Om stil -

Inatt har jag sovit med håret rullat; först med klämmor i, men sen insåg jag att det gjorde för ont och tog ur dem, men behöll hårnätet som jag satt på och lockarna höll som synes rätt bra ändå.

Idag ska jag till thyroidmottagningen på Sahlgrenska, så får vi se vad de har tänkt hitta på med mig. Fast först ska jag hålla ena dottern sällskap till skolan, för att det är trevligt. Och till detta tog jag min rosa och vit-randiga klänning och de nya sandalerna från Stadsmissionen.

Nu ska jag strax bege mig ner till stan för att 1) hämta Majas pass b) hitta en födelsedagspresent till min mamma c) en bröllopspresent till mina vänner Graciela och Robert som gifter sig imorgon och d) hämta ut mina nya fina betablockerare som jag fick utskrivet eftersom det upptäcktes igår att min sköldkörtel går på högvarv. Nej, jag är inte lycklig över det.

Idag är jag klädd för en utflykt till Stoff&Stil igen. Den här gången ihop med min vän Marika. Inte behöver man vara så här uppklädd för det (eller uppklädd och uppklädd, det är en rutig bomullsklänning, men ni förstår vad jag menar), men jag skulle också passa på att ta bilder på klänningen till min hemsida och då behövde även frisyren vara någorlunda tidstypisk.

Framför allt det amerikanska modet, men vi såg även ekon av det i Europa, var under 1940-talet inspirerat av vad man uppfattade som typisk mexikansk eller latinamerikansk stil: vida kjolar med banddekor och/eller applikationer och broderade blusar. Allt det här kommer ju tillbaka under 70-talet fast i en annan form. Det har dessutom under många decennier varit två av grundkomponenterna i min garderob, dock mera i 70-talets hippieform än 40-talets folklorism. Igår sydde jag dock en kjol som passar den stilen som hand i handske med sina gansband i glada färger.

Eller i detta fall min syrras. Vi var nämligen där i afton och blev bjudna på grillat och bakat och kryddat, dvs syrrans hemgjorda likörer. Förutom att jag länsade körsbärsträdet då.

Jag "råkade" visst sy en klänning till igår (och lite idag): Butterick 5209 från 1947. Med undantag av att jag gav den lite mer vidd över bysten följde jag mönstret precis och det gick ju faktiskt rätt så bra. Dock kommer jag nästa gång jag använder mönstret att göra bystdelen längre för att ge mer plats till brösten - som det är nu går sömmen som ska vara under brösten på undersidan av dem - samt ta in den i nacken och ryggen, eftersom jag inte har så breda axlar. Men den funkar: den är bekväm och klädsam och jag älskar den redan.

Jag och ena dottern var på manifestation för Ship to Gaza idag. Det regnade. Hela tiden. Strängt taget har det regnat nästan hela dagen, så jag var vis och klädde mig i varma kläder: lårhöga tjocka bomullstrumpor från Sock Dreams, kjol som jag sytt själv och en tröja som Blåva Anna stickat i silke/ull. Samt hatt och paraply.

Eftersom den lilla dottern är hos kompisar idag stod jag där med något så helt obekant som en semesterdag utan barn att ta hand om. Jag kunde, jag kanske till och med borde, ha jobbat lite, men bestämde mig för att ta bussen (bussarna tekniskt sett) ut till Bäckebol köpcentrum och skaffa nya dynor till soffan på balkongen. Både dynorna och soffan ärvde jag av mormor och eftersom hon gick bort 2004 och haft dem ett tag innan så började dynornas tyg vara så skört att det inte var någon idé att laga dem längre. Det sista hade jag bara tejpat igen revorna med silvertejp.

Dagens klädsel går i turkos och gult. Och fotot går i tema dåligt ljus. Jga kan inte fatta att jag fortfarande, efter ett års tid i den här lägenheten inte har hittat en bra plats att ta foton på. Eller, det gick med förra kameran, men den här är uppenbarligen mycket sämre på automatutlösta bilder och kasst ljus än den förra som jag tyvärr tappade i golvet.

Det var inte igår minsann.

