig i utklädningskläder kan jag ju i alla fall visa, även om den här togs i våras:
Läs mer om dräkten här.
Nu ska jag titta på ett abstract som jag skrev färdigt igår; för att se om det verkar riktigt så pretentiöst som jag tyckte då ;)
Just nu spelas: Jesus and Mary Chain: "Some Candy talking"
Läs mer om dräkten här.
Nu ska jag titta på ett abstract som jag skrev färdigt igår; för att se om det verkar riktigt så pretentiöst som jag tyckte då ;)
Just nu spelas: Jesus and Mary Chain: "Some Candy talking"
Mitt föredrag ikväll
Om ni skulle ha missat det.
Tisdag 28 oktober kl 18.00 Röhsska museet (Göteborg)
Eva Andersson "Klädedräkten och det enda könet - mode, skönhet och könskonstruktion under medeltiden"
Fil. dr. Eva Andersson disputerade 2006 med avhandlingen ”Kläderna och människan i medeltidens Sverige och Norge”. I sitt föredrag berättar hon om modet och klädernas roll under medeltiden och varför det medeltida modet till stora delar var likadant för män och kvinnor. Föreläsningen ges i samarbete med Röhsska Konstslöjdmuseets Vänner.
Tisdag 28 oktober kl 18.00 Röhsska museet (Göteborg)
Eva Andersson "Klädedräkten och det enda könet - mode, skönhet och könskonstruktion under medeltiden"
Fil. dr. Eva Andersson disputerade 2006 med avhandlingen ”Kläderna och människan i medeltidens Sverige och Norge”. I sitt föredrag berättar hon om modet och klädernas roll under medeltiden och varför det medeltida modet till stora delar var likadant för män och kvinnor. Föreläsningen ges i samarbete med Röhsska Konstslöjdmuseets Vänner.
Kläder, kön och status 1500-1830
Det här är vad jag ska göra:
Under medeltiden bar män och kvinnor samma typ av plagg, tillverkade av samma material och i samma färger. Kön markerades inte med plagg som framhävde kroppsliga skillnader utan med plagg som refererade till den sociala hierarkin mellan män och kvinnor. Ett par decennier in på 1800-talet var de flesta plagg istället olika för män och kvinnor. Utseende, material, färg och benämningar var tydligt bekönade och kön hade nu blivit en lika viktig signal som status.
Att skilja mellan könen är en av klädedräktens viktigaste funktioner; hur det görs är emellertid tids- och kulturbundet och beroende av grundläggande föreställningar om vad det innebär att vara man respektive kvinna: biologiskt och socialt. Från medeltidens slut och fram till 1830, när undersökningen har sin slutpunkt, förändrades synen på mannens och kvinnans natur. Jag menar att detta ledde till att könsmarkörerna i dräkten, som under medeltiden refererade till mäns och kvinnors sociala roller, fastslagna i en av Gud sanktionerad samhällshierarki, i allt högre grad kom att referera till kroppsliga skillnader. Kön har uppfattats på olika sätt under den europeiska historien. Enligt historikern Thomas Laqueur sågs mäns och kvinnors kroppar fram till slutet av 1700-talet, som i grunden lika. Den viktigaste biologiska skillnaden mellan könen ansågs inte ligga i könsorganen utan i balansen av de olika kroppsvätskorna. Skillnaden mellan män och kvinnor var därför en gradskillnad och inte en artskillnad. Det moderna sättet att se på könen som motsatta och biologiskt olika blir, enligt Laqueur, synlig först vid slutet av 1700-talet, en förändring som han beskriver som snabb och närmast revolutionär. Laqueur har kritiserats av andra forskare, som menar att hans bild är alltför förenklad: att det fanns många olika syner på könen under medeltiden och tidigmodern tid och att det han kallar enkönsmodellen inte var så dominerande som han vill göra gällande. Att modellen inte var allenarådande betyder dock inte att den inte kan användas för att analysera tankemönster och uppfattningar som rör könet, olika uppfattningar kan existera samtidigt, helst om de rör olika områden.
