Ashley-nostalgi
Många i min ålder minns nog Laura Ashley med stor nostalgi. Särskilt förstås om man vistades i London under 70-talet. Laura Ashley som det var förr. I butiken i Chelsea kunde man köpa de underbara billiga blommiga bomullstygerna i massor av olika mönster. Jag minns idag inte var den riktiga klädbutiken låg, men jag minns reabutiken snett över gatan, i källarplan tror jag, där man kunde köpa andrasortering och utgående modeller för nästan ingenting. Min kompis Birgitta hade mammaklänningar i olika modeller därifrån. Den för vinterbruk var i tunn manchester med ok och volanger. Mitt sista plagg från den eran var en småblommig singoallakjol i rosa. Jag sydde en blus till i det tunna täta bomullstyget med större rosenmönster. De plaggen använde jag faktiskt ända in på 90-talet. Kan det vara möjligt? Jag vet att båda till slut var bedagade av tvätt och inte dög att sy småflicksplagg av.
Vår barnvagn fodrade vi med ett klassiskt tyg med rosa blommor på turkos botten. Sydde täcke i matchande mera stormönstrat. Då hade Laura själv varit död i 4 år och företagsprofilen börjat förändras. De karaktäristiska romantiska klänningarna och kjolarna var borta, de billiga bomullstygerna också, satsningen skedde mest på inredningen. Sen blev utvecklingen rätt sorglig, tycker jag. Framförallt vad gäller kläder, men även inredningsdetaljerna som blev allt murrigare. Jag köpte några fina linneplagg i slutet av 90-talet i tyg som liknade de gamla mönstren, använder fortfarande en skjorta ibland. Ett tag fanns det ganska fin bomullstrikå men kvaliteten blev allt sämre. Sen blev det nästan bara rätt trist standardtantutbud som inte var värt priset. Förstår mycket väl att butiken i Göteborg fick slå igen.
Kollar på hemsidan och hittar en skjorta och ett tyg som ser ut nästan som förr. Resten känns rätt meningslös. Undrar vad Laura själv skulle tyckt om utvecklingen! Förtvivlat, gissar jag. Precis som jag skulle hon nog ha tyckt att vackra småblommiga tyger aldrig går ur tiden.
Vi hann i alla fall med att tapetsera både vardagsrum och sovrum i Göteborg med breda tapetbårder i rosa respektive rosa och turkos. Rosenknoppsgardiner hade vi också. Målaren som målade väggarna vägrade sätta upp de rosa i vardagsrummet. Han tyckte de var så gräsliga! Jag saknar dem faktiskt fortfarande ibland. Ja, vi satte förstås upp dem själva.
Annaa/
Vår barnvagn fodrade vi med ett klassiskt tyg med rosa blommor på turkos botten. Sydde täcke i matchande mera stormönstrat. Då hade Laura själv varit död i 4 år och företagsprofilen börjat förändras. De karaktäristiska romantiska klänningarna och kjolarna var borta, de billiga bomullstygerna också, satsningen skedde mest på inredningen. Sen blev utvecklingen rätt sorglig, tycker jag. Framförallt vad gäller kläder, men även inredningsdetaljerna som blev allt murrigare. Jag köpte några fina linneplagg i slutet av 90-talet i tyg som liknade de gamla mönstren, använder fortfarande en skjorta ibland. Ett tag fanns det ganska fin bomullstrikå men kvaliteten blev allt sämre. Sen blev det nästan bara rätt trist standardtantutbud som inte var värt priset. Förstår mycket väl att butiken i Göteborg fick slå igen.
Kollar på hemsidan och hittar en skjorta och ett tyg som ser ut nästan som förr. Resten känns rätt meningslös. Undrar vad Laura själv skulle tyckt om utvecklingen! Förtvivlat, gissar jag. Precis som jag skulle hon nog ha tyckt att vackra småblommiga tyger aldrig går ur tiden.
Vi hann i alla fall med att tapetsera både vardagsrum och sovrum i Göteborg med breda tapetbårder i rosa respektive rosa och turkos. Rosenknoppsgardiner hade vi också. Målaren som målade väggarna vägrade sätta upp de rosa i vardagsrummet. Han tyckte de var så gräsliga! Jag saknar dem faktiskt fortfarande ibland. Ja, vi satte förstås upp dem själva.
Annaa/
Kommentarer
Postat av: Evis
Det finns en Laura Ashley-butik paa Södra Vägen i Göteborg; tror dock de bara har inredning.
Postat av: Annaa M
Evis; aha, det var dit den tog vägen när den försvann från sin undanskymda plats i Arkaden. Det gick nog inte att sälja kläderna längre. För trista till sitt pris.
Trackback
