Om stil -

Det här är vad jag ska göra:

Under medeltiden bar män och kvinnor samma typ av plagg, tillverkade av samma material och i samma färger. Kön markerades inte med plagg som framhävde kroppsliga skillnader utan med plagg som refererade till den sociala hierarkin mellan män och kvinnor. Ett par decennier in på 1800-talet var de flesta plagg istället olika för män och kvinnor. Utseende, material, färg och benämningar var tydligt bekönade och kön hade nu blivit en lika viktig signal som status.
    Att skilja mellan könen är en av klädedräktens viktigaste funktioner; hur det görs är emellertid tids- och kulturbundet och beroende av grundläggande föreställningar om vad det innebär att vara man respektive kvinna: biologiskt och socialt. Från medeltidens slut och fram till 1830, när undersökningen har sin slutpunkt, förändrades synen på mannens och kvinnans natur. Jag menar att detta ledde till att könsmarkörerna i dräkten, som under medeltiden refererade till mäns och kvinnors sociala roller, fastslagna i en av Gud sanktionerad samhällshierarki, i allt högre grad kom att referera till kroppsliga skillnader. Kön har uppfattats på olika sätt under den europeiska historien. Enligt historikern Thomas Laqueur sågs mäns och kvinnors kroppar fram till slutet av 1700-talet, som i grunden lika. Den viktigaste biologiska skillnaden mellan könen ansågs inte ligga i könsorganen utan i balansen av de olika kroppsvätskorna. Skillnaden mellan män och kvinnor var därför en gradskillnad och inte en artskillnad. Det moderna sättet att se på könen som motsatta och biologiskt olika blir, enligt Laqueur, synlig först vid slutet av 1700-talet, en förändring som han beskriver som snabb och närmast revolutionär. Laqueur har kritiserats av andra forskare, som menar att hans bild är alltför förenklad: att det fanns många olika syner på könen under medeltiden och tidigmodern tid och att det han kallar enkönsmodellen inte var så dominerande som han vill göra gällande. Att modellen inte var allenarådande betyder dock inte att den inte kan användas för att analysera tankemönster och uppfattningar som rör könet, olika uppfattningar kan existera samtidigt, helst om de rör olika områden.
   Laqueurs modell visade sig vara ett användbart redskap för att förstå både varför den manliga respektive kvinnliga klädedräkten såg ut som den gjorde och hur kön uttrycktes i dräkten under medeltiden och kommer därför att användas som ett teoretiskt redskap i detta projekt. Under perioden 1500-1830 skedde genomgripande förändringar i hur kläder relaterar till kön, i konsumtionsmönster med avseende på kön och klass och möjligen även i hur produktionen av kläder organiserades. Mycket av den tidigare forskningen pekar på 1700-talet, och då i synnerhet slutet av århundradet, som den avgörande perioden. Detta sammanfaller väl med Thomas Laqueurs teori om hur synen på kön och kropp förändrades vid samma tid. Där Laqueur skisserar en snabb förändring vid slutet av 1700-talet menade jag emellertid i min avhandling att denna förändring i synen på kön kan spåras i klädedräkten redan vid medeltidens slut. Mot slutet av medeltiden började nämligen biologisk könsskillnad markeras i dräkten, något som tidigare inte gjorts. Jag menar att detta har en signifikant betydelse; att det visar på en förändring i synen på könen. Min hypotes är därför att det istället för en snabb omvälvning rör sig om en långsam process; en process som i dräkten kan ses i en gradvis utveckling från likartade dräkter och likartade utseendeideal till en uppfattning om mäns och kvinnors skönhet, kroppar och dräkter som helt väsensskilda.
   Projektets syfte är att pröva denna hypotes genom att studera och analysera klädedräktens utveckling och uttryck i relation till kön och status 1500-1830. Perioden har valts för att täcka in hela förändringsprocessen. Samtidigt med denna förändring i synen på kön förändrades också samhället från ett stånds- till ett klassamhälle, något som i sin tur påverkade föreställningar om manlighet och kvinnlighet. Jag menar att förändringen i synen på kön i sin tur påverkade hur status uttrycktes och att underordning både mellan könen och inom dem därför visades på nya sätt i dräkten. Det är därför nödvändigt att undersöka dräktens förhållande till både kön och status samtidigt.
   Projektets övergripande frågeställningar är: Varför uttryckte dräkten kön och status på det sätt den gjorde? När och hur förändrades klädesplaggens och hela dräktens symbolik? Och vad ligger bakom dessa förändringar?