Om proportioner

En viktig sak att känna till för att klä sig på ett sätt som gör det bästa för ens utseende är hur man egentligen ser ut. Det låter som självklart, men är det inte: jag talar nämligen inte om hårfärg, vikt och sådant utan om hur ens kropps proportioner ser ut. Om man inte syr, eller inte har väldigt extrema proportioner, finns det en stor risk att man inte vet t ex hur man förhåller sig till den ideala genomsnittskropp som t ex vårt storlekssystem bygger på. Jag talar alltså inte om modellidealet med 175 cm långa tjejer som väger 45 kilo, utan om förhållanden mellan olika delar av kroppens längd, något som är oberoende av vikt.

Vad som anses vara en proportionerlig kropp är både kulturell konstruerat, redan i antikens Grekland och Rom hade man föreställningar om ideala proportioner som liknar våra, och ett slags genomsnitt av befolkningen. Enligt dessa ska en proportionerlig kropp vara lika lång från grenen till fotsulan som från grenen till hjässan. Det ger för vårt storlekssystem, som har 168 cm som standardlängd för kvinnor, en benängd på 84 cm; som också är den innerbenslängd som alla de stora svenska kedjorna har på sina byxor.

På bilden kan vi se det i mitten. Problemet är att vi hela tiden matas med bilder på kvinnor som ser mer ut som kvinnan till vänster och därför uppfattar hennes proportioner som normala och det är naturligtvis ganska få av oss som har de proportionerna. Till höger finns en teckning av mina proportioner, om än inte en naturtrogen avbildning av min kropp, så bra är jag inte på att teckna.

image344

Men om man inte har de "ideala" proportionerna stämmer inte plaggens proportioner med den egna kroppen. Om man är längre eller kortare än normen förstår man lätt varför, men om man tar mig som exempel så är jag bara en centimeter kortare än "normkvinnan", men mina ben är 9 cm kortare! De är kortare än vad byxorna i 20-serien har och de kan jag ändå inte använda, för de utgår ju från en likaledes kort överkropp och min överkropp är förstås jättelång.


Vet man hur ens kropp förhåller sig till de ideala proportionerna så kan man dels bespara sig en hel del irritation: I många år gick jag och var sur på klädtillverkare för att jag alltid var tvungen att klippa av 8-10 cm på alla byxor jag köpte. Jag menade att de inte alls gjorde byxor till den där standardkvinnan på 168 cm utan till mycket längre kvinnor; annars borde de ju ha passat mig. Tyckte jag då. Efter att ha kollat upp det där med proportioner kunde jag konstatera att mina ben var proportionerliga för en 150 cm lång person, så det var ju faktiskt inte alls konstigt att alla byxor var för långa (eller att alla var för låga i grenen). Men, man kan också anpassa sin klädsel så att man lurar en betraktare att man är mer proportionerlig än vad man är. Därför är jag så glad över att det är inne med kjolar med hög midja; just i kjol blir det då lite oklart var grenen egentligen sitter och man får intrycket av längre ben. Omvänt får låg midja eller en tröja som slutar mitt på höften mina ben att se ännu kortare ut. Har man kort överkropp fungerar det naturligtvis precis tvärtom, att låg midja ger ett mer proportionerligt utseende. Det finns förstås mer trick än så här; men det här inlägget är redan alldeles tillräckligt långt.

/Eva


Kommentarer
Postat av: Maritha

Jag har lite för långa ben. Jag är 162cm lång och mina ben är ungefär 82cm, det gör inga jätte skillnader men sedan har jag väldigt hög midja som ställer till det en aning. Mina revben går nästan ned till naveln och sträckan mellan navel och skrev är ganska långt så med andra ord så sitter inte byxor riktigt som de ska på mig utan jag riskerar kameltå om jag vill ha dem i midjehöjd där de hör hemma. För säkerhets skull har jag lite korta armar också precis som min pappa. Min mamma var vänlig nog att döpa min kroppsform till "stubbform" när jag var ung, väldigt snällt.

2007-12-19 @ 11:27:37
Postat av: Evis

Den höga midjan är ett problem jag delar med dig, utom att min egentligen är proportionerlig till min överkropps längd. Därför är det så schysst med jeansen från makeyourownjeans, de når till midjan.

2007-12-19 @ 11:32:38
URL: http://omstil.blogg.se
Postat av: B-M

Vilken underbar blogg, som jag nyligen hittade!! Att döma av det fina 80-talsfotot är vi i samma ålder :).
Jag är också lång i midjan och dessutom bred över axlarna och bysten (ej storbystad men ändå stor) plus att jag har långa aparmar, det är ganska hopplöst att hitta bomullsskjortor utan stretch som jag skulle komma i....sist tog jag stl 44 på H&M (är annars en 38-40) men då är den stor i midjan istället....


Ösnkar att jag vore lika duktig att sy som du!

