Drömhatt
Folk frågar mig emellanåt - och jag har full förståelse för det - om jag bara gillar gammalt mode, men så är det förstås inte; det är svårt att bli lika entusiastisk över ett par jeans som över en klänning i sammet och sidensatin från 1800-talet, men jag uppskattar egentligen de flesta perioder, det enda jag har svårt för är delar av 70-talet, 90-talet och det tidiga 2000-talet och då är det ju inte på något sätt allt som jag ogillar då.
Jag går alltså inte omkring och drömmer om att få gå i historiska kläder varje dag (jag skulle egentligen kunna göra det om jag ville dessutom, i alla fall nästan jämt) eller om att 1500-talets eller 1800-talets mode skulle komma tillbaka. Undantaget är väl hattarna; jag skulle ge rätt mycket för ett mode som gjorde det möjligt för mig att bära den här sortens hattar:
En sidenbahytt från 1830-talet som nu auktioneras ut på Christies.
Just nu spelas: Magnet: "Willow's song" från The Wicker Man OST
Jag går alltså inte omkring och drömmer om att få gå i historiska kläder varje dag (jag skulle egentligen kunna göra det om jag ville dessutom, i alla fall nästan jämt) eller om att 1500-talets eller 1800-talets mode skulle komma tillbaka. Undantaget är väl hattarna; jag skulle ge rätt mycket för ett mode som gjorde det möjligt för mig att bära den här sortens hattar:
En sidenbahytt från 1830-talet som nu auktioneras ut på Christies.
Just nu spelas: Magnet: "Willow's song" från The Wicker Man OST
Kommentarer
Postat av: Lena
jaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa! regency! a bonnet! pride and prejudice! hoppar upp och ner av glädje
Trackback
