Rutig bäbis
Sen kollade jag på Burberrys sajt. Där fanns inte skjortan med. Så antingen var skjortan från en tidigare kollektion. Eller så var det en fusk-Burberry. Det tycker jag på något sätt är ännu värre. Ok om man nu vill visa att man tillhör en särskild subkultur som dels har råd dels tycker att Burberry är särskilt classy eller vad det nu kan vara. Men fusk-Burberry är ju bara patetiskt. Hallå, se här, jag är en som skulle vilja ha så mycket pengar att jag kunde köpa en äkta. Jag menar, ingen har ju Burberry-rutigt för att det är snyggt!
Annaa/
Det kan inte ha varit så att hon helt enkelt bara såg den, tyckte om den och köpte den för att den passade hennes son?
Är det inte mer underligt att du satt på ett sånt café med de värderingarna?
Jag tycker att Burberryrutor kan vara snyggt, för att de är rutor helt enkelt. Men jag skulle aldrig köpa något med dem, av tre skäl:
1. Jag betalar inte tusentals kronor för något bara för att det är ett känt märke.
2. Burberryrutan är starkt förknippat med den våldsammaste sorten av fotbollshuliganism.
3. Burberryrutan är starkt förknippad med överklasstanter.
Men andra rutor är fint.
Därtill tycker jag att det är direkt löjligt med dyra designerkläder på bebisar. Barn fläckar ner sig
ibland och det ska man kunna ta som förälder, inte få ett psykbryt och mumla "4000 åt helvete".
Jag får nästan magknip när jag ser bäbisar i skinnjackor. Skinnet är ju oftast så hårt att barnets armar står nästan rakt ut från kroppen och det kan omöjligt vara bekvämt för den stackaren + att det är ett sånt slöseri med pengar, de där jackorna är garanterat inte billiga och hur många dagar/veckor tar det innan jackan är urväxt?
Nu har jag inga egna barn men barn måste ju i alla fall få vara barn och busa och skita ned sig, det är ju liksom halva grejen med att vara barn.
Min kusin hade knuttejacka som tioåring på 70-talet, men så åkte han också raggarbil med sin mamma. Och tioåringar är ju en helt annan sak än bebisar.
Sara; Ja visst kan man få syn på en pryl som man vill ha för att den är snygg och först efteråt upptäcka att det var ett känt märk. Men Burberry är så känt och förknippat med så mycket vad gäller märkesstatus och klassmarkering att jag det skulle förvåna mig att någon bara råkar få syn på skjortan och tycker den är snygg. Det är ju ingen slump att man ser fler sådana rutor både på vuxna och barn på caféer på Östermalm än på Söder...
Evis; ha ha, det tycker jag är roligt, att du nämner fotbollshuliganismen, det är nog vad den subkultur som använder Burberry som klassmarkör minst av allt vill höra!
Maritha; vuxenminiatyrplagg blir aldrig särskilt lyckat på småbarn, å andra sidan är det inte så lätt att röra sig i stora overaller heller.
Evis; Äldsta barnet här önskade sig en Burberry-halsduk när hon var 14-15. Never, sa jag. För jag visste att hon ville ha den för att passa in bland de rika barnen i skola hon gick. Det gick snabbt över, hon insåg det orimliga i att passa in i en stil som inte var hennes. Men vi retar henne fortfarande för det ibland.
Men ursäkta?? Burberry är ju det märket som jag helt klart sätter högst upp på mn lista över favoritmodehus och jag bär betydligt hellre signaturrutorna som är deras än typ italiensk vulgodesign med leopardmönster. Jag bloggade senast igår om mitt bästa second handköp som är en Burberrytrench och är alltid svag för den klassiska engelska elegansen som märket står för. Okej, jag skulle nog inte köpa en skjorta med rutorna till en växande kiddo men till mig själv. Japp. och det gör jag. Jag är 19 år och ingen tant men jag tycker ändå att mönstret är schnyggt. Mycket mycket schnyggt.
Som tur är behöver man inte välja mellan burberry-rutigt och leopardmönstrat, det finns fler alternativ ;)
Bär man Burberry gör man det vanligen (obs, inte alla) för att antingen visa "jag har mer pengar än du" eller "jag är en cool fotbollshuligan" och i alla fall för mig är det inget jag skulle vilja signalera till folk.
Jag skulle också gärna hitta jättefina märken på second hand, för att de ofta är av hög kvalitet, men jag är tveksam til om jag skueel köpa något som så starkt förknippas med ett visst märke. Jag vill att mina kläder ska säga något om mig, inte om ett modehus.
Evis; jag måste fråga, för här känner vi inte till det där med Burberry och fotbollshuliganer. Är det så i Göteborg, för vi har inte märkt att det är så i Stockholm? Kan vara något vi missat.
De är mest i England, men vi har "casuals" i Götborg; jag trodde ni hade det också.
Det är möjligt, vi har nog inte helkoll! Ska fråga Äldstas kompis som rört sig betydligt mer mellan fotbollsarenorna.