Laqueurs modell visade sig vara ett användbart redskap för att förstå både varför den manliga respektive kvinnliga klädedräkten såg ut som den gjorde och hur kön uttrycktes i dräkten under medeltiden och kommer därför att användas som ett teoretiskt redskap i detta projekt. Under perioden 1500-1830 skedde genomgripande förändringar i hur kläder relaterar till kön, i konsumtionsmönster med avseende på kön och klass och möjligen även i hur produktionen av kläder organiserades. Mycket av den tidigare forskningen pekar på 1700-talet, och då i synnerhet slutet av århundradet, som den avgörande perioden. Detta sammanfaller väl med Thomas Laqueurs teori om hur synen på kön och kropp förändrades vid samma tid. Där Laqueur skisserar en snabb förändring vid slutet av 1700-talet menade jag emellertid i min avhandling att denna förändring i synen på kön kan spåras i klädedräkten redan vid medeltidens slut. Mot slutet av medeltiden började nämligen biologisk könsskillnad markeras i dräkten, något som tidigare inte gjorts. Jag menar att detta har en signifikant betydelse; att det visar på en förändring i synen på könen. Min hypotes är därför att det istället för en snabb omvälvning rör sig om en långsam process; en process som i dräkten kan ses i en gradvis utveckling från likartade dräkter och likartade utseendeideal till en uppfattning om mäns och kvinnors skönhet, kroppar och dräkter som helt väsensskilda.
Projektets syfte är att pröva denna hypotes genom att studera och analysera klädedräktens utveckling och uttryck i relation till kön och status 1500-1830. Perioden har valts för att täcka in hela förändringsprocessen. Samtidigt med denna förändring i synen på kön förändrades också samhället från ett stånds- till ett klassamhälle, något som i sin tur påverkade föreställningar om manlighet och kvinnlighet. Jag menar att förändringen i synen på kön i sin tur påverkade hur status uttrycktes och att underordning både mellan könen och inom dem därför visades på nya sätt i dräkten. Det är därför nödvändigt att undersöka dräktens förhållande till både kön och status samtidigt.
Projektets övergripande frågeställningar är: Varför uttryckte dräkten kön och status på det sätt den gjorde? När och hur förändrades klädesplaggens och hela dräktens symbolik? Och vad ligger bakom dessa förändringar?
Under medeltiden bar män och kvinnor samma typ av plagg, tillverkade av samma material och i samma färger. Kön markerades inte med plagg som framhävde kroppsliga skillnader utan med plagg som refererade till den sociala hierarkin mellan män och kvinnor. Ett par decennier in på 1800-talet var de flesta plagg istället olika för män och kvinnor. Utseende, material, färg och benämningar var tydligt bekönade och kön hade nu blivit en lika viktig signal som status.
Att skilja mellan könen är en av klädedräktens viktigaste funktioner; hur det görs är emellertid tids- och kulturbundet och beroende av grundläggande föreställningar om vad det innebär att vara man respektive kvinna: biologiskt och socialt. Från medeltidens slut och fram till 1830, när undersökningen har sin slutpunkt, förändrades synen på mannens och kvinnans natur. Jag menar att detta ledde till att könsmarkörerna i dräkten, som under medeltiden refererade till mäns och kvinnors sociala roller, fastslagna i en av Gud sanktionerad samhällshierarki, i allt högre grad kom att referera till kroppsliga skillnader. Kön har uppfattats på olika sätt under den europeiska historien. Enligt historikern Thomas Laqueur sågs mäns och kvinnors kroppar fram till slutet av 1700-talet, som i grunden lika. Den viktigaste biologiska skillnaden mellan könen ansågs inte ligga i könsorganen utan i balansen av de olika kroppsvätskorna. Skillnaden mellan män och kvinnor var därför en gradskillnad och inte en artskillnad. Det moderna sättet att se på könen som motsatta och biologiskt olika blir, enligt Laqueur, synlig först vid slutet av 1700-talet, en förändring som han beskriver som snabb och närmast revolutionär. Laqueur har kritiserats av andra forskare, som menar att hans bild är alltför förenklad: att det fanns många olika syner på könen under medeltiden och tidigmodern tid och att det han kallar enkönsmodellen inte var så dominerande som han vill göra gällande. Att modellen inte var allenarådande betyder dock inte att den inte kan användas för att analysera tankemönster och uppfattningar som rör könet, olika uppfattningar kan existera samtidigt, helst om de rör olika områden.
