Råd för smakråd
Jo, att vara smakråd är en konst som få behärskar. En anledning är att kompisar som ber om smakråd sällan vill ha några råd. De vill bara ha bekräftelse på att det de valt är snyggt. Känna sig ytterligare stärkta att köpa det de egentligen redan bestämt sig för.
Första rådet är alltså; håll inne med åsikterna. Hur illa du än tycker plagget sitter eller passar. Det är ju trots allt inte du som ska ha det. Jag har tung erfarenhet. "Du ska alltid ha så förbannat mycket åsikter!" sa fd kompisen Annmarie.
Råd nummer två; om du är med en tjock kompis och provar kläder, undvik då kommentarer som "Den där får du visserligen på dig men den är tänkt att hänga löst." Jag får aldrig mer gå med min kusin och handla.
Tre; var positiv men försök aldrig pracka på en kompis kläder som du tycker är snygga men som du märker att hon tvekar om. Åh, jag undrar om Karin P någonsin förlåter mig. För den där dyra rutiga ylleklänningen på NK. Jag tyckte ju den var så ursnygg själv och hade så gärna velat ha men hade inte råd. Så jag tjatade fast jag såg hur tveksam hon var. Hon hatade den från första stund, men bodde för långt bort för att kunna byta.
Försök att vara diplomat. Säg inte att klänningen sitter som ett korvskinn, utan typ; "att den rynkar sig så där över baken beror inte på dig utan på att det nog är något fel med tyget, eller kanske skärningen. Du skulle ju kunna prova en annan bara för att testa om det är fel på den också." Och så rusar du ut och hämtar en storlek större.
Var försiktig med egna val. Smussla med något enda plagg som du tror är bra - i rätt storlek och klädsam färg - till provhytten. Förmodligen vill kompisen inte ens prova, men det är värt att testa.
Var glad och trevlig! En anledning till dåliga panikköp kan vara just ett smakråd som tröttnat och sitter och hänger håglöst på en stol utanför provrummet.
Annaa/
Jag har fått lära mig den bittra vägen att även om man vill hjälpa är det lika bra att hålla tyst ibland och t ex låta folk med korta halsar linda en tantscarf runt den så den ser ännu kortare ut.
Ha ha, som jag t ex! Men jag har ju mest de där halsdukarna för att jag fryser eftersom jag alltid har ganska stora urringningar eftersom jag inte passar i saker som går upp i halsen - just för att den är kort. Eller snarare tjock. Men jag har aldrig polotröja! Aldrig någonsin! De tog slut efter fotot på studentlegitimationen när jag var 22. Och mänskligheten har sedan jag var 13 sluppit och ska slippa se mig kika över kanten på en skorstenskrage.
Det var inte dig jag tänkte på, du har ju som sagt urringningar som väger upp. Och _aldrig_ tantscarf. Men man kan om man vill ha både båtringning och tantscarf, jag har sett det.
Hur döljer man en dubbelhaka då ? Funkar urringat och uppsatt hår bättre än håret hängande ?
Evis; aj då!
Ingela; svar ja, med allra största säkerhet. Bättre att kompensera hakan med mera hud nedanför. Och sätter man upp håret visar man ju inte bara haka utan även hals.