Den "nya" kameran, den som jag skaffade för ett år sen efter att ha tappat den gamla i golvet är oändligt mycket sämre när det inte är optimalt ljus. Så sen den skaffades så har det blivit väldigt många suddiga foton. En dag som idag, med riktigt grått väder hjälper inga lampor i världen utan det blir ett romantiskt (låt oss kalla det för det) dis över alltihop.

Måndag: Jumper från Zara, ärvd av Blåva Anna, kjol ärvd av Annaas mor Aja, skor från Wildflower, köpta för femtio spänn på Nossebro marknad ifjol och överknästrumor från Sock Dreams.

Ikväll har jag varit och ätit middag på Älvsborgs fästning ihop med resten av Alltingets bemanning. Jag skja strax kasta mig i säng, men eftersom jag inte hann ta någon bild innan så bjuder jag nu på ett foto från när jag kommit hem. Efter vind och regn. Jag har ett marinblått hårnät samt rullar över öronen - men vem ser det på denna bild?

Mina nya blusar från Haléns kom igår. Jag är i det stora hela nöjd. Jag gillar att de satt ihop med såna där klämmor av plast som man alltid hade runt skjortor och blusar förr, och hade ett lager silkespapper i sig. Jag älskar kragarna och att det finns tillräckligt med utrymme för både byst och höfter. Sen hade i en ideal värld mera av vidden över bysten varit formade för just byst, men där är det ju så att de flesta kvinnor, inte har F-kupa, inte ens de som drar storlek 48. Så för de flesta är det förmodligen alldeles tillräckligt format. Likaså är det faktum att axelsömmen sitter för långt ut och en bit ner på min arm inte något som kan skyllas på mönsterkonstruktören utan på att mina axlar är förhållandevis smala.

För att liksom vrida till Alice Babs sång "One hundred per cent", där hon är "från topp till två bokstavligt talat gul och blå", utom i ett avseende: musiken, där hon är till hundra procent amerikansk. Själv är jag då blå och vit rent konkret (glädjen sen derbysegern i måndags sitter förstås i), men musiken jag lyssnar på är brittisk punk: G.B.H. Nu ska jag läsa en bok om Stockholms manufakturer under 1700-talet och sedan ge mig ut på stan ihop med maken och köpa födelsedagspresenter till Maja, som fyller sju imorgon.

Blusen är förmodligen 50- eller 60-tal och har ägts av mina tvillingars mormor eller möjligen hennes syster. Kjolen sydde jag ju förra veckan och skorna köpte jag på eBay sommaren 2009.

Det är heller inte engelska flottan som invaderat Göteborg utan cirka 500 historiker, efter som Svenska Historikermötet drar igång här i stan idag.

Men jag har sovit med håret upprullat och är nu så här stiligt 50-talsaktig och snart på väg för att registrera mig.

 

 

Bomullstyget i rosa med vita prickar kommer verkligen till användning i min garderob. Det finns klänningen, det finns den vändbara jackan, det finns sen förra veckan shortsen och nu finns även blusen, som jag planerade redan för ett år sen, men inte fått tummen ur att göra. Typisk 50-talsmodell som jag tror kommer att bli fin med den turkosa kjolen i borstad bomullstwill. Den kan förstå bäras med shorten nedan också - och då blir jag rosast.

Så var det dags för premiär både för de röda kilklacksskorna från Miss L-fire och klänningen som jag sydde förra veckan och den här. Måste dock stanna till hos skomakaren på vägen för att köpa hälgrepp, eftersom hälarna inte är stilla i skorna när man går utan kippar ur lite.

En sån här vårdag när det antingen regnar eller är grått, men för ovanlighetens skull inte blåser iskallt är en utmärkt dag att ha stickad tröja istället för jacka. Alltså luftade jag min tröja som jag stickade efter ett 1930-talsmönster. Och min röda hatt med fjädrar, som jag tycker är som gjord för den.

Men jag har i alla fall på mig en tröja som minner om Blåvitts UEFA-cupsseger från 1982. Och idag spelar Blåvitt årets första match i Allsvenskan, så ikväll blir det ett besök på Gamla Ullevi.