Laqueurs modell visade sig vara ett användbart redskap för att förstå både varför den manliga respektive kvinnliga klädedräkten såg ut som den gjorde och hur kön uttrycktes i dräkten under medeltiden och kommer därför att användas som ett teoretiskt redskap i detta projekt. Under perioden 1500-1830 skedde genomgripande förändringar i hur kläder relaterar till kön, i konsumtionsmönster med avseende på kön och klass och möjligen även i hur produktionen av kläder organiserades. Mycket av den tidigare forskningen pekar på 1700-talet, och då i synnerhet slutet av århundradet, som den avgörande perioden. Detta sammanfaller väl med Thomas Laqueurs teori om hur synen på kön och kropp förändrades vid samma tid. Där Laqueur skisserar en snabb förändring vid slutet av 1700-talet menade jag emellertid i min avhandling att denna förändring i synen på kön kan spåras i klädedräkten redan vid medeltidens slut. Mot slutet av medeltiden började nämligen biologisk könsskillnad markeras i dräkten, något som tidigare inte gjorts. Jag menar att detta har en signifikant betydelse; att det visar på en förändring i synen på könen. Min hypotes är därför att det istället för en snabb omvälvning rör sig om en långsam process; en process som i dräkten kan ses i en gradvis utveckling från likartade dräkter och likartade utseendeideal till en uppfattning om mäns och kvinnors skönhet, kroppar och dräkter som helt väsensskilda.
Projektets syfte är att pröva denna hypotes genom att studera och analysera klädedräktens utveckling och uttryck i relation till kön och status 1500-1830. Perioden har valts för att täcka in hela förändringsprocessen. Samtidigt med denna förändring i synen på kön förändrades också samhället från ett stånds- till ett klassamhälle, något som i sin tur påverkade föreställningar om manlighet och kvinnlighet. Jag menar att förändringen i synen på kön i sin tur påverkade hur status uttrycktes och att underordning både mellan könen och inom dem därför visades på nya sätt i dräkten. Det är därför nödvändigt att undersöka dräktens förhållande till både kön och status samtidigt.
Projektets övergripande frågeställningar är: Varför uttryckte dräkten kön och status på det sätt den gjorde? När och hur förändrades klädesplaggens och hela dräktens symbolik? Och vad ligger bakom dessa förändringar?
YIIPPIIEE!!!!!
Jag har fått anslag från Vetenskapsrådet!!!
Tre års forskning!
Med förbehåll att endast ett skrivet kontrakt gäller som slutgilitgt besked, men man får väl lita på deras hemsida. Och Pia och Audur från min institution har också fått pengar!
Tre års forskning!
Med förbehåll att endast ett skrivet kontrakt gäller som slutgilitgt besked, men man får väl lita på deras hemsida. Och Pia och Audur från min institution har också fått pengar!
Barockt
Med anledning av dagens föreläsning på Art College:
Barockens mode är just - barockt. Fast det här, från ca 1615, är ändå rätt smakfullt. Ingen av killarna har ju byxor översållade med rosetter och allongeperuk till exempel.
Just nu spelas: Billy Idol: "Dancing with myself"
Barockens mode är just - barockt. Fast det här, från ca 1615, är ändå rätt smakfullt. Ingen av killarna har ju byxor översållade med rosetter och allongeperuk till exempel.
Just nu spelas: Billy Idol: "Dancing with myself"
Medeltida manlighetsideal
Från en norsk handskrift från ca 1340.
I Willehalm, en roman av Wolfram von Eschenbach (han som skrev Parzival på 1200-talet) säger författaren rent ut när Rennewart, en av hjältarna, sätter sig bredvid sin syster att Rennewart är så vacker att när han sätter sig bredvid sin syster ser det ut som om de vore en och samma person, utom det att Rennewart börjat få skägg. Berättaren tillägger dessutom att ”det skulle ha varit bättre ifall [håren i hans skägg] inte varit där, för då kunde man ha tagit mannen för kvinnan, så lika var deras kroppar.”
Det är alltså medeltida maskulinitetsideal jag försöker skriva om nu.
Just nu spelas: Teenage Fanclub: "Verisimilitude" från Grand Prix
I Willehalm, en roman av Wolfram von Eschenbach (han som skrev Parzival på 1200-talet) säger författaren rent ut när Rennewart, en av hjältarna, sätter sig bredvid sin syster att Rennewart är så vacker att när han sätter sig bredvid sin syster ser det ut som om de vore en och samma person, utom det att Rennewart börjat få skägg. Berättaren tillägger dessutom att ”det skulle ha varit bättre ifall [håren i hans skägg] inte varit där, för då kunde man ha tagit mannen för kvinnan, så lika var deras kroppar.”
Det är alltså medeltida maskulinitetsideal jag försöker skriva om nu.
Just nu spelas: Teenage Fanclub: "Verisimilitude" från Grand Prix
The wild party
Om jag var liten och späd - och hade lockigt hår - skulle jag vilja se ut som Clara Bow i filmen "The wild Party".