2007-12-19 @ 12:11:13
Postat av: Astrid

Jag är väldigt lång (1,80) och är väl ganska slank, mer timglasformad än pojkformad. Det tog ett tag innan jag vågade inse att bara för att jag drar en lite större storlek (pga större byst och så längden förstås) än de flesta tjejer i min ålder (21) så betyder det ju inte så mycket, eftersom kläderna uppenbarligen är gjorda för någon som inte ser ut som jag själv. Allt blir för tight över rygg/bröstkorg och för kort i armarna om man inte går upp en storlek. Jag tycker så mycket om den här bloggen, lär mig så mycket!

2007-12-19 @ 12:11:15
URL: http://www.astridochamanda.blogspot.com
Postat av: Annaa M

Kanske är det här något man skulle lära ut lite om i textilslöjden på högstadiet i stället för det meningslösa pyssel som man håller på med idag! För väldigt många unga tjejer, och inte så unga också, verkar det vara helt okänt att kroppar inte bara är olika långa och tjocka utan också har olika proportioner och därmed passar olika bra i olika typer av plagg och skärningar. Klart alla ska få ha vad de känner för, men de allra flesta vill ju ändå att andra ska på något sätt uppskatta det de ser!

2007-12-19 @ 14:08:57
URL: http://omstil.blogg.se
Postat av: Telefonissan

Vill ha mer! Mer sådan här folkbildning!

Kan du inte utveckla de där "lura ögat"-tricken med några skisser?

2007-12-19 @ 19:13:00
Postat av: Älvan

Mycket intressant inlägg! Själv är jag 178,5 cm lång och har förhållandevis korta ben. Alla tröjor blir för korta och jag har samma problem som du med att det kan bli för kort i grenen också. Mitt största problem är nog ändå det att midjan på alla plagg med markerad midja/skärp eller dylikt hamnar precis vid slutet av revbenen på mig. Inte snyggt :( Så kallade långa kjolar tenderar att sluta fem-tio centimeter ovanför fotknölen på mig och det är också trist. Däremot har jag upptäckt den ultimata kjollängden för mig, nämligen strax under knäet. Blir alltid bra :)

2007-12-19 @ 20:05:31
URL: http://aelvan.blogspot.com
Postat av: Evis

Det där med midjemarkeringar ställer till det för mig också. I synnerhet som jag har en mycket bred bröstkorg som vidgar sig rätt kraftig neråt så att min bredaste punkt är nedersta revbenen, där midjan på figursydda plagg _alltid_ hamnar.

2007-12-19 @ 20:08:56
URL: http://omstil.blogg.se
Postat av: Anonym

Jag och min syrra är långa "och ståtliga" (den som säger det till mig igen åker på en propp!). Ville bara tipsa om den här affären som har snygga kläder för långa. Jag har hittat en del där med rätt längd på ärmar och midjan sitter där den ska och inte under bysten. Dessutom en ljuvlig morgonrock som räcker ända ner till tårna utan att vara ett tvåmanstält... :-)

Här är länken: www.longtallsally.com

Anna

2007-12-19 @ 21:08:22
Postat av: Evis

Anna: Låter jättebra, det måste vara oerhört irriteradne med för korta ärmar också, ovanpå midjan på fel ställe och allt annat.
Jag som är felproportionerad har ju istället för korta armar för min överkropp, de är ju lagom långa för mina korta ben - det är som att man haft två "set" i olika storlek och satt ihop fel extremiteter med fel bål.

2007-12-19 @ 21:14:04
URL: http://omstil.blogg.se
Postat av: Annaa M

Men det viktigaste är ju sen vad man gör med kunskapen, eller hur? Det var det mitt långa illustrerade inlägg idag handlade om. För att kunna sina mått och proportioner är ju en sak, nästa steg är ju att som Telefonissan säger lura ögat. Det räcker ju inte alltid att ändra mönster, om man syr, och få midjan på rätt plats, det kanske inte alls är lämpligt att man alls har plagg med avskuren midja, t ex. Det är inte säkert att det är just de korta eller långa benen som ska "trollas" bort utan något helt annat. För mig t ex är benlängden totalt sekundär jämfört med annat.

Ska se om jag gitter rekonstruera mitt inlägg!

2007-12-19 @ 22:50:44
URL: http://omstil.blogg.se
Postat av: ingela

Jag har korta ben och är 160 cm lång. När det var populärt med capribyxor så slutade de 5-10 cm från golvet. Fruktansvärt oklädsamt och fult. Fast säkert jättetacksamt för kortväxta som kunde köpa byxor utan att vara tvungen att fålla upp dem.

2007-12-19 @ 23:11:56
URL: http://ingelasmobil.blogg.se
Postat av: Evis

Annaa: Precis. Det hade jag också tänkt att vi skulle fortsätta med.

2007-12-19 @ 23:16:23
URL: http://omstil.blogg.se
Postat av: marthe glad

Wow, nå har jeg vært og målt meg på veggen. Jeg har alltid trodd at det var kroppsdelenes TYKKELSE i forhold til hverandre som var problemet, ikke lengden også.

Jeg er altså 168, men bena mine er stusselige 11 cm under gjennomsnittet. Kanskje det er derfor alle t-skjorter gir meg mer bar mave enn jeg skulle ønske.

2008-01-26 @ 19:43:19
URL: http://snusmumriken.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0