Går hem hos britter

Medans jag febrilt försöker få hyfsat till en artikel om Bockstensmannens dräkt som ska vara färdig nästa vecka försöker min hjärna förstås fly till mer lockande områden, som till exempel vad jag ska ha med mig att ha på mig på Historikermötet som börjar på torsdag. Sammanfattningsvis kan man väl säga att jag vill vara snygg; se cool, intressant och samtidigt totalt oraggningsbar ut. Jag tycker nämligen att sånt är så jobbigt att jag vill undvika ens minsta antydan till det.
Inte för att jag tror att någon kommer att försöka ragga på mig - av flera skäl:

1. Det är inte den sortens tillställning.
2. Jag är rätt bra på att signalera ointresse.
3. Jag går generellt inte hem hos karlar.

Inte ens när jag var ung och vacker gick jag hem hos karlar, de jag fick var de som jag gillade och ansträngde mig för att få, det var aldrig någon som försökte ta initiativet om inte jag gjort det först. Det lysande undantaget från detta är britter, både då och nu: Enda gången jag blivit bjuden på alkohol av en karl i en bar var det en svart fotomodell i London (någonstans har jag en gammal i-D med hans bilder) och enda gången de senaste tio åren någon främmande karl försökt sig på att inleda en konversation var nu i London. En hypotes kan därför vara att jag endast går hem mer generellt hos britter. Jag har förstås träffat karlar från/i andra länder också, men där är det som hemma i Sverige: de det blivit något med är folk jag vunnit med min förtjusande personlighet. Eller nåt. Britterna tycker däremot uppenbarligen att jag är intressant även innan jag pratat med dem.
Britter har däremot ingen speciell position hos mig; jag har alltid gått mer efter subkultur och politiska åsikter än ursprung.

Kommentarer
Postat av: Maritha

Inte ens engelska män gillar mig, men det gör grekiska tanter istället :)

2008-04-22 @ 23:18:48
Postat av: DONNASANDRA

Jag tycker det är väldigt intressant det där. Jag går inte direkt heller hem hos män, med ett undantag en sommar då jag måste ha haft någon speciell utstrålning. Visst, personer med ursprung från mellanöstern går jag nog mer hem hos, men inga europeiska länder (fast min pojkvän är blond och ljusögd svensk förresten, men nu pratar jag vilka som raggar hehe). Kan inte tipsa om hur man ska klä sig för att slippa raggningsförsök, jag kan ha på mig det mesta :-P

2008-04-22 @ 23:40:46
URL: http://www.donnasandra.se
Postat av: Evis

Sandra: precis, jag också.

2008-04-23 @ 06:59:28
URL: http://omstil.blogg.se
Postat av: Annaa M

M säger att om det handlar om britter i vid bemärkelse, dvs även irländare, så har det inget med dig att göra; irländare raggar på alla. Jag vet inte om det är så krasst. Men erkänner ju att jag tyckte det var kul att komma till Irland en gång i tiden för att man faktiskt blev betydligt mer sedd av männen där. Kort sagt mer uppraggad. M har en sån där gå-ut-replik; "Så där ja, nu skulle jag kunna få 25 män igen i Dingle om jag ville!" Hon har säkert rätt. Men jag tror inte bara det är så enkelt att de raggar på allt, fast de gör det, utan också att svenska kvinnor är lite annorlunda. Tjejerna i M:s ålder där har generellt ett mycket "bitchigare" sätt, trots att det hänt en del är fortfarande avstånden mellan könen större. I England är ju inte folk katoliker, men jag tror likheterna med irländare ändå är större än med oss!

2008-04-23 @ 11:29:31
URL: http://www.annaamattsson.blogg.se
Postat av: Evis

Jo, jag tror också att de saknar urskillning. Så vi kan nog utgå från att sanningen är att jag helt enkelt inte går hem hos karlar generellt. Kan inte säga att jag ser det som ett problem.

2008-04-23 @ 11:42:07
URL: http://omstil.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0