Tänk att bilden är 80 år gammal och hon ändå ser så modern ut.
Jag bär inte slips själv, men nu är jag nästan frestad till att ta av ärmarna på en skjorta och ta på mig makens hängslen (som är från 40-talet och tyvärr inte så breda).
Tänk att bilden är 80 år gammal och hon ändå ser så modern ut.
Jag bär inte slips själv, men nu är jag nästan frestad till att ta av ärmarna på en skjorta och ta på mig makens hängslen (som är från 40-talet och tyvärr inte så breda).
Jag hade den här på mig offentligt!
Tänk vad man kan hitta i gamla lådor!
Jag vägde visserligen sisådär 14 kilo mindre då och hade betydligt mindre bröstkorg (innan tvillingarna bände ut den), men ändå! Jag minns att jag hade skipants och öppen utanpåskjorta till. och ingen behå, men det behövde jag inte då, de satt fint uppe av sig själva.
Men vad tänkte jag egentligen??
Jag vet inte om jag ska slänga den, spara den som minne eller lägga den i en låda för barnens framtida utklädningsbehov.
Jag vägde visserligen sisådär 14 kilo mindre då och hade betydligt mindre bröstkorg (innan tvillingarna bände ut den), men ändå! Jag minns att jag hade skipants och öppen utanpåskjorta till. och ingen behå, men det behövde jag inte då, de satt fint uppe av sig själva.
Men vad tänkte jag egentligen??
Jag vet inte om jag ska slänga den, spara den som minne eller lägga den i en låda för barnens framtida utklädningsbehov.
Franskt 1500-tal
Jag har ju visat min rosa 1500-talsklänning tidigare, men nu har jag lite nya bilder och en färdig hemsida om den.
Föredrag på Röhsska museet
På begäran från Malliss meddelas härmed:
Tisdag 28 oktober kl 18.00
Eva Andersson
"Klädedräkten och det enda könet - mode, skönhet och könskonstruktion under medeltiden"
Fil. dr. Eva Andersson disputerade 2006 med avhandlingen ”Kläderna och människan i medeltidens Sverige och Norge”. I sitt föredrag berättar hon om modet och klädernas roll under medeltiden och varför det medeltida modet till stora delar var likadant för män och kvinnor. Föreläsningen ges i samarbete med Röhsska Konstslöjdmuseets Vänner.
Länk
Tisdag 28 oktober kl 18.00
Eva Andersson
"Klädedräkten och det enda könet - mode, skönhet och könskonstruktion under medeltiden"
Fil. dr. Eva Andersson disputerade 2006 med avhandlingen ”Kläderna och människan i medeltidens Sverige och Norge”. I sitt föredrag berättar hon om modet och klädernas roll under medeltiden och varför det medeltida modet till stora delar var likadant för män och kvinnor. Föreläsningen ges i samarbete med Röhsska Konstslöjdmuseets Vänner.
Länk
Uppdaterad hemsida
Idag har jag äntligen tagit mig tid att uppdatera min hemsida. Den innehåller nu helt bedårande bilder på min yngsta dotter i 1500-talskläder och även en massa information om själva dräkten. Titta här!
Foto: Eva Andersson
Just nu spelas: Sator: "You walk alone" från Basement Noise
Foto: Eva Andersson
Just nu spelas: Sator: "You walk alone" från Basement Noise
Flamländskt 1500-tal
Jag sydde en 1500-talsklänning baserad på den här målningen till min äldsta dotter (med tjugo minuter) till Visby Medeltidsvecka och här är ett hyfsat foto. Hon har en guldfärgad hätta istället för den vita med stärkt slöja eftersom det verkar vara en huvudbonad som bara bars av gifta kvinnor. Guldfärgade mössor på unga, ogifta flickor eller kvinnor ses bl a på den här, likaledes flamländska, målningen.
Bild: Mitt foto, sno ej.
Just nu spelas: Sonic Youth: "Sugar Kane" från Dirty
Bild: Mitt foto, sno ej.
Just nu spelas: Sonic Youth: "Sugar Kane" från Dirty
Korsett
Endast mycket märkliga människor har på sig korsett före klockan 8 på morgonen. Endast ännu märkligare människor har det på sig när de surfar runt på internet vid denna tidpunkt. Jag är den märkliga människan.
Korsetten är baserad på en bevarad korsett från 1500-talets slut, du kan läsa mer om den här.
