Ångrar de sig inte sen?
Jag har fått det intrycket att det är någonstans vid 27-28 som en massa tjejer bestämmer sig för att de är för gamla för att klä sig i mer extremt mode, färger eller något annat som sticker ut , och sedan raskt går över till blåjeans, vit topp och beige kofta - inget fel på det i sig, men när 80% av alla kvinnor har en variant av detta så kanske det inte bara är ett personligt val. Många av dem stelnar också i sin "vuxenhet" och blir fördömande och ondgör sig över att äldre kvinnor klär sig "som tonåringar". Jag tycker att det verkar så tråkigt att ge upp lekfullheten i kläder, men jag förstår att det inte är viktigt för alla. Men jag undrar fortfarande om de inte ångrar sig i efterhand, när de slutar ta sig själva på lika stort allvar.
Bra fråga tycker jag. Var det inte någon ung (hur ung minns jag inte) flicka som skrev för ett tag sedan att moderiktiga kläder har man för att inte synas? Det gjorde mig ledsen.
Jag hoppas verkligen att jag aldrig ger upp lekfullheten när det gäller kläder. Det låter fruktansvärt att jag om 1-2 år skulle bestämma mig för att börja klä mig "vuxet" och skuffa undan allt som känns "jag". Visst, ens stil är inte konstant utan utvecklas ständigt, men det är tragiskt när den hämmas
istället för att utvecklas.
Sassy: Du ser inte ut att ligga i riskzonen :) Fortsätt att vara dig själv och försök stå emot de beige koftornas lockelse ;)
Jag känner igen det där (fast jag vet inte exakt i vilken ålder det sker, ska jag väl villigt erkänna), ofta klipper de sig också i en lättskött, lite halvtrist frisyr. Jag tror att det handlar mer om att man inte orkar bry sig (man kanske har fullt upp med annat, och det är det förvisso inte något fel med alls, det är snarare fullt förståeligt, men då tycker jag att man ska kunna stå för det, och inte säga att man måste klä sig på ett visst sätt efter en viss ålder), det känns ofta så i alla fall, och så är man lite avundsjuk (fast man aldrig skulle erkänna det, naturligtvis!) på dem som orkar.
Samma sak med folk som inte "orkar" göra karriär, sluta röka, gå ner i vikt, eller vad de nu egentligen skulle VILJA göra, men inte gör, de blir ofta ganska bittra (vilket ger sig uttryck i lite halvtaskiga kommentarer) på dem som faktiskt tar tag i sådant.