Tartan is stylish!

Det ovannämnda är ett citat från den helt underbart roliga boken "Good Omens" av Neil Gaiman och Terry Pratchett. Det är en berättelse om jorden undergång och kampen mellan himmel och helvete där ängeln Azriphale efter att magiskt (gudomligt?) ha lagat en cykel försvarar det faktum att han försett den med skotskrutig remmar med att säga: Tartan is stylish!
Författarna går därefter vidare med att påpeka att Azriphales sinne för stil hade fastnat på 1950-talet. Om så är fallet är det möjligen också så för mig. Men nu är det ju inte så att skotskrutigt hör hemma enbart på 1950-talet, framför allt är det ju en bestående del av 70-talets och det tidiga 80-talets punk-estetik. Så vi som var punkare har lite svårt att släppa det. Skotskrutigt som modemönster ses först på 1800-talet. Det var efter att drottning Viktorias och prins Alberts slott Balmoral i skotsk romantisk anda tapetserades i skotskrutigt som mönstret populariserades. Från början var det alltså storrutiga tapeter som gjordes, en halvmeter stora rutor sådär, men snart slog det igenom framför allt i kvinnodräkten. Bilden nedan är ett tyskt exempel från 1860-talet.

image4


Vid den här tiden hade man uppfunnit anilinfärgerna som gjorde det möjligt att billigt framställa även starka och grälla färger, något som är väldigt tydligt i hela 1860-talets mode.

För mig är skotskrutigt, och även andra former av rutigt, ett mönster som alltid är aktuellt, oavsett modetrender. Det kanske är som andra känner för svart? Och det finns andra om håller med; även om det inte är lika hett som hösten 06 så ses rutigt både i höst och i vårens kollektioner. Här är jag särskilt svag för Luellas vår/sommar kollektion, som enligt henne själv var inspirerad av 1950-tal och punk; två av mina egna favoritinfluenser. Själv kommer jag definitivt att satsa på en del rutigt även till våren. Om jag går ner lite kanske det till och med blir ett par korta, rutiga shorts med hög midja som hon har. Fast jag får allt sy dem själv i så fall.

image5


/Eva

Kommentarer
Postat av: sofia dahlén

hurra vad kul, det här var verkligen på tiden! Och visst är skotskrutor fantastsikt snyggt...

2007-11-08 @ 22:14:33
URL: http://www.conspicere.se
Postat av: Evis

Tack!
Du har ju SKORNA.
Själv funderade jag på ett par rutiga i blå toner med lägre klack som jag hittade för en hundring, men de var precis så obekväma som man kan föreställa sig för det priset.

2007-11-09 @ 07:05:26
URL: http://omstil.blogg.se
Postat av: Maritha

Rutigt och randigt är underbart på kläder,jag vågar inte gå och räkna alla mina randiga strumpor och jag har en rutig pennkjol som är helt underbar i både till vardags och fest. När alla andra kliver runt i sina "glamorösa" högblanka syntetkläder med plastpaljetter så är jag fin i yllejkol och volangblus. Är det bara jag som tycker det är våldsamt trist med alla "finkläder" som skriker syntet? Är man inte rädd fär att börja brinna om man går för nära ett brinnande ljus i så fall?

2007-11-09 @ 11:36:02
Postat av: Eva

Nä, det är inte bara du.
Jag har gradvis börjat acceptera mer syntetmaterial än förut; men då för de specifika egenskaper de har, inte för att de "liknar" något annat. Jag är just nu rätt fascinerad av acetat: att man kan göra ett så förhållandevis sidenliknande material av bomullsfibrer och ättika, och kan tänka mig en del polyesteribalndning i mitt ylle, men till exempel akryl kan jag bara inte ha.

2007-11-09 @ 11:46:33
URL: http://omstil.blogg.se
Postat av: Anonym

Det är mest de där kläderna som SKRIKER syntet jag tycker är trista, speciellt finkläder. Jag kände att jag behövde något nytt till en middag i helgen men i affärena finns ju bara svarta, högblanka och sladdriga kläder som det är tänkt skall ge en känsla av lyx!!! Sedan när blev plastpajletter, "guldtryck" och svettig syntet lyx? Tur att jag har tunikor från i sommras som kan tjänstgöra på vintern med tjocka strumpor och lackskor.

2007-11-09 @ 12:05:39
Postat av: Maritha

Sorry, det var jag som skrev det föregående men jag glömde skriva mitt namn.

2007-11-09 @ 12:06:55

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0