Korsetten är baserad på en bevarad korsett från 1500-talets slut, du kan läsa mer om den här.
Klara
Att merparten av min barnlediga tid har ägnats åt tyskt 1400-tal har inte alls synts här i bloggen, till skillnad mot till exempel när jag höll på med 1940-talet. Men här kommer ett vackert exempel på hur en tysk ogift adelsdam kunde se ut runt 1465.
Utom glorian då, den har hon för att hon är den heliga Klara. Klara levde i slutet av 1100-talet och början av 1200-talet, men på medeltiden målade man av bibliska personer i modern dräkt. Just under 1400-talet börjar detta ändras, så att man ibland försöker "antikisera" och "exotisera" dräkter, men det hrär vet vi från andra målningar är en vanlig, världslig dräkt.
Så här hade jag gärna gått klädd. Ofta. Fast kanske utan släp.
Just nu spelas: Hanoi Rocks: "Lost in the city"
Utom glorian då, den har hon för att hon är den heliga Klara. Klara levde i slutet av 1100-talet och början av 1200-talet, men på medeltiden målade man av bibliska personer i modern dräkt. Just under 1400-talet börjar detta ändras, så att man ibland försöker "antikisera" och "exotisera" dräkter, men det hrär vet vi från andra målningar är en vanlig, världslig dräkt.
Så här hade jag gärna gått klädd. Ofta. Fast kanske utan släp.
Just nu spelas: Hanoi Rocks: "Lost in the city"
Med anledning av dagen
Franskt kolorerat tryck som jag först trodde föreställde angreppet mot Bastiljen, men som, vilket Sandra påpekade, visar kvinnotåget mot Versailles i oktober - jag hade bråttom och svårt att hitta någon samtida bild och läste alltså inte texten under. Duh!
Här kan vi i alla fall redan se början till empirens mode med de smalare kjolarna, även om midjan fortfarande sitter i midjan.
ça ira, ça ira, ça ira -
les aristocrates à la lanterne !
Just nu spelas: The Pogues: "If I should fall from grace with God" från If I should fall from grace with God
Här kan vi i alla fall redan se början till empirens mode med de smalare kjolarna, även om midjan fortfarande sitter i midjan.
ça ira, ça ira, ça ira -
les aristocrates à la lanterne !
Just nu spelas: The Pogues: "If I should fall from grace with God" från If I should fall from grace with God
1700-tal på Gunnebo slott
I helgen är det 1700-tal för hela slanten på Gunnebo slott i Mölndal utanför Göteborg. Om jag inte hade blivit för smal för min 1700-talsdräkt, och om inte Rickard hade jobbat så att jag måste ta hand om Maja själv hade jag kunnat tänka mig att klä upp mig och åka dit. Men Maja har ingen 1700-talsdräkt och jag har alldeles för mycket att göra inför medeltidsveckan - både sömnadsmässigt och jobbmässigt; jag har ett föredrag kvar att förbereda - att det är helt uteslutet. Men kanske nästa år, fast då får jag ju göra en ny korsett och ny dräkt först.
Mer bilder och info hittar du på min hemsida.
Just nu spelas: Teenage Fanclub: "Starsign" från Bandwagonesque
Mer bilder och info hittar du på min hemsida.
Just nu spelas: Teenage Fanclub: "Starsign" från Bandwagonesque
Manlig klädsel (och rustning) från 1300-talet
Med andledningen av the hottie på fotona fyller trettio idag så länkar jag till en hemsida på historiska museet föreställande en stridande lågadelsman från 1300-talets sista fjärdedel. Över huvudtaget kan jag rekommendera Historiska världars dräktsida, där finns trevliga rekonstruktioner av dräkter från vikingatid och medeltid och dessutom mönster/principskisser till flera av plaggen.
Eftersom jag inte vill/får sno deras bilder så visar jag ett eget foto på mannen i fråga:
Ja, det är mig han håller i handen. Det är från Visbyturneringen 1999. Han fick min mössa att torka svetten i ansiktet med senare - jag sparade den mössan otvättad i en låda i fyra år!!
Just nu spelas: Hanoi Rocks: "Devil woman"
Eftersom jag inte vill/får sno deras bilder så visar jag ett eget foto på mannen i fråga:
Ja, det är mig han håller i handen. Det är från Visbyturneringen 1999. Han fick min mössa att torka svetten i ansiktet med senare - jag sparade den mössan otvättad i en låda i fyra år!!
Just nu spelas: Hanoi Rocks: "Devil woman"
